Kring och inom skolans förs hela tiden en debatt om betygens vara eller icke vara, om betygens utformning och vad som är nödvändigt för en elev att påvisa kunskap om för att få ett visst betyg. Även vid vilken ålder betyg skall börjas delas ut är uppe till debatt.I kursplaner så finns det olika mål som elever skall uppnå alternativt sträva efter. Som det ser ut idag så är det till stor del endast kunskapsmålen som betygssätts och om detta kan man alltid ha en åsikt. Hur eleven lyckats i sina strävanden blir tyvärr många gånger ointressant trots att kursplanernas syften menar något annat.Detta arbete är ett försök till att finna det kvalitativa historiemedvetandet och på så sätt finna de elever som har uppnått ett visst mått av reflektion, elever som kan se sammanhang och elever som kan dra slutsatser i ämnet historia på gymnasienivå..

Syftet med det här arbetet är att ta reda på vad barn i åldrarna 4 och 5 år på en förskola har för tankar om användning av vatten ur perspektivet hållbar utveckling, samt att undersöka vilka dimensioner inom hållbar utveckling som barn på en förskola tar till sig då vi tillsammans genomför övningar inom temat användning av vatten. Eftersom övningarna genomfördes tillsammans med barnen utgår jag från de metoder som används vid aktionsforskning. De undersökningsmetoder som användes var kvalitativa intervjuer och deltagarobservationer. Resultatet visar att barnen som deltagit i undersökningen har tankar om vilket behov av vatten som finns samt tankar om användning av vatten utifrån de ekonomiska, sociala och miljömässiga dimensionerna av hållbar utveckling. Störst andel barn har tagit till sig inom den sociala dimensionen av hållbar utveckling..

Syfte: Syftet med tv?rsnittsstudien ?r att unders?ka hur skolor arbetar med att fr?mja h?lsosamma matvanor under skoldagen utifr?n registreringar i Pep Skola verktyget. Metod: Datan som anv?nds ?r baserad p? sekund?ra data inh?mtat via Pep Skola mellan ?ren 2020?2024. Totalt inrapporterats 2996 skattningar via verktyget och efter bearbetning av inrapporteringarna enligt exklusion- och inklusionskriterier bestod urvalet av 1277 registreringar/skattningar. Datan analyserades via kvantitativa och kvalitativa analysmetoder f?r att kunna besvara studiens fr?gest?llningar. Resultat: Resultaten visar att skolor med ett h?gre SEI, det vill s?ga l?gre socioekonomisk status, tenderar att skatta sig l?gre i arbetet med h?lsosamma matvanor i skolan, speciellt g?llande elevers delaktighet, inkluderandet av skolm?ltidspersonalen, uppf?ljandet av matsvinn och n?rvaron under skolm?ltiden.

Det övergripande syftet med denna kvalitativa studie var att få en djupare förståelse för aktörskap hos studenter med invandrarbakgrund. En tidigare delrapport visade att studenter med invandrarbakgrund på Högskolan i Halmstad höstterminen 2007 hade delvis annorlunda föreställningar om, förhållningssätt till och prestationsnivå i utbildningen än studenter med nordisk bakgrund på samma program. Jag bestämde mig för att skapa en djupare förståelse kring hur dessa skillnader mellan studenter med invandrarbakgrund och svensk bakgrund ser ut, vad de nämnda skillnaderna kan bero på och vilka konsekvenser de kan leda till. Jag valde begreppet aktörskap som utgångspunkt och använde mig främst av Freire som teoretiker i min studie. Jag samlade empiri med hjälp av kvalitativa och semistrukturerade intervjuer och diskussioner.

Syftet med detta arbete är att undersöka sambandet mellan socioekonomisk bakgrund och gymnasieelevers skrivförmåga. Undersökningsmaterialet består av sammanlagt 18 texter skrivna av 12 elever från ett yrkesförberedande program samt 6 elever från ett studieförberedande program. Elevernas socioekonomiska bakgrund bestäms utifrån föräldrarnas utbildning och yrke och uttrycks i socioekonomiskt index (SEI).      Texterna i urvalet undersöks genom en kvantitativ och en kvalitativ metod. I den kvantitativa undersökningen undersöks texterna utifrån förutbestämda språkliga variabler såsom textlängd, ordvariation, LIX, ordlängd och meningslängd. Resultatet från den kvantitativa undersökningen visar inte på något samband mellan de utvalda variablerna och elevernas socioekonomiska bakgrund.

Syfte: Studiens syfte är att undersöka i vilken utsträckning studerande kvinnor 20-25 år vid Högskolan i Halmstad baserar sin klädkonsumtion utifrån de modetrender som dagligen visas i media. Metod: Enkätundersökning som genomförts med ett slumpmässigt urval av studiens målgrupp, studerande kvinnor 20-25 år, kvalitativ djupintervju som genomförts med en respondent från målgruppen. Samt två kvalitativa telefonintervjuer som genomförts med två chefredaktörer inom mediebranschen.Resultat: Samtliga av studiens kvalitativa intervjuer visar att en tydlig samverkan mellan skribenter för modebloggar, medie- och modeföretag samt konsumenter existerar. Detta samtidigt som studiens målgrupp inte finner sig påtagligt påverkbara vad gäller deras val och konsumtion av kläder från medias dagliga rapporteringar kring mode. .

Denna uppsats syftar till att studera hur ett analysföretag kombinerar kvalitativa och kvantitativa data i en marknadsundersökning. Uppsatsen bygger på en fallstudie av en marknadsundersökning utförd av analysföretaget United Minds mellan juni och december 2011. Data har samlats in genom tre djupgående semistrukturerade intervjuer med medlemmarna i projektgruppen på United Minds och innefattar även internt material som tilldelats från projektgruppen. I studien framgår det bland annat att projektgruppen kombinerat olika dataformer på ett mer dynamiskt och kreativt sätt än i traditionell akademisk forskning, att olika datainsamlingsmetoder kan prioriteras olika beroende på vad syftet med metoden är i det specifika stadiet samt att forskare kan effektivisera undersökningar genom att utföra så många studie-moment som möjligt sekventiellt. Uppsatsen ger nya perspektiv för både praktiker som akademiker inom det relativt okända området blandade metoder..

Målet med den här studien var att undersöka de anställdas känslomässiga bedömning av den interna kommunikationen på ett svenskt skogsbolag med hjälp av en modifierad version av undersökningsverktyget Communication Satisfaction Questionnaire (CSQ) samt två kvalitativa frågor. Studien genomfördes på 65 anställda inom en region av ett svensk skogsbolag. Resultatet visade att de anställda var ganska nöjda eller nöjda med de olika dimensionerna av kommunikationstillfredsställelse samt att ingen statistiskt säkerställd skillnad kunde identifieras mellan tillfredsställelsen hos region- och distriktsanställda. Vidare kunde ett samband påvisas mellan de anställdas arbetstillfredsställelse och kommunikationsdimensionerna: kommunikationseffektivitet, chefsrelation, skvaller och presonlig feedback. Resultatet från de kvalitativa frågorna påvisade att de förbättringsmöjligheter de anställda framhöll främst fanns inom området kommunikationskanaler.

I denna kvalitativa intervjustudie är syftet att beskriva och analysera erfarenheter och uppfattningar från föräldrar till barn som tillhör barn- och ungdomshabiliteringen. Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer med föräldrar utifrån en temainriktad intervjuguide. Frågeställningarna var hur det första mötet var med kuratorn, vilken roll kuratorn haft för familjen och vad som kan förbättras när det gäller kuratorns arbete.Studien är grundad på 8 intervjuer med föräldrar. Resultatet i studien visade att föräldrarna önskade sig en kurator som var mer aktiv än vad deras erfarenheter visade. Med aktiv menade man en person att vända sig till, som var som en spindel i nätet.

Vårt examensarbete belyser hur betydelsefull leken är för barnet i förskolan och att det krävs utrymme för att den ska utvecklas och skapa mening. Våra huvudfrågor är följande: Hur tänker förskolepedagogen angående vilket utrymme leken ska få i förskolan?På vilket sätt kan förskolepedagogen inspirera till lek?För att nå ett resultat använde vi oss utav kvalitativa intervjuer, där vi skribenter intervjuade sju stycken förskolepedagoger på olika förskolor i en kommun i Blekinge. De teman som framkom i resultatet var: Lek och lärande går hand i hand, Utrymmet påverkar leken, Miljön en inspirationskälla och Inspirera utan att ta över. I resultatet av den kvalitativa undersökningen synliggjordes det att det krävs en aktiv pedagog för barnets lek och att miljön ska vara inspirerande och locka till lek.

Denna uppsats behandlar synen på kultur inom utvecklingsprojektet tusenet. Tusenet är ett projekt mellan Sverige och Turkiet och en del av Turkietprogrammet, som syftar till att underlätta och främja Turkiets medlemskap i EU samt att fördjupa de svensk-turkiska relationerna. Då denna uppsats bygger på kvalitativa intervjuer vill vi skapa förståelse snarare än att komma fram till några absoluta sanningar. Studien är baserad på sex stycken kvalitativa intervjuer med representanter från de svenska deltagarna i tusenet. Även en mindre omfattande telefonintervju för att utreda projektnamnet har utförts.

Syftet med denna uppsats var att med hjälp av kvalitativa intervjuer undersöka hur undervisningen om Förintelsen kunde se ut i högstadiets SO-undervisning och i gymnasiet. Undersökningen avsåg vad, hur och varför verksamma lärare och en överlevare beredde plats för Förintelsen i sin undervisning, samt hur det etiska respektive historiska perspektivet lyftes fram. Intervjuerna visade på att samtliga informanter menade att de etiska aspekterna av Förintelsen hade ett högt diskussionsvärde, ett något högre sådant än de historiska. Samtliga lärare påtalade att upplevelser och vittnesskildringar i förintelseundervisningen inspirerade och fick eleverna att förstå att de själva har en möjlighet att påverka hur samhället kan se ut i framtiden. Högstadielärarna tenderade att ha en mer fostrande syn på sin undervisning än vad gymnasielärarna hade, men samtliga lärare verkade vara överens om att alla som verkar inom skolan skall ta avstånd från antidemokratiska värderingar ? på ett eller annat sätt..

Syftet med denna uppsats är att genom metodologisk triangulering ur ett kundperspektiv undersöka de grundläggande faktorerna till varför turism- och shoppingindustrin kan kopplas samman och skapa shoppingturism. En etnografisk studie utfördes genom en triangulering av kvantitativa och kvalitativa metoder för att belysa ämnet shoppingturism från konsumentens synvinkel. Den primära metoden utgjordes av två kvantitativa enkäter med shoppingturister samt observationer. För att få ett ytterligare djup gjordes kvalitativa intervjuer med branschfolk och Gekås besökare.Postmodernismen och dess innebörd har lett till att shopping och turism kan ses som en enhetlig näring. Tre begrepp binder dem samman: upplevelse, hedonism och utilitarism.

Syftet med detta arbete är att undersöka sambandet mellan socioekonomisk bakgrund och gymnasieelevers skrivförmåga. Undersökningsmaterialet består av sammanlagt 18 texter skrivna av 12 elever från ett yrkesförberedande program samt 6 elever från ett studieförberedande program. Elevernas socioekonomiska bakgrund bestäms utifrån föräldrarnas utbildning och yrke och uttrycks i socioekonomiskt index (SEI).      Texterna i urvalet undersöks genom en kvantitativ och en kvalitativ metod. I den kvantitativa undersökningen undersöks texterna utifrån förutbestämda språkliga variabler såsom textlängd, ordvariation, LIX, ordlängd och meningslängd. Resultatet från den kvantitativa undersökningen visar inte på något samband mellan de utvalda variablerna och elevernas socioekonomiska bakgrund.

Samtalet mellan sjuksköterska och patient kan spela en viktig roll för att uppnå ökat välbefinnande och hälsa, men hur kan vi hjälpa patienten i samtalet? Sjuksköterskans roll är att fungera som patientens ledsagare i livsstilssamtalet, men hur kommunicerar sjuksköterskan med patienter i behov av en livsstilsförändring och hur görs det på deras egna villkor. Syftet med studien var att belysa hur sjuksköterskor i samtalet kan främja patienters egenvårdskapacitet vid livsstilsförändring.Utifrån Evans (2003) modell gjordes en analys av sex kvalitativa artiklar och av två artiklar med både kvalitativa och kvantitativa ansatser, där enbart den kvalitativa analysen användes. Fyra teman framkom, hur förtroende skapas i samtalet, hur ord och kroppsspråk ger stöd i samtalet, hur motivation sker i samtalet, samt hur information och råd ges i samtalet. Resultatet visar att förutsättningen för att skapa ett förtroende och en god relation med patienten är förmågan att få patienten att känna sig betydelsefull under mötet, att sjuksköterskan har förmågan att kunna lyssna och möta patienten på rätt nivå, att kunna ta hänsyn till patientens dagliga liv samt kunna få patienten att identifiera motiven till livsstilsförändringen.