Syftet med denna studie är att utvärdera IASB:s kvalitativa egenskaper utifrån kapitalmarknadsperspektivet. Vi har använt oss av en deduktiv metod med utgångspunkt i empirin. Denna utgörs av IASB:s kvalitativa egenskaper. Dessa har utvärderats främst utifrån de teorier som lades fram i Trueblood-rapporten från 1973. För att få en djupare förståelse för hur egenskaperna ger sig uttryck i praktiken har vi undersökt detta med hjälp av IAS 18, standarden för intäktsredovisning.

Vi hade arbetat på förskola i 20 respektive 2 år innan vi började studera till förskollärare. Under våra studier på Linnéuniversitet i Växjö har vi läst mycket om barns utveckling och lärande. Vi blev nyfikna på vilka kvalitéer förskollärare tycker är betydelsefulla för barns utveckling och lärande. Vad tror pedagogerna att barnen får med sig från sin tid på förskolan och vad har bar-nen fått med sig från förskolan? Denna studie grundar sig på fem intervjuer med pedagoger som alla har en utbildning som förskollärare och fyra barnintervjuer med barn födda 2004 och 2005.

Thomsen, C & Karlsson, P (2008). Barndemokrati på gräsrotsnivå - En fallstudie om barns delaktighet angående sin utemiljö Malmö: Lärarutbildningen: Malmö högskola Examensarbetet är en fallstudie av en process som beskriver hur barns tankar om sin utemiljö tas om¬hand. Syftet med examensarbetet är att undersöka hur barn kan ges möjlighet att påverka sin närmsta miljö och hur barns perspektiv används för att skapa det demokratiska lärandet i processen. Detta gör vi genom att studera och intervjua på en förskola där barnen varit involverade. De frågor som arbetet utgått ifrån är: Vilka pedagogiska fördelar respektive nackdelar finns det att låta barnen vara med i processen vid planering av sin utemiljö? Hur går det till rent konkret? Hur upplever barnen sig delaktiga? Hur vill barn att miljön ser ut? De metoder som använts för att få svar på våra frågor har varit samtalsintervjuer med två av de delta¬gande pedagogerna, telefonintervju med ansvarig rektor, barnintervjuer, rundtur och dokumentanalys.

Affa?rsnytta a?r ett ma?ngtydigt och sva?rdefinierat begrepp, men det a?r na?got som alla verksamheter vill uppna?. Uppsatsen avgra?nsar sig till sa?rskilda kvalitativa egenskaper som definieras av ISO/IEC FDIS 25010:2010 under kapitlet "Quality in use". Uppsatsen ga?r ut pa? att utva?rdera de kvalitativa egenskaperna och om SOA (Service Oriented Architecture) bidrar till dessa samt inom vilken aspekt av affa?rsnytta. Fo?r att svara pa? fra?gan var det relevant att utva?rdera begreppen Affa?rsnytta och Kvalitativ nytta samt definiera SOA. Resultatet fick vi genom kvalitativa intervjuer fra?n fyra respondenter som har deltagit i ett lyckat SOA projekt och har goda kunskaper inom SOA och dess koppling till affa?rsnytta inom olika aspekter. Utifra?n litteraturen och resultatet ser vi indikationer pa? att SOA bidrar till de utvalda kvalitativa egenskaperna.

Syftet med uppsatsen är att undersöka huruvida redovisningens kvalitativa egenskaper påverkats sedan implementeringen av IAS 40 Förvaltningsfastigheter. Undersökningen utfördes genom två kvalitativa intervjuer med auktoriserade revisorer, insatta i problematiken kring redovisningen av förvaltningsfastigheter till verkligt värde. Resultatet av den empiriska undersökningen påvisade att relevansen har ökat, då värderingar till verkligt värde förstärker aktualiteten och ligger i paritet med rådande marknadssituation. Angående den kvalitativa egenskapen tillförlitlighet kan den sägas ligga på en ungefärligt bibehållen nivå, dock finns vissa reservationer som kan tyda på att den har försvagats något. Avslutningsvis har jämförelsen mellan företag förbättrats.

Utifrån OECDs analys av PISA (2012) är svenska elever bäst i Norden på att skolka.Syftet med min studie är att belysa hur elever och föräldrar i en årskurs 6 upplever skolans arbete med att främja skolnärvaro och identifiera faktorer som kan främja skolors arbete med elevers närvaro. Mina frågeställningar är följande.Hur upplever föräldrar och elever skolans rutiner vid ogiltig frånvaro?Hur anser föräldrar och elever att rutinerna fungerar?Vad motiverar eleverna att gå till skolan?Vad tror eleverna är orsaker till skolk?Vad anser eleverna att skolan kan göra för att öka skolnärvaron?För att få svar på frågorna valde jag att intervjua 5 elever i årskurs 6 och föräldrarna fick besvara en enkät.Resultatet av intervjuerna visade att eleverna tyckte att lektionernas innehåll och utformning bidrog till huruvida det var roligt att gå till skolan eller inte. Eleverna kände till skolans rutiner vid ogiltig frånvaro och sen ankomst. Skolan kontaktade elevernas föräldrar samma dag om eleverna var frånvarande utan giltiga skäl och den sena ankomsten rapporterades in i skolans plattform.

Genom våra egna erfarenheter från vår uppväxttid har vi fått ett naturintresse som lever kvar även i vuxen ålder. Som blivande förskolelärare med miljö- och naturintresse ville vi ta reda på vilka förutsättningar utomhuspedagogik hade i förskolan. Naturen har alltid varit en viktig del i människans liv och det är betydelsefullt att ge barn goda möjligheter till att visats utomhus. Regelbunden utevistelse skapar kunskap om naturen och om vårt samspel med den. Syftet med undersökningen var att jämföra traditionella förskolor med naturförskolor för att se ifall det är någon skillnad i barns lek och uttryck av fantasi utomhus samt om mängden utevistelse påverkade barns hälsa.

Syftet med denna uppsats har varit att via kvalitativa intervjuer komma fram till vad det är som driver personer som jobbar inom traditionella hantverksyrken till att gå till jobbet.Det empiriska material som ligger till grund för denna undersökning bygger på 6kvalitativa halvstrukturerade intervjuer av hantverkare och 2 kvalitativa intervjuer medtjänstemän som tidigare i sitt yrkesverksamma liv har arbetat med samma yrken som deövriga 6 intervjupersonerna..

De barn som befinner sig i förskolan kommer att få uppleva övergången mellan förskola och förskoleklass. Det är barnet som tar steget in i den nya verksamheten, vilket innebär att barnet är i centrum.Syftet med studien är att lyfta barns, föräldrars och pedagogers upplevelser kring samverkan samt hur pedagogerna arbetar med samverkan vid övergång mellan de olika verksamheterna. Upplevelserna sätts i relation till tidigare forskning och styrdokumentens skrivningar. Studiens syfte grundar sig på frågorna: Hur upplever/upplevde barnet övergången från förskola till förskoleklass? Hur upplever föräldrar och pedagoger samverkan vid övergång från förskola till förskoleklass? Vilka uttrycksformer har samverkan i verksamheterna?Studiens utformning grundar sig i en kvalitativ metod och det har genomförts barnintervjuer, föräldra- och pedagogenkäter med öppna frågor där deras upplevelser kring samverkan beskrevs på ett detaljrikt och djupgående sätt.Resultatet av studien synliggör att barnen upplever/upplevde övergången med stor glädje och förväntan.

Det verkar råda en stark uppfattning om att indikatorer inverkar positivt på jämställdhetsarbeten. Samtidigt pekar genusvetenskaplig forskning på att kvantitativt jämställdhetsarbete inte är tillräckligt för att uppnå jämställdhet. Syftet med denna uppsats var därför att undersöka i vilken utsträckning jämställdhetsindikatorer kan medföra kvalitativa jämställdhetseffekter. Med fallstudie som metod och begreppet maktförskjutning som analytiskt begrepp har Uppsala universitets jämställdhetsindikatorer analyserats. Analysen visade på att universitetets jämställdhetsindikatorer med stor sannolikhet kommer medföra jämställdhetseffekter, men inga kvalitativa sådana.

AbstractMeningsskiljaktigheter och konflikter är en del av vardagen i förskolan. Vårt syfte med denna rapport är att få en insikt i fyra-femåriga barns tankar och känslor kring eventuella konflikter på förskolan samt deras hantering av dessa. I vårt intresse finns även ett visst genusperspektiv; som här innefattas av att eventuellt upptäcka skillnader i flickors respektive pojkars konflikthanteringsmetoder.Rapporten består av en forskningsbakgrund där författare och forskare, specialiserade inom området, ger sin uppfattning kring ämnet. Med tanke på betydelsen av sampel mellan barn och fokus på barns känslor och tankar i denna rapport, är det sociokulturella perspektivet lämpligt som utgångspunkt. Vi tar i forskningsbakgrunden bland annat upp barns utveckling av den empatiska förmågan, förmåga till samspel samt konflikter och utanförskap.

Detta examensarbete är en utvärdering av den kvalitativa jämställdheten på en Individ och -familjeomsorgsavdelning. Som utgångspunkt för utvärderingen har vi använt oss av olika dokument som innehåller riktlinjer gällande jämställdhet. Den jämställdhet som oftast diskuteras, för personal i arbetslivet, idag är en kvantitativ jämställdhet med betoning på antal kvinnor och män. Vi vill därför lyfta fram den kvalitativa jämställdheten som en kvalitets ? och utvecklingsaspekt för organisationen och medborgaren.

"Demokrati är ingenting vi kan lära barnen, demokrati är något vi lever och bygger tillsammans i en ständigt pågående process"(Åberg & Lenz Taguchi, 2005, s,64). Mitt intresse för barns inflytande har växt fram under de senare åren då jag arbetat på förskola. Jag har valt barns inflytande för jag tycker barns tankar och ideér behöver synliggöras mer i förskolans verksamhet än vad som görs idag. Min erfarenhet är att det finns en stor vilja att ge barnen större delaktighet och inflytande men att det är svårt att genomföra det i praktiken. Detta arbetet handlar om hur jag och mina arbetskamrater, i ett utvecklingsarbete, provar en metod för att öka barnens inflytande över sin vardag.

Den här studien utgår ifrån en intervjuundersökning med förskolebarn i en kommun i Mellansverige utförd efter Skolinspektionens besök i kommunens förskolor och med utgångspunkt från en av de åtgärdspunkter förskolorna fick att arbeta med efter inspektionen. Den åtgärdspunkt som föranledde intervjuundersökningen handlade om att få ett underlag till den plan mot kränkande behandling och diskriminering som varje enhet inom skolväsendet skall upprätta årligen. Underlaget skulle bestå i att förskolebarnen var delaktiga i den process som föregick upprättandet av denna plan. Den del av studien som avhandlas i detta arbete utgick ifrån intervjuerna som utfördes på en av dessa förskolor. De viktigaste frågorna i denna studie var att undersöka om förskolebarnen upplevde sig vara inneslutna i eller uteslutna från lek med andra barn och om de upplevde sig vara utsatta för någon form av kränkande behandling på någon plats i den pedagogiska miljön samt om de ansåg sig ha något inflytande över sin vardag på förskolan.

Syftet med uppsatsen är att skapa förståelse för hur IFRS 3 och IAS 36 påverkat redovisningen i noterade koncernbolag. Studien kommer att analysera hur nedskrivning av goodwill påverkar redovisningens kvalitativa egenskaper. Syftet är även att analysera hur praktikerna upplever att IFRS 3 och IAS 36 bidragit till harmonisering av redovisningen.Studien är genomförd med en kvalitativ forskningsmetod och en abduktiv ansats. Tolkningarna i uppsatsen är gjorda utifrån ett hermeneutiskt synsätt. Den teoretiska referensramen är uppbyggd på data från litteratur, lagstiftning, artiklar och internetsidor.