Syfte: Att ur en potentiell investerares perspektiv undersöka hur jĂ€mförbarheten i den finansiella riskredovisningen har förĂ€ndrats pĂ„ senare tid och hur innehĂ„llet förhĂ„ller sig till de regler och standarder som satts upp av IASB och IFRS. Uppsatsen ska ocksĂ„ ge en uppdaterad bild av hur jĂ€mförbarheten i bolagens finansiella riskredovisning ser ut. Metod: Uppsatsen har genomförts via en empirisk studie av Ă„rsredovisningar pĂ„ samtliga telekommunikations- och materialbolag pĂ„ Stockholmsbörsens Large Cap-lista. En innehĂ„llsanalys har gjorts pĂ„ kredit-, likviditets- och valutarisker, lokaliserade med hjĂ€lp av ett mĂ€tinstrument baserad pĂ„ tidigare forskning. Årsredovisningarna som anvĂ€nts Ă€r frĂ„n Ă„ren 2009-2011. Slutsatser: Vi finner att de enskilda bolagens redovisning av kredit-, likviditets- eller valutarisk inte har förĂ€ndrats nĂ€mnvĂ€rt under perioden 2009 till 2011. Detta leder till att den potentiella investerarens möjlighet att jĂ€mföra mellan bolag, inom branscher och mellan branscher under samma Ă„r inte har förbĂ€ttrats under perioden.

BAKGRUND OCH PROBLEMDISKUSSION: VÀrlden befinner sig i en djupgÄende krissom inte har upprepats sedan depressionen under 30-talet. Varje kris har en utlösande faktoroch Àven denna gÄng började det i USA. Under Är 2008 började oron vÀxa sig kraftig sedanstora aktörer pÄ den amerikanska finansmarknaden drabbats av förluster och stagnerandebörskurser. NÀr Lehman Brothers kollapsade under hösten Är 2008 kulminerade oron till renpanik pÄ finansmarknaden som spreds vÀrlden över nÀstan omgÄende. Problemet Àr attkreditmarknaden har upphört att fungera dÄ riskexponeringen Àr okÀnd bankerna emellan ochövriga intressenter, vilket har resulterat i att ingen vÄgar lÄna till nÄgon.

Bakgrund och problem: Kraven pĂ„ ytterligare information i företags finansiella rapporter blir allt högre, vilket gör att företag tvingas lĂ€gga allt mer resurser pĂ„ att bemöta dessa krav. Det Ă€r dĂ€rmed intressant att undersöka om en ökning i upplysningars kvalitĂ© har nĂ„gon positiv effekt, exempelvis pĂ„ företags kostnad för eget kapital. Årsredovisningen Ă€r den rapport som Ă€r den mest omfattande. Det lĂ€ggs betydligt mer resurser pĂ„ att framstĂ€lla en Ă„rsredovisning, jĂ€mfört med en kvartalsrapport. Samtidigt innehĂ„ller Ă„rsredovisningen mestadels finansiella siffror som redan Ă€r kĂ€nda för marknaden och dessutom kommer den ut med en fördröjning pĂ„ 3-4 mĂ„nader.

Syftet Àr att undersöka vad Svensk Kod för Bolagsstyrning tillför den interna kontrollen (avseende finansiell rapportering) hos finansiella institutioner, för att synliggöra nyttan med Koden och dÀrmed förstÄ hur pass nödvÀndig Koden Àr för finansiella institutioner. UtifrÄn syfte görs en kvalitativ undersökning för att fÄ förstÄelse för hur Koden pÄverkar/pÄverkat företagens interna kontroll, avseende den finansiella rapporteringen. Empirin har varit utgÄngspunkt och teorin ett ramverk som empirin analyserats mot. Grunden för empirianalysen Àr att fÄ ökad förstÄelse och dÀrmed kunna göra tolkningar av det undersökta problemet. Undersökningen kan ej generaliseras, bland annat för att det Àr för fÄ bolag som intervjuats och det Àr inte heller den kvalitativa forskningens syfte att göra generaliseringar.

I denna framstÀllning redogörs för den nya amerikanska skattelagstiftningen Foreign Account Tax Compliance Act (FATCA). Lagen syftar till att motverka skatteflykt och underlÀtta för den amerikanska skattemyndigheten IRS att beskatta utlÀndska finansiella tillgÄngar. FATCA förmÄr utlÀndska finansiella institut vÀrlden över att regelbundet rapportera information till IRS om deras amerikanska kontohavare och Àgare. Den globala implementeringen av FATCA har kritiserats av finansinstitut och regeringar runt om i vÀrlden eftersom FATCA Àr en lag med extraterritoriell verkan. Uppsatsens syfte Àr dÀrför att utreda hur FATCA pÄverkar svenska finansiella institut.

Problembakgrund & Problemdiskussion: Revisionsplikten avskaffades i Sverige november 2010 och berörde framförallt smÄföretagarna, vilka nu fick möjligheten att frivilligt efterfrÄga eller avstÄ revision. För att ett svenskt aktiebolag skall fÄ undantas revisionskravet har regeringen arbetat fram egna grÀnsvÀrden utifrÄn Europakommissionen tidigare satta. Dessa grÀnsvÀrden för Svenska aktiebolag Àr (belopp i tkr); NettoomsÀttning 3 000, balansomslutning 1 500, och maximalt tre antal anstÀllda. För att ett svenskt aktiebolag enligt dessa grÀnsvÀrden skall undantas revisionsplikten fÄr de maximalt överstiga ett av tre satta grÀnsvÀrden. Svenska aktiebolag vilka överstiger tvÄ av dessa grÀnsvÀrden vart av de tvÄ senaste bokslutsÄren blir sÄledes revisionspliktiga.

Syftet med denna studie Ă€r att belysa förestĂ€llningar ochupplevelsen av manligt och kvinnligt ledarskap hos medarbetare och sedan undersöka pĂ„vilket sĂ€tt deras förestĂ€llningar och upplevelse reproducerar eller bryter mot genusstereotyperoch förestĂ€llningar om manligt och kvinnligt ledarskap.Vilka förestĂ€llningar om ledarskap har de? Vilka önskvĂ€rda ledaregenskaper beskriverde?Hur upplever de sina ledare? Vilka egenskaper tillskriver de sina ledare?Är förestĂ€llningarna och upplevelsen av ledarna genusstereotypa? Speglarmedarbetarnas beskrivningar förstĂ€llningar och/ förvĂ€ntningar av kvinnligt respektivemanligt ledarskap (i jĂ€mförelse med de i litteraturen beskrivna egenskaper) eller bryterde mot stereotyperna? Kvalitativ studie med intervjuer.VĂ„r studie visar att förestĂ€llningen om hur en bra ledare skall vara avvikerfrĂ„n det i litteraturen beskrivna traditionellt manliga idealet. Det framkommer i studien att ettbra ledarskap kĂ€nnetecknas av en blandning av bĂ„de stereotypt manliga egenskaper ochstereotypt kvinnliga egenskaper, sĂ„som tydlig, grupporienterad, lyhörd, aktiv och beslutsamsamt inge förtroende och kontroll. Dessa egenskaper upplevs som positiva hos de egnaledarna och frĂ„nvaron av dessa bra ledaregenskaper upplevs som dĂ„ligt ledarskap. Studienvisar ocksĂ„ att upplevelsen av tre ledare i det stora hela reproducerar genusstereotypaförestĂ€llningar om genus, medan upplevelsen av en ledare bryter mot förestĂ€llningen omkvinnlighet.

Den offentliga svenska hÀlso- och sjukvÄrden som Àr styrt av landstinget har under historiens gÄng stött pÄ ett antal finansiella problem, vilket har bidragit till behovet av nya styrmedel. Bland annat har balanserat styrkort som styrmedel uppmÀrksammats alltmer dÄ den Àr ett styrmedel som tar fasta pÄ finansiella sÄvÀl som icke-finansiella perspektiv. Det primÀra syftet med denna studie Àr att utforska hur balanserat styrkort anpassas inom offentliga hÀlso- och sjukvÄrdsorganisationer. Metoden i denna studie Àr en kvalitativ fallstudieundersökning pÄ ett offentligt svenskt sjukhus. Den huvudsakliga teorin som presenteras Àr: processen kring balanserat styrkort samtanpassningen av styrkortet inom hÀlso- och sjukvÄrden utifrÄn tre valdaaspekter.

Bakgrund:Det som har dominerat den traditionella informationen i en ÅRV, sett frĂ„nexternt perspektiv, Ă€r av finansiell karaktĂ€r och Ă€r det som företag ger ut ibalansrĂ€kning, resultatrĂ€kning och kassaflödesanalys med tillhörande noter. Undersenare tid har vikten av den information som ges ut i ÅRV förĂ€ndrats och utvecklas tillen betydligt mer omfattande rapport. Betydelsen av information som Ă€r av ickefinansiell karaktĂ€r har kommit att bli mer och mer intressant. LikasĂ„ beskrivningar ochförklaringar av bĂ„de finansiella och icke finansiella delar har kommit att bli betydandeutifrĂ„n verksamhetens affĂ€rsmĂ€ssiga sammanhang.Syfte:Uppsatsens syfte Ă€r att beskriva vilken information i ÅRV som har störstpotential att öka aktieĂ€garnas förstĂ„else för företaget och dess verksamhet. Informationsom kan behövas för att underlĂ€tta i beslutssituationer angĂ„ende köpa, sĂ€lja eller behĂ„llaaktier.Metod:För att kunna uppfylla rapportens syfte har vi valt att arbeta utefter en kvalitativmetod med en aduktiv ansats.

Titel: Finansiella mĂ„tt ?en studie av intern och extern anvĂ€ndningFramlĂ€ggande: Den 12 juni 2007Kurs: MagisteruppsatsRedovisning och ekonomistyrning10 poĂ€ngFörfattare: Björn Arvidsson & Per HultgrenHandledare: Peter Jönsson & Olof ArwidiNyckelord: Finansiella nyckeltalArbetsintensiva företagKapitalintensiva företagIntern styrningExtern kommunikationSyfte: Syftet med detta arbete Ă€r tvĂ„delat. Å ena sidan vill vi öka förstĂ„elsen för vilka mĂ„tt företagen vĂ€ljer att kommunicera utĂ„t och stĂ€lla dessa i relation till de mĂ„tt företagen verkligen anvĂ€nder i sin ekonomistyrning. Å andra sidan vill vi undersöka om det finns nĂ„gon skillnad i tillĂ€mpning mellan olika typer av företag, vilket bland annat inkluderar en indelning i kapital- och arbetsintensiva företag samt indelning efter Ă€garandel.Metod: Arbetet har en deduktiv ansats, vilket innebĂ€r att vi utifrĂ„n litteratur pĂ„ omrĂ„det har skapat en hypotes som vi sedan prövar empiriskt. Det empiriska materialet har vi valt att samla in via enkĂ€ter.

Bakgrund- och problembeskrivning: Enligt IAS 36 skall immateriella tillgÄngarinklusive goodwill Ärligen nedskrivningsprövas för att Äterspegla verkligt ekonomisktvÀrde. Goodwillnedskrivningar har varit begrÀnsade de senaste Ären. FinanskrisenpÄverkade den finansiella marknaden vÀrlden över och gjorde att vÀrldsekonominhamnade i kris. Detta borde ha lett till att en goodwillnedskrivning skulle vara aktuell.Trots lÄgkonjunkturen de senaste Ären har det inte gjorts pÄtagligagoodwillnedskrivningar och man kan stÀlla sig frÄgan om företagens goodwillpostverkligen avspeglar det verkliga ekonomiska vÀrdet?Syfte: Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka vilken effekt lÄgkonjunkturen har haftpÄ goodwillnedskrivningar för börsnoterade företag inom industri- ochtelecombranschen pÄ Nasdaq OMX Stockholm 30.

Bakgrund och problemformulering: Eftersom allt fler svenska företag vÀljer att hÄllbarhetsredovisa, ansÄg vi att styrelsens egenskaper spelar en stor roll och ville undersöka hur de olika egenskaperna pÄverkar hÄllbarhetsredovisningen i företag.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka och analysera hur styrelsens egenskaper pÄverkar hÄllbarhetsredovisningen. Genom att undersöka och analysera styrelsens egenskaper som innefattar kön, Älder, kulturell mÄngfald och besittningstid har vi tagit reda pÄ om styrelsens egenskaper pÄverkar hÄllbarhetsredovisningen.Metod: Uppsatsen har en deduktiv ansats med ett positivistiskt synsÀtt för att framstÀlla svar vad gÀller vÄra hypoteser. Datainsamlingen genomfördes genom att vi samlade in och analyserade hÄllbarhetsredovisningar samt Ärsredovisningar. Den kvantitativa metoden genomfördes genom att vi undersökte och analyserade 120 företag som befinner sig under Large Cap och Medium Cap och samtliga företag Àr noterade i Stockholmsbörsen.Teori: Inom hÄllbarhetsredovisningen finns olika teorier som förklarar företagets hÄllbara utveckling och hur styrelsens egenskaper pÄverkar hÄllbarhetsredovisningen. Vidare stÀlls fyra hypoteser utifrÄn intressentteori, legitimitetsteori, institutionell teori, agentteori samt positiv redovisningsteori med syfte att förklara om styrelsens egenskaper pÄverkar hÄllbarhetsredovisningen.Analys och slutsats: I analysen prövas vÄra hypoteser gentemot de statistiska testerna för att se om det förekommer nÄgot positivt signifikant samband mellan hypoteserna.

Bakgrund: LĂ€kemedel Ă€r den vanligaste behandlingsformen inom sjukvĂ„rden och samtidigt det Ă€r det bĂ€sta och mest effektiva alternativet, sĂ„ Ă€r anvĂ€ndningen av lĂ€kemedel förenat med risker och bieffekter. Dessa bieffekter Ă€r en av de ledande anledningarna till dödsfall i de flesta lĂ€nder. Upp till 60 % av lĂ€kemedelsrelaterade problem skulle kunna undvikas. Det kan vara ett fel som kommer att skada, eller har potential att skada patienten, Ă€ven kallad undvikbar lĂ€kemedelsavvikelse, som kan förekomma i lĂ€kemedelskedjan. I SVerige avlider 3150 personer per Ă„r av sĂ„dana skador.Syfte: Syftet med studien Ă€r att beskriva de undvikbara lĂ€kemedelsavvikelser som har rapporterats inom Synergi i Landstinget i Östergötland under 2011.Metod: GenomgĂ„ng av landstinget avvikelserapporteringssystem Synergi med rapporter relaterade till lĂ€kemedel.

Under Äret 2009 publicerade den internationella organisationen IASB ett internationellt redovisningsregelverk under namnet IFRS for SMEs. Denna sjÀlvstÀndiga redovisningsstandard komma att ligga till grund för det svenska redovisningsregelverket K3, som Àr avsett för icke börsnoterade smÄ och medelstora företag som upprÀttar Ärsredovisning. BFN började Är 2004 med ett nytt arbete med normgivning för icke börsnoterade företag, ett regelverk som kallas K-projektet vars syfte Àr att förenkla redovisningsarbetet. Samtliga onoterade företag som Àr bokföringsskyldiga skall innefattas, och beroende pÄ företagets storlek och utformning delas de in i olika kategorier (K1-K4).I september 2010 skickade BFN ut en komplettering av K3 pÄ en redan utskickad remiss. I kompletteringen Äterfanns det bland annat förslag med kapitel 11 och kapitel 12, som tar upp vÀrderingar och redovisningsprinciper för finansiella instrument.

 SammanfattningVarför behövs entreprenörskap och utveckling av företagande? Produkter utvecklas stÀndigt och nya tillkommer i en allt snabbare takt. Den globala konkurrensen innebÀr högre krav pÄ företagande i form av utveckling och nya idéer. Att nya företag skapas Àr viktigt för den ekonomiska tillvÀxten och inte minst samhÀllets tillvÀxt. De tillkomna företagen med deras nya idéer förnyar ekonomin genom nya sÀtt att bedriva produktion pÄ.