Studien syftar till att beskriva och analysera hur gymnasielever i en stad i norra Sverige uppfattar och vÀrderar ordningsregler i skolan samt elevernas meningsskapande av reglerna. Studien Àr en gjord genom en kvantitativ enkÀtundersökning dÀr gymnasieelever har fÄtt vÀrdera olika typer av ordningsregler samt en kvalitativ intervjuundersökning dÀr gymnasieelever har fÄtt beskriva och motivera varför de vÀrderar ordningsregler olika samt hur de uppfattar och förhÄller sig till olika ordningsregler i skolan. Den kvalitativa enkÀtstudien visar att i likhet med tidigare studier tenderar eleverna att vÀrdera regler som har med relationer att göra högre Àn andra regler. Regler som rör skolans struktur tenderar ocksÄ att vÀrderas högt. Regler som rör etikett Àr de regler som vÀrderas lÀgst.

MÄlet med föreliggande arbete var att undersöka följande tvÄ frÄgor:1. Vilka svÄrigheter har elever ofta med derivata?2. Vilka teorier Àr centrala för den matematikdidaktiska forskningen om dessa svÄrigheter?Metoden som anvÀnts kallas "meta-syntes" och Àr en typ av forskningsöversikt som förutom att sammanstÀlla resultat Àven transformerar, analyserar och renodlar dem.

Bakgrund; I Sverige har patienten en laglig rÀtt att vara delaktig i sin egen vÄrd. Patienters upplevelse av delaktighet varierar dock mycket och forskning visar ocksÄ att kvaliteten vid patientdelaktighet Àr i fortsatt behov av förbÀttring. De senaste Är har det börjat vÀxa fram ett antal kvalitativa studier som belyser patientens perspektiv pÄ delaktighet inom en svensk vÄrdkontext. Detta skapar en möjlighet att syntetisera olika forskningsresultat om patienters upplevelse av delaktighet. Syfte; Studiens syfte var att syntetisera evidens frÄn publicerade studier angÄende patienters upplevelse av delaktighet i en svensk vÄrdkontext.

Syftet med denna uppsats var att ta reda pÄ elevers och pedagogers erfarenheter och förestÀllningar kring klasstorlekens betydelse i arbetet med att skapa goda förutsÀttningar för lÀrande i grundskolans tidigare Är. Detta gjorde jag genom kvalitativa intervjuer.Jag genomförde en gruppintervju med 3 pedagoger som alla Àr klasslÀrare i grundskolans tidigare Är, samt 3 gruppintervjuer med elever frÄn Ärskurs 2-4.Mitt resultat visar att eleverna och pedagogerna anser att grÀnsen för en liten/stor klass gÄr vid tjugo elever, vilket alla tre involverade klasser överstiger. Det blir ocksÄ tydligt att det Àr övervÀgande negativt att gÄ i en stor klass nÀr det handlar om förutsÀttningar för lÀrande. Till största del sÄ handlar det om pedagogers oförmÄga att hinna med varje elev och elevers saknad av hjÀlp frÄn pedagogen.Slutsatsen, dragen frÄn resultatet och den litteratur jag tagit del utav, blir att lÀrandet skulle förbÀttras om elevantalet i en klass minskade. Detta bÄde ur ett elev- och pedagogperspektiv.

Syftet med denna kvalitativa studie har varit att fÄ en inblick i pedagogers tankar om musikanvÀndandet i förskoleverksamheten och musikens funktion som ett pedagogiskt arbetssÀtt respektive eget kunskapsmÄl. FrÄgestÀllningarna har behandlat hur pedagoger ser pÄ musik i förskolan samt vilket lÀrande pedagoger anser synliggörs i musikaktiviteter. Undersökningen Àr grundad pÄ tidigare forskning och för syftet relevant litteratur. Kvalitativa intervjuer genomfördes med sex verksamma pedagoger vid fem olika förskolor. Av undersökningens resultat framgick att pedagoger hade en positiv instÀllning till musik i förskolan men att de upplevde en osÀkerhet kring genomförandet av musikaktiviteter och dÄ med hÀnvisning till okunskap inom Àmnet.

Syftet med denna kvalitativa studie Àr att ta reda pÄ hur fritidshemmet arbetar med konflikter genom att ta del av fritidspedagogernas erfarenheter genom kvalitativa intervjuer. Fem fritidspedagoger med olika erfarenheter har intervjuats. Konflikter Àr nÄgot som uppstÄr dagligen, inte bara i barnens vardag utan för alla individer och att lÀra sig hantera konflikter pÄ ett konstruktivt sÀtt Àr vÀsentligt för att vi ska kunna utvecklas. Pedagogernas syn pÄ konflikter pÄverkar resultatet av hur de hanteras och dÀrmed pÄverkas barnen. Att kommunicera med barnen blir dÄ vÀsentligt dÄ de mÄste fÄ vara delaktiga för att fÄ chansen att vara en del i sin egen utveckling och kunna pÄverka.

I dag Àr turismen en vÀldigt snabbvÀxande nÀring. En förutsÀttning för turism Àr nÄgon typ av förflyttning. DÄ turisten tar sig frÄn sin vardagliga miljö anvÀnder den sig oftast av nÄgon typ av transport. Största delen av transporterna medför utslÀpp skadliga för miljön. I dagens samhÀlle Àr miljöförstöringen allt mer hotande.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att utröna hur events kan pÄverka boendeattraktionen till en stad och ÄskÄdliggöra andra pÄverkande faktorer. Metod: I vÄr uppsats har vi valt att anvÀnda oss av en kombination av kvalitativa intervjuer och en kvantitativ enkÀtundersökning. Vi utförde personliga semistrukturerade intervjuer med representanter frÄn studieobjektet Trelleborgs kommun, medan enkÀtundersökningen genomfördes under tvÄ dagar i de centrala delarna av Trelleborg stad. Teoretiska perspektiv: Det huvudsakliga teoretiska perspektivet i vÄr uppsats utgörs av teorier kring Place marketing, Event marketing och Boendeattraktion. Dessa sammankopplas i en teoretisk referensram som ligger till grund för analysen.

SammanfattningBakgrund: LÄngvarig smÀrta Àr en individuell upplevelse och kan orsakas av skador eller sjukdomar, och Àr ihÄllande mer Àn tre mÄnader. Detta kan innebÀra att det blir svÄrt att klara av sina vardagliga aktiviteter dÄ funktionsförmÄgan kan försÀmras, vilket kan medföra ett lidande för individen.Syfte: Syfte med studien var att belysa individers upplevelser av lÄngvarig smÀrta.Metod: En systematisk litteratur studie genomfördes och 14 kvalitativa studier kvalitetsgranskades utifrÄn Forsberg och Wengströms (2013) checklista för kvalitativa studier. Artiklar analyserades enligt Axelssons (2012) metod som innebÀr att gÄ frÄn helhet till delar och till slut komma fram till en ny helhet, detta resulterade sedermera i sex teman.Resultat: Att leva med lÄngvarig smÀrta kunde pÄverka och begrÀnsa individens liv bÄde fysiskt, psykiskt och socialt. SmÀrtan gjorde att individerna försökte anpassa sin vardag genom att hitta strategier för att hantera sin smÀrta. En del beskrev bristande förstÄelse frÄn bÄde anhöriga och vÄrdpersonal.Slutsats: Genom att lyssna och vara lyhörda kan sjuksköterskor öka sin förstÄelse för hur individer upplever lÄngvarig smÀrta.

Med hjÀlp av denna kvalitativa undersökning bland yrkeslÀrare har jag försökt ge en bild av yrkeslÀrarnas upplevelser kring kompetensutveckling inom karaktÀrsÀmnet. Hur de gÄr till vÀga för att bevara och utveckla kunskaperna i sina ursprungsyrken. Bland annat ges bilden att yrkeslÀrarna sjÀlva fÄr ta ett stort ansvar för kompetensutvecklingen, snarare Àn rektorer och skolledning..

UtifrÄn den existerande lagstiftningen Àr det krav pÄ att alla aktiebolag ska ha en revisor. PÄ revisionsmarknaden föreligger en speciell marknadssituation dÄ 99% av alla revisionsbolag har mindre Àn tio anstÀllda men samtidigt sÄ har de smÄ revisionsbyrÄerna en minoritet avmarknadsandelen. Detta gör att en stor mÀngd företag konkurrerar om en relativt sett litenmarknad. Den rÄdande marknadssituationen gör det intressant att undersöka hur smÄrevisionsbyrÄer anvÀnder marknadsföring för att skaffa nya kunder. Syftet med studien Àr att fÄ en djupare förstÄelse för hur smÄ revisionsbolag anvÀnder sig avmarknadsföring för att rekrytera nya kunder. I studien anvÀnds ett hermeneutiskt synsÀtt ochen undersökningsmetod bestÄende av tre kvalitativa intervjuer anvÀnds för datainsamling.

Denna studie baseras pÄ kvalitativa intervjuer av förskolechefer vid nio förÀldrakooperativ. Syftet Àr att undersöka hur dessa arbetar med hÄllbar utveckling i praktiken samt vilka hinder och möjligheter de ser i det arbetet..

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka hur lÀrare i svenska/ svenska som andrasprÄk och specialpedagoger arbetar med lÀsförstÄelse för sina andrasprÄkselever. För att kunna genomföra studien anvÀnde vi oss av kvalitativa intervjuer. Alla pedagogerna var ense om att förförstÄelsen Àr absolut en viktig faktor för att eleverna ska förstÄ det lÀsta texten. Vi Àr medvetna om att pedagogernas kompetens och sin positiva instÀllning till lÀsning kan motivera andrasprÄkslever och lÀsförstÄelseundervisning blir gynnsam..

Uppsatsens syfte Àr att undersöka vilka motiv för börsintroduktion som angavs av de svenska bolag som noterades pÄ Stockholmsbörsen 1997 och att undersöka huruvida bolagens ledning anser att mÄlen med de angivna motiven har motsvarat förvÀntningarna, samt att undersöka vilka andra eventuella effekter börsintroduktionen har medfört. Vi har som helhet genomfört en kvalitativ studie. VÄr undersökning innehÄller emellertid tvÄ olika delar med olika karaktÀr. Den första Àr en undersökning av prospekten, dÀr vi undersöker de motiv som angivits av bolagen för den förestÄende börsintroduktionen. Dessa motiv jÀmför vi sedan med vad som framkommit av den vetenskapliga litteraturen.

Arbetet ger en översikt av hur Reading Recoverymetoden fungerar i nÄgra svenska skolor. Med hjÀlp av kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer har vi fÄtt fram de resultat som visar vilka likheter och skillnader det finns hos de pedagoger som arbetar med Reading Recoverymetoden..