Undersökningens syfte var att öka vÄr kunskap om hur elever, i Äldern 6-9 Är, spontant beskriver materieuppbyggnad i fast och flytande form samt vad som hÀnder dÄ fast materia löses i flytande materia. Detta för att vi som pedagoger skall kunna stödja elevers naturvetenskapliga begreppsutveckling. Vi anvÀnde oss av enskilda kvalitativa intervjuer för att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar. Eleverna fick beskriva hur materia i deras vardagsmiljö Àr uppbyggd och vad som hÀnder nÀr fast materia ska lösas i flytande materia. Deras svar var till 90 % av ett makroskopiskt, kontinuerligt perspektiv.

Syftet med uppsatsen Àr att genom kvalitativa intervjuer undersöka hur fyra bildlÀrare pÄ gymnasiet ser pÄ begreppet kreativitet och hur detta enligt dem tar sig i uttryck i deras undervisning. DÄ kursplanen tar upp begreppet som ett mÄl samt som ett krav för betyget MVG Àr begreppets betydelse och tolkning av detta vÀsentligt och av betydelse för hur bedömningen samt undervisningen ser ut.Undersökningen har gjorts med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med fyra bildlÀrare pÄ gymnasienivÄ. IntervjufrÄgorna var öppna för att fÄ ut sÄ mycket som möjligt ur varje frÄga.Resultatet av denna undersökning pÄvisar att lÀrare har stor förstÄelse för begreppet kreativitet och mycket kunskap om hur den pÄ olika sÀtt kan frÀmjas i klassrummet samt vad som krÀvs för att lÀraren ska kunna bedöma den kreativa processen. Resultatet visar ocksÄ pÄ att tidsbrist, negativ stÀmning och elevers dÄliga sjÀlvförtroende kan vara faktorer som istÀllet hÀmmar kreativiteten i klassrummet..

ProblemfrÄgestÀllning: Hur yttrar sig den interna kommunikationen pÄ den utvalda ICA Kvantum butiken med fokus pÄ ledarskap och makt?Syfte: VÄrt syfte med den hÀr studien Àr att undersöka, beskriva och förklara om det gÄr att utlÀsa olika hierarkier och maktutövning i organisationens interna kommunikation och ledarskap.Teori: Den teoretiska bakgrunden handlar om intern kommunikation, ledarskap och makt i organisationssammanhang.Metod: Kvalitativa intervjuer, semistrukturerade som följer en intervjuguide i samtalsform.Empiri: ICA Kvantum som Àr en livsmedelsbutik dÀr empirin Àr hÀmtad frÄn kvalitativa intervjuer.Slutsatser: I denna ICA Kvantum butik rÄder en vertikal hierarki med demokratiska ledare dÀr cheferna uppmuntrar till samarbete och tillhörighet. Chefen har det största ansvaret och dÀrmed mest makt. Dock Àr det ledarskapet som avgör om den interna kommunikationen uppfattas positivt..

Föreliggande studie syftar till att undersöka upplevda effekter och konsekvenser av en livsstilutbildning ur ett deltagarperspektiv, ett anordnande perspektiv och ett organisatorisktperspektiv. Detta med anledning av ett ökat fokus frÄn samhÀllet pÄ ett hÄllbart arbetsliv. Resultatet baseras pÄ bÄde kvantitativa och kvalitativa metoder och utgÄr frÄn tvÄ resultatinriktade utvÀrderingsmodeller och en aktörsfokuserad utvÀrderingsmodell. Datainsamling har skett i form av gruppintervjuer, enskilda intervjuer samt enkÀt. Mot bakgrund av livsstilsutbildningens uppsatta mÄl har analysen av kvalitativa data skett genom kategorisering, den kvantitativa delen har analyserats genom internetverktyget Google Docs.

I denna kvalitativa studie har vi valt att undersöka hur gemenskap bildas och underhÄlls pÄ en arbetsplats med syfte att söka förstÄelse för gemenskap i förhÄllande till framförallt företagskultur samt grupper och roller ur ett socialpsykologiskt perspektiv. Vi har genom en hermeneutisk ansats och kvalitativa intervjuer tagit fram ett empiriskt material som gett oss en bild av den upplevda gemenskapen pÄ ett större företag. För att analysera denna empiri har vi anvÀnt oss av en teoretisk definition av gemenskap, Goffmans dramaturgiska teori samt teorier om grupper och organisationskultur.Vad som framkommit Àr att gemenskap och trivsel Àr viktiga för vÀlmÄendet bland de anstÀllda. Resultatet visar Àven pÄ att gemenskapen pÄ företaget kan förbÀttras genom större engagemang frÄn ledningen..

Syftet med studien Àr att med hjÀlp av kvalitativa intervjuer beskriva nÄgra förÀldrars uppfattningar om förskolebarns lek. De huvudfrÄgor som stÀlls Àr: Vad Àr lek enligt förÀldrarna?, Vilken roll anser sig förÀldrarna ha i barnens lek? och Hur skaffar sig förÀldrarna information om leken? I litteraturgenomgÄngen redogörs för lekens betydelse. Jag försöker finna, genom litteraturen, en olika sÀtt att se pÄ leken och se vad som behövs för att leken ska uppstÄ. Den tidigare forskningen presenteras ocksÄ utifrÄn tre olika perspektiv: pedagogperspektivet, barnperspektivet och slutligen förÀldraperspektivet.

I den svenska vĂ„rden drabbas uppskattningsvis var tionde patient av en vĂ„rdskada, det vill sĂ€ga en undvikbar skada direkt orsakad av vĂ„rden (Socialstyrelsen, 2008; ÖdegĂ„rd, 2007). VĂ„rdskador ska registreras som avvikelser som sedan ska analyseras för att finna orsak och ligga till grund för förbĂ€ttringsarbete (Socialstyrelsen, 2008). Syftet med studien Ă€r att beskriva innehĂ„llet i de patientavvikelser som registrerats av personal pĂ„ sjukhus. InnehĂ„llet beskrivs avseende vilka hĂ€ndelser som registrerats och vĂ„rdpersonalens beskrivningar av hĂ€ndelseförloppet. Studien innehĂ„ller bĂ„de kvalitativa och kvantitativa delar.

Abstract:Syftet med denna kvalitativa undersökning var att undersöka hur dagens specialpedagoger arbetar med handledning ute i sina verksamheter. Vi ville Àven undersöka om deras handledningsarbete stÀmmer överens med deras tankar om handledning. Vi Àmnade ocksÄ undersöka om specialpedagogerna ansÄg att deras specialpedagogiska utbildning gett dem tillrÀcklig kunskap inom omrÄdet. I vÄr litteraturgenomgÄng har vi belyst följande omrÄde inom pedagogisk handledning: vad handledning Àr, individuell handledning, grupphandledning, handledarens kompetens och uppgifter, handledningens funktioner och möjligheter, hinder för handledning samt systemteori och Kolbs lÀrcirkel. I vÄr kvalitativa undersökning som bestod av 10 intervjuer med yrkesverksamma specialpedagoger sÄ kom vi fram till att vÄra respondenter var positiva till pedagogisk handledning och de ansÄg att det stÀrkte och stöttade personalen och ledde deras arbete framÄt.Nyckelord: Handledning, pedagogisk handledning, specialpedagogik och specialpedagogisk kompetens..

Bakgrund Hela familjen pÄverkas nÀr ett barn drabbas av cancer. Det Àr sjuksköterskans uppgift att trösta och stötta familjen samt möjliggöra deras delaktighet i vÄrden. Syfte Syftet med litteraturöversikten Àr att beskriva hur syskon till barn med cancer pÄverkas. Metod Arbetet Àr en litteraturöversikt med grund i tio kvalitativa artiklar. Dataanalysen skedde enligt Febe Fribergs modell för granskning av kvalitativa artiklar.

Syftet med denna kvalitativa studie Ă€r att undersöka vilka faktorer som styr maten som serveras i förskolan, samt att knyta an till vetenskaplig forskning inom Ă€mnet mat och hĂ€lsa. Vi har genomfört semistrukturerade kvalitativa intervjuer, i vilka en kostchef, tvĂ„ kostrĂ„dgivare och fyra kokerskor har deltagit. Detta för att fĂ„ utlĂ„tanden frĂ„n olika yrkeskategorier.UtifrĂ„n forskningen som granskats Ă€r det tydligt att det finns varierande Ă„sikter om vad som Ă€r nĂ€ringsriktig kost. Även informanterna i den empiriska undersökningen uttrycker skilda uppfattningar om vad barn bör Ă€ta.Ur resultatet av den empiriska undersökningen kan vi författare dra slutsatsen att det Ă€r olika faktorer som styr vilken mat som serveras i förskolorna i den undersökta kommunen; ekonomi, livsmedelsverkets kostrekommendationer, förĂ€ldrars Ă„sikter och önskemĂ„l frĂ„n barnen..

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka vilka attityder pedagoger i Är 1?3 har till NO- undervisning. Vi har valt att förlÀgga vÄr studie till tvÄ olika skolor dÄ vi vill undersöka om pedagogernas attityder skiljer sig Ät beroende pÄ vilken typ av skola de arbetar pÄ.Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med 5 pedagoger. Ur vÄr kvalitativa analys framkommer att följande begrepp genomsyrar pedagogernas attityder: konkretisering, vardagsanpassning, praktiskt arbete, experiment, elevernas erfarenheter/förkunskaper och samspel. NÀr vi har jÀmfört de olika pedagogernas attityder till NO- undervisning i Är 1?3 har vi inte funnit nÄgra skillnader beroende pÄ om de arbetar pÄ en miljöinriktad skola eller en skola utan inriktning.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka om och i sĂ„ fall hur kultursidorna i Aftonbladet och Expressen har förĂ€ndrats mellan 1984 och 2014. Det som uppsatsen specifikt har tittat pĂ„ Ă€r om kultursidorna har förĂ€ndrats nĂ€r det gĂ€ller innehĂ„ll och stil mellan 1984 och 1999 samt mellan 1999 och 2014 i Aftonbladet och Expressen och i sĂ„ fall hur. Även om Aftonbladets kultursidor skiljer sig frĂ„n Expressens och i sĂ„ fall hur. NĂ„got som ocksĂ„ har undersökts Ă€r om det har skett en kommersialisering av innehĂ„llet pĂ„ Aftonbladets respektive Expressens kultursidor och hur tar den i sĂ„ fall har tagit sig uttryck. Detta har bĂ„de undersökts med en  kvalitativ textanalys och en analys av andelen annonser pĂ„ uppslaget.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur barn uppfattar ljudeffekter i den, för uppsatsen, specialskrivna radiosagan Ninjas DetektivbyrÄ. Om ljudeffekter pÄ nÄgot sÀtt kan medföra att barnen uppfattar fler detaljer, om specifika ljudeffekter kan bidra till en mer enhetlig distinktion av tecken och hur den dramaturgiska strukturen möjligen förtydligas nÀr dialogen kombineras med ljudeffekter. Detta har undersökts med hjÀlp av tvÄ grupper med barn som fÄtt höra varsin version av stimulimaterialet, den ena med ljudeffekter och den andra utan ljudeffekter, samt kvalitativa samtalsintervjuer med sin grund i teorier kring semiotik, klassisk dramaturgi och ljudeffekters pÄverkan pÄ publiken. Undersökningen visar att deltagarna som lyssnade pÄ versionen med ljudeffekter kan ha uppfattat fler detaljer, förstÄtt tecken mer entydigt och kan redogöra för större delar av hÀndelseförloppet jÀmfört med deltagarna i gruppen som lyssnade utan ljudeffekter..

I den svenska skolan Àr tendensen att dialogisk undervisning förbises till förmÄn för den monologiska undervisningen. Syftet med denna uppsats var dÀrför att studera hur den dialogiska undervisningen kan realiseras i svenska klassrum och samtidigt undersöka och analysera elevernas attityder till och upplevelser av att arbeta enligt den dialogiska undervisningen. Metoden för uppsatsens genomförande har varit kvalitativa studier i tvÄ klasser som lÀste svenska som andrasprÄk i Ärskurs 9. De kvalitativa studierna bestod av deltagande observationer av den i klassrummet dialogiskt organiserade undervisningen och kvalitativa forskningsintervjuer med sammanlagt fyra av eleverna. Uppsatsen har konstaterat att i de tvÄ observerade klassrummen har den dialogiska undervisningen realiserats genom att eleverna lÄtits integrera lÀsning av skönlitteratur med skrivande och samtalande samt genom en av lÀraren konsekvent anvÀndning av autentiska och öppna frÄgor, uppföljning och positiv bedömning.

VÄr undersökning syftar till att klargöra hur gymnasielÀrare med olika Àmneskombinationer förhÄller sig till elevers sprÄkutveckling. Undersökningen beaktar Àven kursplanernas formuleringar kring sprÄk samt hur lÀrare i vÄr undersökning förhÄller sig till detta i sin undervisning. Fokus ligger pÄ elevers muntliga sprÄkutveckling. BÄde kvantitativa och kvalitativa metoder anvÀnds för att uppnÄ vÄrt syfte. Kursplanerna behandlas initialt utifrÄn en kvalitativ nÀrlÀsning för att sedan redovisas i dels en sammanfattning och dels i en kvantifierande tabell.