Syftet med denna uppsats är att undersöka varför företag har valt att använda Extensible Markup Language (XML) vid dataöverföring. I teorin är egenskaper som portabilitet, områdesspecifikt format, informationsbeständighet, struktur, återanvändning och produktivitet viktiga egenskaper för XML (Eriksson, 1999). Vi vill se om det är dessa egenskaper som företagen tittat på när de valt att använda sig av XML. Vår undersökning gjordes i form av en fallstudie vilken omfattade intervjuer hos tre företag som använder sig av XML. I analysfasen använde vi oss av en dataanalysmodell som heter reflexiv dataanalys.

Studien bygger på Implicit Leadership Theory, tidigare studiers noterade ledaregenskaper samt egenskaper noterade i denna studie värderade från ett medarbetarperspektiv. Implicit Leadership Theory bygger på hur ledarskap konstrueras av medarbetaren. Deltagare var åtta medarbetare varav tre män. Kvalitativa intervjuer utfördes. Syftet konkretiserades utav önskvärda ledaregenskaper, studiens gemensamma egenskaper och egenskaper överrensstämmande med tidigare studier samt teori. De upplevda egenskaperna delades upp i kategorier som beskrev de önskvärda egenskaperna.

Arbete i systemutvecklingsbranschen sker vanligtvis i projektform. För att projektet skall lyckas och utföras på ett bra sätt inom givna tidsramar krävs en väl fungerande projektgrupp. Detta arbete undersöker hur urvalet av projektmedlemmar bör göras, med fokus på sociala och personliga egenskaper, för att uppnå en effektiv projektgrupp vid systemutveckling. Dessutom berör arbetet sambandet mellan konflikter och sociala och personliga egenskaper. Undersökningen har utförts som en survey med sex intervjuer med personer som arbetar, eller har arbetat, som projektledare på företag av varierande storlek i branschen.

Abstract saknas..

Studien bygger på Implicit Leadership Theory, tidigare studiers noterade ledaregenskaper samt egenskaper noterade i denna studie värderade från ett medarbetarperspektiv. Implicit Leadership Theory bygger på hur ledarskap konstrueras av medarbetaren. Deltagare var åtta medarbetare varav tre män. Kvalitativa intervjuer utfördes. Syftet konkretiserades utav önskvärda ledaregenskaper, studiens gemensamma egenskaper och egenskaper överrensstämmande med tidigare studier samt teori. De upplevda egenskaperna delades upp i kategorier som beskrev de önskvärda egenskaperna.

I denna uppsats diskuteras problematiken kring användandet av miljöredovisningen som ett beslutsunderlag vid leverantörsval. Syftet är att ta reda på om Vattenfall AB Värme Uppsalas miljöredovisning uppfyller de krav som ställs på den av externa intressenter i egenskap av beslutsunderlag. För att uppfylla detta syfte har de externa intressenternas intressen representerats av IASB:s Kvalitativa egenskaper. På grund av denna substitution har vi valt att samla in det empiriska materialet genom intervjuer med två anställda på Vattenfall AB Värme Uppsala som arbetar med miljöredovisningen. Empiriskt material har även insamlats genom en källanalys av ?Säkerhet, hälsa och miljö 2006? som är den publikation där Vattenfall AB Värme Uppsalas miljöredovisning ingår.

Syftet med uppsatsen är att skapa förståelse för hur IFRS 3 och IAS 36 påverkat redovisningen i noterade koncernbolag. Studien kommer att analysera hur nedskrivning av goodwill påverkar redovisningens Kvalitativa egenskaper. Syftet är även att analysera hur praktikerna upplever att IFRS 3 och IAS 36 bidragit till harmonisering av redovisningen.Studien är genomförd med en kvalitativ forskningsmetod och en abduktiv ansats. Tolkningarna i uppsatsen är gjorda utifrån ett hermeneutiskt synsätt. Den teoretiska referensramen är uppbyggd på data från litteratur, lagstiftning, artiklar och internetsidor.

Denna rapport handlar om synen på den enskilde polismannens egenskaper och de arbetsuppgifter polisen bör prioritera. Genom intervjuer med olika samhällsgrupper som poliser, före detta kriminella, ungdomar och politiker kan man se att önskemålen om vilka egenskaper den enskilda polismannen bör ha varierar. Man tycker att polisen bör vara positiv, kamratlig, kompetent, orädd mm. När det gäller arbetsuppgifter anser ovannämnda grupper bl.a. att polisen bör arbeta med ungdomskriminalitet, familjevåld, narkotikabrottslighet och förebyggande verksamhet.

En revisor måste inom sitt yrke uppfylla flera olika funktioner. I revisionsprocessen ingår flera moment där det kan tänkas att olika egenskaper behövs, på samma sätt som det är bevisat att män och kvinnor har olika egenskaper. Vårt syfte med denna uppsats är därmed att undersöka om könens komparativa egenskaper är olika betydelsefulla i revisionsprocessens olika moment. För att realisera vårt syfte kategoriserade vi, efter en litteraturgenomgång, egenskaper efter kön. För att styrka kategoriseringen utfördes en referensundersökning bland vänner och bekanta.

Syftet med uppsatsen är att skapa förståelse för hur IFRS 3 och IAS 36 påverkat redovisningen i noterade koncernbolag. Studien kommer att analysera hur nedskrivning av goodwill påverkar redovisningens Kvalitativa egenskaper. Syftet är även att analysera hur praktikerna upplever att IFRS 3 och IAS 36 bidragit till harmonisering av redovisningen.Studien är genomförd med en kvalitativ forskningsmetod och en abduktiv ansats. Tolkningarna i uppsatsen är gjorda utifrån ett hermeneutiskt synsätt. Den teoretiska referensramen är uppbyggd på data från litteratur, lagstiftning, artiklar och internetsidor.

En revisor måste inom sitt yrke uppfylla flera olika funktioner. I revisionsprocessen ingår flera moment där det kan tänkas att olika egenskaper behövs, på samma sätt som det är bevisat att män och kvinnor har olika egenskaper. Vårt syfte med denna uppsats är därmed att undersöka om könens komparativa egenskaper är olika betydelsefulla i revisionsprocessens olika moment. För att realisera vårt syfte kategoriserade vi, efter en litteraturgenomgång, egenskaper efter kön. För att styrka kategoriseringen utfördes en referensundersökning bland vänner och bekanta.

Män har historiskt såväl som idag dominerat de ledande positionerna inom organisationer, vilket lett till att kvinnor hindrats från att erhålla ledarpositioner på grund av att den kvinnliga stereotypen inte är förenlig med den manligt stereotypa ledarrollen. En förändring verkar ske, då även stereotypa kvinnliga egenskaper anses vara önskvärda inom ledarskap. Studiens syfte var att studera om det fanns en skillnad i värdering av könsstereotypa egenskaper och ledaregenskaper i förhållande till deltagarnas kön, samt vilka egenskaper som krävs för att kunna bli en ledare och vilka egenskaper som önskas hos en ledare. De könsstereotypa egenskaperna och ledaregenskaperna som användes genererades från vår pilotstudie. Totalt deltog 86 personer på enkätundersökningen.

Available as pdf.

Syftet med uppsatsen är att skapa förståelse för hur IFRS 3 och IAS 36 påverkat redovisningen i noterade koncernbolag. Studien kommer att analysera hur nedskrivning av goodwill påverkar redovisningens Kvalitativa egenskaper. Syftet är även att analysera hur praktikerna upplever att IFRS 3 och IAS 36 bidragit till harmonisering av redovisningen.Studien är genomförd med en kvalitativ forskningsmetod och en abduktiv ansats. Tolkningarna i uppsatsen är gjorda utifrån ett hermeneutiskt synsätt. Den teoretiska referensramen är uppbyggd på data från litteratur, lagstiftning, artiklar och internetsidor.

Synen på ledarskap har under 1900-talet varierat mellan allt från att en ledare bör ha vissa fysiska egenskaper såsom rätt längd etc. till att idag vara inriktat på hur människor kan utvecklas till ledare genom rätt utbildning.Vi har därför genom sju stycken kvalitativa enkäter som skickats ut till ansvariga för ledarskapsutbildningar tagit reda på hur ansvariga för ledarskapsutbildningar idag ser på ledarskap och huruvida vem som helst kan bli ledare. Vi har också studerat vilka personliga egenskaper som är önskvärda hos ledare för att få oss en bild av hur synen på ledarskap ser ut idag. Vårt angreppssätt har varit induktivt då vi haft vår empiri som grund då vi hämtat relevant teori till vår studie.I teorikapitlet inleder vi med att beskriva ledarskap och dess omvärldsfaktorer och går sedan in på nya krav som ställs på dagens ledare. Övriga teorier vi använt oss av behandlar egenskapsteorier för att se hur teorin beskriver önskvärda personliga egenskaper och hur synen på ledarskap ser ut idag, situationsbaserat ledarskap och hur integritet är starkt kopplat till ledarskap..