MÄnga ekonomiskt intresserade mÀnniskor tror fortfarande att de finansiella marknaderna Àr effektiva sÄsom Fama:s (1970) hypotes om effektiva marknader förutspÄr. Insikten om att insatta nationalekonomer idag har en helt annan uppfattning och att forskningen mer och mer visar pÄ en annan bild, har dock svÄrt att spridas.I denna uppsats ges en grundlig beskrivning av var forskningen stÄr idag. Dessutom görs en empirisk momentumstudie pÄ den svenska aktiemarknaden, vilket visar sig bli Ànnu ett bevis pÄ att marknaderna inte alltid Àr sÄ effektiva som det pÄstÄs. Resultatet bekrÀftar att man genom att köpa tidigare vinnare kan tjÀna riskjusterad överavkastning pÄ de finansiella marknaderna..

Immateriella tillgÄngar har blivit allt viktigare i en globaliserad vÀrld med stora företag som investerar och agerar i olika lÀnder. En viktig immateriell tillgÄng Àr varumÀrken. För att kunna vÀrdera ett varumÀrkes vÀrde finns det flera finansiella metoder. En ny standard, ISO 10668 Requirements for monetary brand valuation, utgavs av ISO (International Organization for Standardization) 1 september 2010. Syftet med denna standard Àr att pÄ ett tillförlitligt sÀtt kunna vÀrdera varumÀrken under sin uppbyggnad, vid eventuella tvister samt vid ett företagsförvÀrv.

Syftet Àr att undersöka tre lÀroböcker i litteraturhistoria för gymnasiet för att se hur manliga och kvinnliga författare beskrivs i dessa och hur genus dÀrmed konstrueras. Arbetet Àr upplagt som en kvalitativ textanalys, med nÄgra inslag av kvantitativ analys. Studien undersöker vilka egenskaper som lyfts fram hos författarna och huruvida dessa skiljer sig mellan de manliga och de kvinnliga författarna. Till grund för studien ligger genusteori som diskuterar manliga och kvinnliga schabloner och den kvinnliga underordningen i samhÀllet. Undersökningen visar hur mÀn och kvinnor behandlas pÄ olika sÀtt av lÀroböckerna och att den kvinnliga underordningen Äterspeglas i texterna, som vid tillfÀllen förminskar kvinnliga författarskap. I lÀroböckerna Äterfinns dock inga författarportrÀtt som helt och hÄllet uppfyller varken den manliga eller den kvinnliga schablonbilden. Författarna beskrivs pÄ sÀtt som kombinerar egenskaper som uppfattas som typiskt manliga och egenskaper som uppfattas som typiskt kvinnliga..

Syftet med denna studie Àr att beskriva hur ett företag pÄ ett framgÄngsrikt sÀtt kan ha ett fungerande system för kunskapsöverföring genom en stark kontroll frÄn huvudkontoret. Detta Àr en fallstudie pÄ ett företags kunskapsöverföring mellan huvudkontor och filialer, dÀr den traditionella agencyteorin och den moderna resursbaserade forskningen testas. Fallföretagets styrka i kunskapsöverföringen Àr social kontroll som leder till en stark sammanhÄllning och öppenhet i kommunikationen samt lÄg förekomst av hierarkiska hinder. Studien Àr begrÀnsad till ett företags kunskapsöverföring mellan huvudkontor och filial och kan dÀrför inte helt generaliseras. I studien framkommer att kombinationen av finansiell- och social kontroll Àr ett bra verktyg för en framgÄngsrik kunskapsöverföring mellan huvudkontor och filial..

Ekonomisk information kan ses som ett instrument för att höja medvetenheten och motivationen hos anstÀllda under förutsÀttning att den kan förstÄs och Àr relevant. Vilken betydelse har samspelet mellan ekonomichefen/controllern och produktionsavdelningen i tillverkande företag? Hur förmedlas ekonomiinformationen? Muntligt, via möten, face-to-face, skriftliga rapporter eller pÄ annat sÀtt? Förmedlas informationen över huvudtaget? Vilken betydelse har ekonomiinformation för företagens effektivitet? Kan vi bidra till att bekrÀfta att det finns ett samband mellan spridning av ekonomiinformation och effektivitet? Syftet Àr att undersöka om sÀttet att förmedla den information som kommer frÄn ekonomistyrsystemet i form av rapporter och/eller andra sÀtt att förmedla informationen pÄ, kan tÀnkas pÄverka förstÄelse och motivation hos individer i syfte att öka företagens effektivitet. Vi kan med vÄr studie visa att det finns ett samband mellan spridning av ekonomiinformation och effektivitet i organisationer, dÀr faktorerna kommunikation, kognition och motivation spelar en avgörande roll i sammanhanget.

I princip strÀvar alla arbetsplatser efter att skapa en mÄngfald med olika demografiska egenskaper bland sin personal. Tittar man bland platsannonser Àr det ofta arbetsgivaren skriver att de vÀlkomnar sökande med olika demografiska egenskaper, detta för att skapa en blandning av olikheter bland sin personal. Anledningen till att man vill ha mÄngfald bland sin personal skiljer sig sÀkert Ät mellan företagen, men vi tror att de flesta Àr överrens om att olikheter gör att företaget fÄr fler infallsvinklar pÄ hur saker kan utföras, vilket ocksÄ kan skapa mer kreativitet. Men hur ser det dÄ ut i butiker? Kan och vill man Àven i butiker skapa en heterogen arbetsstyrka utifrÄn demografiska egenskaper?I vÄr uppsats har vi intervjuat fyra butikschefer för att försöka ta reda pÄ vad dessa butikschefer har för uppfattning angÄende heterogena personalstyrkor.

Bakgrund: I finanskrisens spÄr har redovisningen genomgÄtt en snabb förÀndring nÀr detgÀller upplysningskraven för finansiella instrument vÀrderade till verkligt vÀrde genom enomarbetad IFRS 7. SÄ vÀl IASB som FASB har lÀnge arbetat med standards för redovisningav finansiella instrument med anledning av att dessa Àr en allt viktigare komponent iföretagens riskhantering. Historiskt har anskaffningsvÀrde varit den vÀrderingsmetod som hartillÀmpats beroende pÄ dess tillförlitlighet. Men i takt med att finansiella instrument handlasmed allt mer kan vÀrdering ske med hjÀlp av prisnoteringar dÀr marknaden Àr tillrÀckligtaktiv. VÀrdering till verkligt vÀrde har dÀrför allt mer blivit den metod som har föresprÄkatsav normgivarna.

Handel med vÀrdepapper förekommer bÄde i finansiella- och icke-finansiella företag. Det Àr frÀmst finansiella företag sÄsom kreditinstitut och vÀrdepappersbolag som handlar med vÀrdepapper. Dessa företag presumeras bedriva vÀrdepappersrörelse dÄ de yrkesmÀssigt bedriver kapitalförvaltning utÄtriktat. Handel med vÀrdepapper förekommer ocksÄ i icke-finansiella företag, exempelvis handels- och produktionsbolag. Dessa företag handlar med vÀrdepapper i syfte att förvalta och hantera kapital för egen rÀkning.

Bakgrund och problem: I december 2013 introducerades det första ramverket för integreradrapportering, vilket syftar till att hjÀlpa företag utveckla sin rapportering. Genom att anvÀndaramverket kan företag uppnÄ en mer omfattande redovisning av sitt vÀrdeskapande. Rapportenblir kortfattad och Àmnar beskriva hur företag skapar vÀrde pÄ kort, medellÄng och lÄng sikt.Konceptet Àr en utveckling av hÄllbarhetsredovisning och ambitionen Àr att nÄ ökadhÄllbarhet. Sedan 90-talets skandaler inom klÀdbranschen har det arbetats mycket med socialtansvar och miljöfrÄgor, vilket konsumenter kan ta del av i klÀdföretagens rapporter. Docksker det diskussioner kring om informationen kan bli mer omfattande och transparent.Syfte: Studiens syfte Àr att ur ett företagsperspektiv undersöka om och till vilken utstrÀckningföretag inom klÀdbranschen integrerar sina rapporter med utgÄngspunkt frÄn ramverket omintegrerad rapportering samt vilka drivkrafter som ligger bakom valet av rapportutformning.Metod: För att möjliggöra studien har kvalitativa metoder anvÀnts.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur de statliga förestÀllningarna om en fungerande service ser ut och sÀtta dem i relation till den faktiska utvecklingen pÄ landsbygden, och Àven att undersöka alternativa lösningar till hur servicen pÄ landsbygden kan bedrivas. Studien har fokuserat pÄ svenska landsbygder generellt och för att söka svar pÄ syftet har statliga myndigheters rapporter och dokument granskats dÀr insikt har erhÄllits om hur servicen, nÄgot normativt bör vara. Genom metoder som kvalitativ textanalys av dessa rapporter, teoretiska ingÄngspunkter om landsbygdens nya ruralitet och tillgÀnglighet samt intervjuer med olika aktörer, dels om nytÀnkande servicelösningar och dels om landsbygdens servicesituation, sÀtts politik och praktik mot varandra. Det har visat sig att den politiska förestÀllningen om hur servicen bör vara ej till fullo överensstÀmmer med verkligheten. För att planera för en fungerande service pÄ landsbygden krÀvs ett nytÀnkande med lösningar som beaktar dagens samhÀlle och det lokala, flexibilitet och innovationsrikedom..

Kandidatuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid VÀxjö universitet, ekonomistyrning, FEN 330:2, VT 2006Författare: : Jörgen Emanuelsson, Benjamin Kibebe och Lena SvenssonHandledare: Elin FunckTitel: PrestationsmÀtningEn studie av nyckeltal för inre effektivitet inom butikskedjan XYBakgrund: De icke-finansiella prestationsmÄtten har idag kommit att öka i betydelse, detta till följd av att företaget stÀndigt mÄste öka sin effektivitet pÄ grund av den ökade konkurrensen pÄ marknaden. I dagslÀget sÄ har XY bra kontroll och uppföljning pÄ sina finansiella prestationer men har en del problem nÀr det gÀller att kontrollera och följa upp sina icke-finansiella prestationer. Vid mÀtning av icke-finansiella prestationer sÄ Àr det mÄnga aspekter man mÄste ta hÀnsyn till och i vÄr studie sÄ ska vi bl. a belysa viktiga delar man mÄste ta hÀnsyn till samt komma med förslag till nyckeltal för prestationsmÀtning. Det hÀr fallet handlar om hur viktigt det Àr att vÀlja rÀtt prestationsmÄtt och hur viktigt det Àr att dessa mÄtt verkligen stödjer företagets strategi och vision.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att beskriva hur ett företaget som Àr verksamt inom modebranschen gÄr tillvÀga för att mÀta prestationer.

Bakgrund: I takt med nedskÀrningar inom det svenska försvaret har ett stort antal officerare behövt byta yrke. MÄnga av dessa officerare har valt nya karriÀrer som lÀrare och poliser. Vi har valt att undersöka vilka likheter och skillnader som finns mellan officersyrket och lÀrar- och polisyrket, med avseende pÄ ledaraspekten. Syfte: VÄrt syfte Àr att analysera om en omskolad officer passar in i sin nya ledarroll som lÀrare eller polis. AvgrÀnsning: DÄ alla poliser arbetar pÄ ordningsenheten till en början Àr det denna avdelning vi frÀmst behandlar.

Bakgrund: I takt med nedskÀrningar inom det svenska försvaret har ett stort antal officerare behövt byta yrke. MÄnga av dessa officerare har valt nya karriÀrer som lÀrare och poliser. Vi har valt att undersöka vilka likheter och skillnader som finns mellan officersyrket och lÀrar- och polisyrket, med avseende pÄ ledaraspekten. Syfte: VÄrt syfte Àr att analysera om en omskolad officer passar in i sin nya ledarroll som lÀrare eller polis. AvgrÀnsning: DÄ alla poliser arbetar pÄ ordningsenheten till en början Àr det denna avdelning vi frÀmst behandlar.

Bakgrund och problem: Samtliga börsnoterade företag Àr pÄ nÄgot sÀtt exponerade för finansiella risker, inte minst efter den senaste tidens turbulens pÄ de internationella marknaderna. Att företagen via de finansiella rapporterna upplyser om vilka finansiella risker de Àr exponerade för och pÄ vilket sÀtt de hanteras Àr dÀrför viktig information för företagets anvÀndare. Standarden IFRS 7: Upplysningar har tillkommit Är 2005 och stÀller i förhÄllande till tidigare standarder högre krav pÄ företagens riskupplysningar gentemot sina anvÀndare. Avsikten med standarden Àr följaktligen att minska informationsasymmetrin mellan företaget och anvÀndarna vilket Àr ett dominerande problem inom redovisningen.Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka hur vÀl företagen pÄ Small respektive Large Cap företag uppfyller de krav IFRS 7 stÀller och om det möjligtvis föreligger samband mellan företagens upplysningsgrad och Cap tillhörighet. Vidare granskar studien Àven vilka konsekvenser företagens upplysningsgrad rörande finansiella risker kan tÀnkas ha pÄ prisutveckling pÄ egna aktier.AvgrÀnsningar: Studien begrÀnsar sig till företag pÄ OMX börsen i Stockholm noterade pÄ Small och Large Cap som Àr verksamma inom industribranschens kapitalvaror.

Den hÀr studien undersöker om investerare tar hÀnsyn till den finansiella informationens kvalitet vid vÀrdering av svenska börsnoterade företag. Tidigare studier har efterfrÄgat fler empiriska undersökningar av informationen som ingÄr i de olika teoretiska vÀrderingsmodellerna. Dessa vÀrderingsmodeller skall ur ett teoretiskt perspektiv generera samma vÀrdering men det har visat sig att det inte Àr sÄ i praktiken. Förklaringen till detta anses dels vara feluppskattningar i prognosvÀrden och dels vara periodiseringarna ? skillnaden mellan kassaflödet och vinsten.