Sökresultat:
15903 Uppsatser om Kvalitativa egenskaper - Sida 7 av 1061
Frekvensselektiva Textila Ytor
En frekvensselektiv yta har en förmåga att välja och separera ut olika frekvenser. Inom bland annat kommunikationsteknik finns det ett intresse för dessa ytor. Detta examensarbete har fört ihop textil med denna tekniska applikation. Stela konstruktioner har översatts till textila konstruktioner med typiska textila egenskaper såsom böjlighet och elasticitet. Tidigare forskning har visat att det är möjligt att skapa textila ytor med frekvensselektiva egenskaper.
Om personliga egenskapers betydelse i en rekryteringssituation : En kvalitativ intervjustudie om rekryteringsprocesser och anställningsbarhet.
Hälften av alla utannonserade jobb tillsätts via bemanningsföretag i dagsläget. Det är en sektor som ökat den senaste tiden och stigande del av befolkningen är visstids- eller timanställda. Syftet med denna uppsats är att studera denna sektors rekryterings- och bedömningsprocess för att försöka svara på frågan vilka personliga egenskaper som anses åtråvärda på dagens arbetsmarknad. Det empiriska materialet består av tematiska intervjuer med rekryterare anställda på bemanningsföretag och analyseras med hjälp av olika teorier om anställningsbarhet, för att söka svar inledningsvis på hur en arbetssökande bedöms men också om det krävs vissa förutsättningar som rör en persons personlighet och personliga egenskaper som inte är kopplade till formell utbildning eller verifierbar arbetslivserfarenhet. Resultatet visar att samtliga informanter använde sig av en i huvudsak en traditionell rekryteringsmodell men lämnade utrymme för subjektiva bedömningar. Resultatet tyder på att rekryterare inte alltid är överens om de personliga egenskapernas definition men anser att det finns vissa egenskaper som är viktiga.
DE 18 000 EGENSKAPERNA : OM HÄNSYN TILL PERSONLIGA EGENSKAPER VID OFFENTLIG ANSTÄLLNING
Enligt 4 § lag (1994:260) om offentlig anställning ska vid anställning avseende fästas bara vid sakliga grunder, såsom förtjänst och skicklighet och skickligheten ska sättas främst om det inte finns särskilda skäl för annat. Inom ramen för skicklighets-begreppet har myndigheterna möjlighet att ta hänsyn till personliga egenskaper som prestationsförmåga, yrkesskicklighet, ledaregenskaper, samarbetsförmåga m.m. Trots detta finns det en uttalad uppfattning att den personliga lämplighetens faktiska betydelse vid utförandet av tjänst är större än vad som tillåts i samband med att de statliga myndigheterna beslut överklagas. Frågeställningarna i denna uppsats är hur stor betydelse får och kan tillmätas personliga egenskaper vid rekryteringar till myndigheter, samt hur upplever rekryterare vid en statlig myndighet begränsningarna i möjligheterna att tillmäta personliga egenskaper betydelse vid rekrytering och hur hanterar rekryterare vid en statlig myndighet dessa begränsningar? Jag har inför min undersökning anlagt tre perspektiv. Det juridiska perspektivet avgör vad som överhuvudtaget får tillmätas betydelse vid anställning.
IAS 36 p 134 - Hur väl uppfylls upplysningskraven?
Syftet med uppsatsen var att kartlägga huruvida upplysningskraven i IAS 36 p 134 uppfylldes i koncernernas årsredovisningar på Large Cap-listan. Om vi fann att upplysningskraven inte efterlevdes, hade vi för avsikt att utreda i vilken utsträckning och varför. Vi bestämde oss för att göra två undersökningar och valde att använda oss av både den kvalitativa samt den kvantitativa metoden. Deduktiv ansats var grunden i vår uppsats och vi valde att utnyttja den kvalitativa forskningen för att förtydliga de resultat vi erhöll genom den kvantitativa forskningen. I litteraturgenomgången gick vi igenom regleringen av redovisningen.
Kvinnligt ledarskap i byggbranschen : Kvinnliga ledares egenskaper
Kvinnliga chefer sitter i en minoritetsställning eftersom det fortfarande är mest män som är chefer (Bohlin, 2006). Könsfördelningen i byggbranschen är 4 % för kvinnor och 96 % för män (SCB, 2010). Det finns starka skäl att tro att kvinnor inte har en plats i byggbranschen eftersom kvinnorna är ett andrahandsval. När det är högkonjunktur och brist på arbetskraft rekryteras kvinnor men annars anses byggyrkena för tunga, trots att fysisk styrka inte krävs inom vissa befattningar. Dessutom finns en manlig jargong som hindrar kvinnorna att komma in i branschen (Olofsson, 2000).
Litteraturstudie, modellering och simulering av kugginteraktioner i planetväxlar
Detta arbete sammanfattar en del av den forskning som gjorts på kugghjul och planetväxlar med avseende på egenskaper som lastfördelning, verkningsgrad och ingreppsstyvheter. En jämförelse görs mellan olika metoder för beräkning av ingreppsstyvheter vilken visar på stora skillnader. En planetväxel av typ D simuleras i flerkroppsdynamikprogramvaran MSC ADAMS där egenskaper som lastfördelning, vridstyvhet och utväxling undersöks..
Genuskonstruktion i läroböcker i litteraturhistoria för gymnasiet
Syftet är att undersöka tre läroböcker i litteraturhistoria för gymnasiet för att se hur manliga och kvinnliga författare beskrivs i dessa och hur genus därmed konstrueras.
Arbetet är upplagt som en kvalitativ textanalys, med några inslag av kvantitativ analys. Studien undersöker vilka egenskaper som lyfts fram hos författarna och huruvida dessa skiljer sig mellan de manliga och de kvinnliga författarna. Till grund för studien ligger genusteori som diskuterar manliga och kvinnliga schabloner och den kvinnliga underordningen i samhället.
Undersökningen visar hur män och kvinnor behandlas på olika sätt av läroböckerna och att den kvinnliga underordningen återspeglas i texterna, som vid tillfällen förminskar kvinnliga författarskap. I läroböckerna återfinns dock inga författarporträtt som helt och hållet uppfyller varken den manliga eller den kvinnliga schablonbilden. Författarna beskrivs på sätt som kombinerar egenskaper som uppfattas som typiskt manliga och egenskaper som uppfattas som typiskt kvinnliga..
Demografisk mångfald i butiker : Kan och vill butiker ha en heterogen personalstyrka, utifrån demografiska egenskaper? ?
I princip strävar alla arbetsplatser efter att skapa en mångfald med olika demografiska egenskaper bland sin personal. Tittar man bland platsannonser är det ofta arbetsgivaren skriver att de välkomnar sökande med olika demografiska egenskaper, detta för att skapa en blandning av olikheter bland sin personal. Anledningen till att man vill ha mångfald bland sin personal skiljer sig säkert åt mellan företagen, men vi tror att de flesta är överrens om att olikheter gör att företaget får fler infallsvinklar på hur saker kan utföras, vilket också kan skapa mer kreativitet. Men hur ser det då ut i butiker? Kan och vill man även i butiker skapa en heterogen arbetsstyrka utifrån demografiska egenskaper?I vår uppsats har vi intervjuat fyra butikschefer för att försöka ta reda på vad dessa butikschefer har för uppfattning angående heterogena personalstyrkor.
Officerare som lärare eller poliser : gemensamma faktorer för ledarskap
Bakgrund: I takt med nedskärningar inom det svenska försvaret har ett stort antal officerare behövt byta yrke. Många av dessa officerare har valt nya karriärer som lärare och poliser. Vi har valt att undersöka vilka likheter och skillnader som finns mellan officersyrket och lärar- och polisyrket, med avseende på ledaraspekten. Syfte: Vårt syfte är att analysera om en omskolad officer passar in i sin nya ledarroll som lärare eller polis. Avgränsning: Då alla poliser arbetar på ordningsenheten till en början är det denna avdelning vi främst behandlar.
Officerare som lärare eller poliser : gemensamma faktorer för ledarskap
Bakgrund: I takt med nedskärningar inom det svenska försvaret har ett stort antal officerare behövt byta yrke. Många av dessa officerare har valt nya karriärer som lärare och poliser. Vi har valt att undersöka vilka likheter och skillnader som finns mellan officersyrket och lärar- och polisyrket, med avseende på ledaraspekten. Syfte: Vårt syfte är att analysera om en omskolad officer passar in i sin nya ledarroll som lärare eller polis. Avgränsning: Då alla poliser arbetar på ordningsenheten till en början är det denna avdelning vi främst behandlar.
Avsaknaden av internt upparbetade varumärken i de finansiella rapporterna : ett problem för investerare?
År 2005 infördes IASBs redovisningsstandarder i EU-länderna. IASBs föreställningsram innehåller Kvalitativa egenskaper vars ändamål är att öka de externa användarnas använd-barhet av informationen i företagens finansiella rapporter. De ökade kravet på användbarhet har lett till att fokus på immateriella tillgångar ökat och en sådan immateriell tillgång är varumärken. Idag får internt upparbetade varumärken inte redovisas i de finansiella rapporterna enligt IAS 38. Åsikterna går isär huruvida avsaknaden av internt upparbetade varumärken i balansräkningen har betydelse för investerare eller ej när de fattar investeringsbeslut.Syftet med denna uppsats är att ge läsaren en fördjupad förståelse för investerarnas intresse angående att internt upparbetade varumärken inte får redovisas i de finansiella rapporterna och om detta har någon betydelse för deras investeringsbeslut.
En vinnare på jobbet? : Om idrottserfarenheter i arbetslivet
Uppsatsen ämnar diskutera om idrottare socialiserats in i en specifik kultur som de sedan kan ta med sig även efter idrottskarriären. Vad kan alla de timmar de lagt ner I träningshallar, på fotbollsplaner och I gym ge dem för fördelar även efter karriären? Genom att intervjua tre tidigare idrottare har jag försökt få en bild av vad de utvecklat och förbättrat under sina idrottsår samt hur de kan dra nytta av dessa erfarenheter i det övriga arbetslivet. Flera egenskaper som utvecklats inom idrottsvärlden återkommer i diskussionen med de olika idrottarna och kan därför beskrivas som resultatet av min uppsats. Jag har beskrivit dessa egenskaper, hur de nyttjas I både idrotts- och arbetslivet och sedan vänt mig till teoretiker för att styrka mitt resultat.Bland de egenskaper som återkommer finns vinnarmentalitet, självkänsla och lagsammanhållning men också negativa aspekter som för tidig utslagning och mobbning.
Bekräfta könsrollerna eller ifrågasätta dem? : en analys av fyra barn- och ungdomsböcker.
Mitt syfte med denna uppsats var att se hur tjejer och killar framställs i barn- och ungdomsboken som vänder sig främst till barn och ungdomar mellan 9 och 12 års ålder. Utifrån syftet valdes en kvalitativ metod som innebar att jag kritiskt granskade och analyserade fyra skönlitterära barn- och ungdomsböcker. Analysen har genomfört med hjälp av ett analysschema med stereotypiskt manliga och kvinnliga egenskaper. Studiens resultat visar att i var och en av de undersökta böckerna finns en karaktär som bryter mot de stereotypiskt manliga och kvinnliga egenskaperna. Det är i överlag pojkarna i böckerna som bryter mot de traditionella könsrollerna och det visar sig genom egenskaper såsom vackra, emotionella, lydiga, osjälviska, omtänksamma, sårbara och pratsamma.
Vad lockar ungdomar till läsning? : en narratologisk studie av fyra, bland gymnasieelever, populära böcker.
Mitt syfte med denna uppsats var att se hur tjejer och killar framställs i barn- och ungdomsboken som vänder sig främst till barn och ungdomar mellan 9 och 12 års ålder. Utifrån syftet valdes en kvalitativ metod som innebar att jag kritiskt granskade och analyserade fyra skönlitterära barn- och ungdomsböcker. Analysen har genomfört med hjälp av ett analysschema med stereotypiskt manliga och kvinnliga egenskaper. Studiens resultat visar att i var och en av de undersökta böckerna finns en karaktär som bryter mot de stereotypiskt manliga och kvinnliga egenskaperna. Det är i överlag pojkarna i böckerna som bryter mot de traditionella könsrollerna och det visar sig genom egenskaper såsom vackra, emotionella, lydiga, osjälviska, omtänksamma, sårbara och pratsamma.
Relationen mellan konsumenternas personlighet och varuma?rkets personlighet
Dagens olika marknader besta?r vanligtvis av ma?nga konkurrenter da?r alla konkurrerar om samma kunder vilket kra?ver mer av fo?retagen att sticka ut fra?n ma?ngden och go?ra sig mer konkurrenskraftiga. En djup relation med kunden a?r da?rfo?r av en stor betydelse som bland annat kan uppna?s genom varuma?rket.Ett varuma?rke har vissa personliga egenskaper som ger konsumenter en underlig- gande betydelse. Dessa egenskaper sa?tter sig som undermedvetna bilder hos konsu- menterna och speglar fo?retagets verksamhet.