Syftet med studien var att, utifrån en Kvalitativ ansats, undersöka nio förskollärares syn på estetik i förskolan. Genom Kvalitativa, semistrukturerade intervjuer ville vi ta del av förskollärarnas personliga tankar om och erfarenheter av estetik. Vi ämnade undersöka hur de beskriver den estetiska verksamheten, deras roll och förhållnings-sätt till området. Resultatet visade att förskollärarna framhåller estetik som betydelsefullt, men att begreppet är svårtolkat. Förskollärarna redogjorde för att estetiska aktiviteter sker dagligen, då främst via musik och bild.

Kustbevakningen genomförde 2011 en strukturell organisationsförändring som avsåg att effektivisera myndigheten för att frigöra resurser till den operativa verksamheten, samt att skapa en mer sammanhållen organisation. Man ville också att myndigheten skulle präglas av helhetssyn för att åstadkomma en Kustbevakning. En bidragande faktor i arbetet har varit den värdegrund som implementerats i myndigheten med ledorden helhetssyn, välvilja och engagemang. Studiens syfte är att beskriva och förstå hur en grupp anställda inom Kustbevakningen upplever den genomförda organisationsförändringen och implementeringen av värdegrunden. De teoretiska utgångspunkter som valts för studien är organisationsteori enligt Alvesson, Abrahamsson, Bruzelius och Skärvad, Angelöws resonemang om faktorer som främjar/motverkar förändringsarbetets framgångar, samt Scheins definitioner avseende organisationskultur. Fallstudien är genomförd utifrån en Kvalitativ forskningsansats med semistrukturerade intervjuer samt fokusgruppintervjuer.

En uppsats om hur fotodelning på facebook påverkar identitetsbyggandet både online och offline..

Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters resonemang om livsstilsbalans hos personer inom psykiatrisk öppenvård. Författaren valde en Kvalitativ design och genomförde halvstrukturerade intervjuer med fem arbetsterapeuter som arbetar inom psykiatrisk öppenvård i norra Sverige. Data analyserades med hjälp av Kvalitativ innehållsanalys. Resultatet genererade tre kategorier: ?Att ha balans?, ?Att hitta motivationen? och ?Att stödja förändring?.

Syftet med studien var att undersöka elevers tankar kring motivation och vilka faktorer som påverkar dem till lärande. Frågeställningarna vi ställde oss var: Vilka motivationsformer påverkar elevers motivation? Hur påverkas elevers motivation av lärmiljön, undervisningen samt elevens egen självbild? Vi genomförde en Kvalitativ undersökning då vi intervjuade 24 elever i åldrarna 10-12 år.Resultatet visade att de flesta elever blev motiverade av yttre faktorer. Majoriteten motiverades till att gå i skolan, då de såg det meningsfullt och kunde knyta an skolkunskaperna till det verkliga och vardagliga livet utanför skolan. Att få en bra utbildning och ett bra arbete var viktigt för dem.

Stroke är en neurologisk sjukdom som medför svåra konsekvenser både för personen som genomgått stroke och för dennes närstående. Att vara närstående till någon som genomgått stroke innebär stora förändringar i livssituationen. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser av att vara närstående till en person som genomgått stroke. Fjorton vetenskapliga studier analyserades med Kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats och detta resulterade i fem kategorier: förlust av det liv som en gång varit; behoven hos personen som genomgått stroke kommer i första hand; osäkerhet inför framtiden; en kamp för att hantera situationen samt trots allt ser framtiden ljus ut. Det är viktigt att uppmärksamma närstående och dennes behov när en familjemedlem genomgått stroke.

Genom kvantitativ såväl som Kvalitativ metodteori utvärdera om ett belöningssystem fungerar som ett styrinstrument..

Folkhälsovetenskapligt program.

Grunden i distriktssköterskans arbete är mötet med patienten där ömsesidighet är en förutsättning för en vårdande relation. En av de största förändringarna inom svensk hälso- och sjukvård är införandet av vårdvalet som resulterat i ändrade förutsättningar för både vårdpersonal och patient. Grundtanken med vårdvalsmodellen VG Primärvård är att stärka patientens inflytande, öka tillgängligheten och förbättra vårdkvaliteten.Syftet med denna studie är att beskriva hur distriktssköterskor upplever mötet med patienten efter införandet av VG Primärvård. I pilotstudien har en Kvalitativ ansats använts och datainsamlingen har skett genom Kvalitativa intervjuer, vilka senare har analyserats med Kvalitativ innehållsanalys. I studiens resultat framkommer att distriktssköterskorna upplever att de nya villkor som införandet av vårdvalet har medfört påverkar den vårdande relationen negativt.

Bakgrund: Mjuka ryggortoser har länge använts som behandling för personer med ländryggssmärta. Det finns viss forskning som påvisar ortosens positiva effekt på både de fysiska och de psykologiska besvären. Det saknas dock studier på hur personerna själva upplever ortosbärandet vid fysisk aktivitet.Syfte: Att utifrån ett socialkognitivt perspektiv undersöka upplevelsen av användningen av mjuka ryggortoser vid fysisk aktivitet hos personer med ländryggssmärta.Metod: Studien har en Kvalitativ design med en induktiv ansats. Data samlades in via sex individuella intervjuer baserade på en semistrukturerad intervjuguide. Sedan gjordes en Kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Den Kvalitativa innehållsanalysen resulterade i fem kategorier som sedan skapade ett tema: Inre och yttre faktorer av användandet förändrar kvalitet och kvantitet på fysiska aktiviteter.Slutsats: Intervjupersonerna upplever inre faktorer och yttre faktorer av användandet av den mjuka ryggortosen vid fysisk aktivitet.

Syftet med studien var att utifrån ambulanssjuksköterskors berättelser redogöra för upplevelsen av arbetet med HLR vid ett pre-hospitalt omhändertagande och hur fysiska och psykosociala omständigheter kan påverka deras arbetsmiljö samt att undersöka om det automatiska HLR-systemet LUCAS har påverkat arbetssituationen. En Kvalitativ intervjustudie med deskriptiv design har genomförts.Undersökningsgruppen bestod av sex ambulanssjuksköterskor på en ambulansstation i Mellansverige. Intervjuerna genomfördes med semistrukturerade frågor och insamlat material analyserades utifrån en Kvalitativ innehållsanalys. Utifrån analysen framkom tre kategorier samt temat ?Att känna stöd på arbetsplatsen trots brister i arbetsmiljön?.

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor. Fem procent av kvinnorna som drabbas är under 40 år, därmed är många av dem mammor till hemmavarande barn. Att vara mamma och samtidigt drabbas av en dödlig sjukdom kan göra att frågor uppstår om rollen som förälder i förhållande till sjukdomen. Det är viktigt att sjuksköterskor i vården av kvinnor som drabbats av bröstcancer uppmärksammar även dessa frågor. Syftet med studien är att belysa kvinnornas upplevelser av att vara mamma till hemmavarande barn och lida av bröstcancer.

Genom en Kvalitativ innehållsanalys närstuderas artiklar i de rikstäckande tidningarna Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet. Syftet med undersökningen är att ta reda på om rapporteringen kring den chilenska gruvolyckan är ett fall av trivialiserad journalistik - där ekonomisk vinst går före journalistisk kvalitet. De frågeställningar som ligger till grund för analysen är: Hur ser medierapporteringen ut om gruvolyckan i de utvalda tidningarna under den angivna perioden? Hur dramatiseras händelseförloppet under den angivna perioden i de utvalda tidningarna? Vad kännetecknar berättelsen om den chilenska gruvolyckan under den angivna perioden i de utvalda tidningarna? Utgångspunkten är redaktionellt nyhetsmaterial under den 10 till den 17 oktober 2010 som handlar om de 33 männens sista tid i gruvan. Resultaten visar att med hjälp av en överdriven otrohetsaffär, konflikter, lyckliga återföreningar och spektakulära erbjudanden skapades och dramatiserades berättelsen om gruvolyckan. .

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur personer med HIV/AIDS upplever diskriminering och stigmatisering. Stigmatisering innebär att nedvärdera en persons mänsklighet och värdighet. Diskriminering är handlingar till följd av stigmatisering och syftar till orättvis behandling där en människas underlägsenhet betonas. En Kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats användes för att analysera 18 Kvalitativa vetenskapliga artiklar från olika länder. I resultatet framkom fyra kategorier som svarade mot valt syfte.

Inom barnsjukvård arbetar sjuksköterskor nära familjer. Hälsostödjande familjesamtal är ett exempel på familjecentrerad omvårdnad vilket är välgörande för familjer men har ännu inte implementerats i den svenska sjukvården. Implementering av ny forskning är en komplicerad process som påverkas av flera olika faktorer. Syftet med denna studie var att undersöka sjuksköterskors inställningtill att implementera hälsostödjande familjesamtal på en barnonkologisk vårdavdelning. En Kvalitativ metod valdes ochdata insamlades via fokusgruppintervjuer.