Bakgrund: Regleringen av hur immateriella tillgÄngar ska redovisas lÀmnar stort utrymme för individuella tolkningar. Hur sÄdana tolkningar görs pÄverkar de finansiella rapporter som nÄr intressenter. Det saknas undersökningar som berör det samspel som sker mellan revisor och klient. Ett samspel som Àr det sista som sker i den process frÄn att ett regelförslag fram till att informationen publiceras. Vem Àr det egentligen som bestÀmmer och vilka Àr faktorerna som pÄverkar de maktpositionerna parterna har i samspelet?Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att karaktÀrisera samspelet mellan klient och revisor genom att undersöka vilka faktorer som pÄverkar maktpositionerna i samspelet.Metod: Uppsatsen bestÄr av tvÄ delstudier, vilket gör det möjligt att basera uppsatsen pÄ samspelets bÄda parter och dÀrmed ta hÀnsyn till bÄda parternas perspektiv pÄ samspelet.

I uppsatsen undersöks hur 11 globala miljö och/eller etiskt mÀrkta fonder har presterat i jÀmfö-relse med 17 konventionella fonder i det svenska premiepensionsutbudet genom tillÀmpning av utvalda finansiella prestationsmÄtt. Detta med anledning av att miljö och/eller etiskt mÀrkta fonder har haft en stor framvÀxt under det senaste decenniet och det finns dÀrför en efterfrÄ-gan av att klargöra ifall en pensionssparare behöver göra avkall pÄ den finansiella avkastningen vid val av miljö och/eller etiskt mÀrkta fonder. En jÀmförelse av det statliga förvalsalternativet och 10 globala miljö och/eller etiskt mÀrkta fonder har Àven gjorts för att undersöka skillnaden av att vara en aktiv respektive passiv premiepensionssparare dÄ antalet som inte gör ett aktivt val Àr omkring 50 procent. Resultatet visar ingen statistisk signifikant skillnad med avseende pÄ den riskjusterade avkastningen mellan fonder som Àr miljö och/eller etiskt mÀrkta och fonder som inte tar hÀnsyn till dessa kriterier vilket överensstÀmmer med tidigare forskning. I jÀmfö-relsen mellan det statliga förvalsalternativet och 10 globala miljö och/eller etiskt mÀrkta fonder har det förstnÀmnda presterat pÄ en hög nivÄ..

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur barnavÄrdsutredande socialsekreterare förhÄller sig till mamma- och papparoller i utredningsförfarandet. Vi ville studera detta ur ett genusperspektiv för att se om socialsekreterare tolkar egenskaper och förÀldraförmÄgor olika beroende pÄ om de innehas av en man eller en kvinna. Vi valde att göra en vinjettstudie med en kvalitativ ansats. Det deltog sex socialsekreterare i studien, vilka fick resonera kring förÀldraförmÄgor i enskilda intervjuer. Den fiktiva fallbeskrivningen utgick frÄn en orosanmÀlan kring en tvÄÄrig flicka.

Avskrivning av goodwill Àr en kontroversiell redovisningsfrÄga som har utmanat normgivarna under en lÀngre tid. I och med redovisningens utveckling har synen pÄ goodwill förÀndrats. Spridningen av det anglosaxiska synsÀttet och den internationella harmoniseringen har medfört att redovisning av goodwill numera redovisas pÄ ett enhetligt sÀtt i alla europeiska börsbolag. Ett stort steg i redovisningsharmoniseringen togs nÀr de tvÄ normgivande organen FASB och IASB kom överens om ett samarbete 2002, vilket har lett till att IASB har publicerat nya standarder som skall tillÀmpas av europeiska börsnoterade bolag. En av dessa standarder Àr IFRS 3 som behandlar redovisning av goodwill.

Viktiga egenskaper för att uppnÄ goda resultat med elever. Vad jag kan göra som pedagog..

I Skollagen lyfter man fram skolans ansvar att tillgodose eleverna med material som behövs för att de ska kunna medverka i en tidsenlig undervisning. I mitt möte med skolor och undervisning för grundskolans senare Är, i Àmnet samhÀllskunskap, upplever jag att lÀroboken har ett förÄldrat innehÄll. Med detta menas att böckerna uppger information som snabbt och ofta förÀndras. Syftet med denna uppsats Àr att genom att göra en lÀromedelsanalys av lÀroböcker som anvÀnds pÄ grundskolans senare Är, för att undersöka hur situationen ser ut. InnehÄller lÀroböckerna i allt för stor omfattning information som gör att de Äldras fortare Àn nödvÀndigt.

Bilmarknaden Àr idag en marknad dÀr producenter upplever en hög konkurrens. Den höga konkurrensen i kombination med konsumenters möjligheter att innan bilköpet enkelt söka information pÄ internet tros göra att bilens faktiska egenskaper och kvaliteten pÄ dessa spelar en viktigare roll Àn tidigare. Med bakgrund mot detta Àr syftet med föreliggande studie att ta reda pÄ vilka bilegenskaper svenska genomsnittskonsumenter Àr villiga att betala mest för. För att besvara syftet genomfördes en sekventiell explorativ flermetodsforskning med tvÄ fokusgruppsintervjuer och en enkÀtundersökning. Fokusgruppsstudien indikerade att miljö-, utseende-, sÀkerhet- och motorprestandaegenskaper var viktiga för konsumenten.

Bakgrund- och problembeskrivning: Sedan 2005 har svenska börsnoterade företag följt IFRS. Goodwill som uppkommer vid förvÀrv ska inte lÀngre ha en nyttjandeperiod som skrivs av med Ärliga avskrivningar. IstÀllet ska Ärliga nedskrivningsprövningar ske, dessa prövningar utförs av företagsledningen. Det nya systemet introducerades nÀr Sverige var i högkonjunktur och grundar sig mer pÄ subjektiva antaganden. NÀr högkonjunkturen var över och Sverige drabbades av en finanskris genomfördes fÀrre nedskrivningar Àn vad fler förvÀntade sig.

Syfte: Syftet med vÄr studie Àr att skapa klarhet i vad det nya direktivet MiFID innebÀr, och vilken roll den utgör för harmoniseringen av den Europeiska finansiella marknaden. Vi vill Àven belysa vad de olika aktörer i den finansiella marknaden anser om harmoniseringen och vilken instÀllning de har till de olika delarna i MiFID direktivet.Metod: Vi har efter en noggrann selektering lÄtit: Aktiespararna,Fondhandlarföreningen och Finansinspektionen representera den svenskaFinnansmarknaden. Det Àr utifrÄn dessa tre parter vÄrt empiriska intag av hur harmoniseringen i samband med MiFID, samt hur direktivet i sig uppfattas pÄ den svenska finansiella marknaden har faststÀllts. Vi har tagit del av artiklar, undersökningar och remissvar som har framtagits inom de tre grupperna för att skapa en förstÄelse angÄende deras Äsikter och stÀllningstaganden vad gÀller MiFID. Vi har Àven utfört intervjuer med de tre grupperna vidare presenterar vi vissa redan existerande teorier för en vÀlfungerande finansiell marknad samthur harmoniseringen har fungerat inom tidigare omrÄden.Resultat & slutsats: Alla aktörerna Àr positivt instÀllda till harmoniseringen och direktivet i stort, likvÀl framhÀvs mÄnga detaljer som stÄr till hinder för att ambitionen om den enade finansiella marknaden skall kunna bli verklig under överskÄdlig tid.Andra slutsatser Àr att kostnaderna i samband med införandet av MiFID tros drabba vÀrdepappersinstitutionerna hÄrdast, och förmodligen blir det investerarna som fÄr bÀra kostnaderna i slutÀndan.

Syfte med undersökningen var att undersöka hur en gymnasieskola arbetar med stödundervisning och hur den skolkultur som finns pÄ Skolan pÄverkar stödundervisningens utformning. Studien Àr en form av deskriptiv fallstudie och de metoder som anvÀnts Àr observationer, intervjuer med en speciallÀrare och en ledningsperson samt granskning av styrdokument och rapporter. Studiens resultat tyder pÄ att skolkulturen pÄ den undersökta Skolan har inverkan pÄ administreringen av stödundervisningen, samt att denna inte Àr tillrÀcklig..

Företags överlevnad beror till stor del pĂ„ hur deras handlingar överensstĂ€mmer med allmĂ€nhetens förvĂ€ntningar och krav pĂ„ verksamheten. Det rĂ„der dock en osĂ€kerhet hos intressenter dĂ„ dessa inte har fullstĂ€ndig insyn i organisationen och dess beteende. Företags Ă„rsredovisningar har de senaste Ă„ren haft en enorm utveckling och Ă€r ett av de viktigaste kommunikationsmedlen gentemot allmĂ€nheten. InnehĂ„llet i rapporterna har Ă€ven genomgĂ„tt en radikal förĂ€ndring dĂ€r de utvecklats frĂ„n att vara rena finansiella redogörelser till att i stor utstrĂ€ckning anvĂ€ndas som en marknadsföringskanal. Årsredovisningarna Ă€mnar till att informera allmĂ€nheten om organisationen och dĂ€rigenom legitimera verksamheten.

Ett flertal studier har visat att personer med tal- och sprĂ„kstörning tenderar att tillskrivas mindre fördelaktiga egenskaper Ă€n jĂ€mnĂ„riga utan dessa svĂ„righeter. Det finns ett behov av att undersöka skolpersonals attityder gentemot barn med avvikande tal. Än sĂ„ lĂ€nge har ingen sĂ„dan studie genomförts pĂ„ barn i Sverige och dĂ„ förskolepersonal utgör en del av smĂ„ barns sociala omgivning förefaller deras attityder intressanta att undersöka. Syftet med föreliggande studie var att undersöka huruvida förskolepersonals attityder gentemot barn med avvikande tal skiljer sig frĂ„n attityder hos personer som inte arbetar inom förskoleverksamhet.Ett egenskapsformulĂ€r med tolv Visuella Analogskalor (VAS) utformades dĂ€r 24 egenskaper placerades vid Ă€ndpunkterna pĂ„ skalorna. Spontantal spelades in frĂ„n en pojke pĂ„ 4;3 Ă„r med avvikande tal.

Inom Business Intelligence har begreppet Self-Service Business Intelligence (Self-Service BI) vuxit fram. Self-Service BI omfattar verktyg vilka möjliggör för slutanvÀndare att göra analyser och skapa rapporter utan teknisk support. Ett av dessa verktyg Àr Microsoft PowerPivot.PÄ Transportstyrelsens JÀrnvÀgsavdelning finns behov av ett Self-Service BI-verktyg. Vi fick i uppdrag av Sogeti att undersöka om PowerPivot var ett lÀmpligt verktyg för Transportstyrelsen. MÄlet med uppsatsen har varit att testa vilka tekniska möjligheter och begrÀnsningar PowerPivot har samt huruvida PowerPivot Àr anvÀndbart för Transportstyrelsen.För att fÄ en djupare förstÄelse för Self-Service BI har vi kartlagt vilka möjligheter och begrÀnsningar med Self-Service BI-verktyg som finns beskrivna i litteraturen.

I Sverige infördes Är 2005 nya regler för redovisningen i börsnoterade företag. FrÄn och med den 1 januari blev dessa företag enligt lag tvingade att följa det regelverk som International Accounting Standards Board författar. Dessa standarder blev dÄ gÀllande i hela EU.I vÄr uppsats inriktar vi oss pÄ en av dessa standarder och dess amerikanska motsvarighet, nÀmligen IAS 38 som behandlar redovisning av immateriella tillgÄngar. Vi fokuserar pÄ den typ av immateriell tillgÄng som uppstÄr genom forskning och utveckling. Den amerikanska motsvarigheten till denna standard heter FAS 2.International Accounting Standards Board Àr ett av tvÄ ledande organ som pÄ ett internationellt plan definierar hur redovisningen ska se ut.

Syftet med undersökningen Àr att belysa motivationsskapande ur ett lÀrarperspektiv och hur lÀraren kan agera för att motivera eleverna. Undersökningen Àr ett försök att komma Ät den tysta kunskap som mÄnga lÀrare besitter inom detta omrÄde. Forskningsstrategin Àr kvalitativ. Datainsamlingen skedde genom personliga, semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att lÀraren mÄste besitta en mÀngd egenskaper för att kunna vara en bra motivatör.