Att under uppväxten ha en svårt fysiskt eller psykiskt sjuk mamma innebär en stor påfrestning för barnet och den övriga familjen. Den aktuella studiens syfte var att retrospektivt belysa upplevelsen och följderna av att under barndomen ha haft en svårt sjuk mamma. Sju vuxna informanters tankar och känslor kring sig själv, mamman och uppväxten undersöktes genom halvstrukturerade intervjuer. En tematisk analys av intervjumaterialet gjordes. Resultatet av studien går i linje med tidigare forskning och pekar på att de relationsmässiga och emotionella svårigheter, som ibland uppstår i anslutning till mammans sjukdom, är djupgående och långvariga.

Studien bygger p? 6 kvalitativa intervjuer med socialarbetare och poliser med syfte att unders?ka hur yrkesprofessionella beskriver sitt arbete och samverkan kring barn som bevittnat v?ld. Dessutom har det unders?kts huruvida de professionella upplever att det har skett en f?r?ndring i deras arbete efter inf?randet av barnfridbrottslagen. Under analysen har Lipskys teori om gr?srotsbyr?krati samt Paynes teori om paradigm inom socialt arbete anv?nts.

Cerebral pares är den vanligaste orsaken till rörelsehinder hos barn och ungdomar. Litet är känt om livssituationen för unga vuxna med cerebral pares, särskilt dem med en lindrig funktionsnedsättning. Den aktuella studiens syfte var att kvalitativt undersöka upplevelsen av funktions­hinder, självkänsla och livskvalitet, liksom önskad hjälp och stöd hos unga vuxna med lindrig cerebral pares. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fyra personer. Materialet granskades utifrån tematisk analys.

Musik är en stor del av digitala spel och kan användas i flera syften. Vi har i denna uppsats undersökt hur sex olika plattformsspel använder musik för att karaktärisera olika platser i spelvärlden. Vissa av dessa platser, till exempel bossbanor, karaktäriseras även av ett visst spelmoment, därför har vi även undersökt ifall musiken förändras i samband med en förändring i gameplay. Den musikaliska komponent vi fokuserat på är tempo. De spel vi analyserat kommer från ett brett spektrum inom två generationer, tre som anses vara klassiker för sina respektive plattformar och tre moderna titlar.

Så kallad organisatorisk rättvisa kan påverka anställdas arbetstillfredställelse och arbetsprestationer. Syftet med denna deskriptiva studie var att få en större förståelse för hur organisatorisk rättvisa upplevs av individer på arbetsmarknaden idag. Totalt deltog 14 personer, åtta kvinnor och sex män, i denna kvalitativa studie som bestod av semi-strukturerade intervjuer. Intervjumaterialet transkriberades för att sedan struktureras genom en tematisk analys. Resultatet visade att organisatorisk rättvisa kan upplevas som svårt att uppnå då det är kontext- och personberoende men att rättvisa bland annat kan skapas genom att alla anställda behandlas lika samt att alla får vara delaktiga i beslutsfattande och i sociala sammanhang.

För nästan hundra år sedan började motivationsteorierna spira vilket innebar att hög produktivitet skulle belönas med hög lön följt av bland annat arbetsmiljöns påverkan samt inre och yttre drivkrafter. Även hur utökat ansvar och hur högt satta mål kan motivera oss i arbetslivet varför syftet med denna studie var att få en bild av vilka faktorer som motiverar den anställde om arbetet erbjuder utveckling eller ej. Fördelat i två grupper intervjuades totalt sex personer och det transkriberade materialet analyserades tematisk. Resultaten pekar på att utan möjlighet till utveckling finns fortfarande en önskan om utveckling och lärande. Av störst betydelse för motivationen är uttalad uppskattning och den sociala omgivningen.

Förekomsten av 360-graders inventeringar i samband med ledarutvecklingsprogram är vanlig. De modeller och verktyg som används är noggrant validerade och kontrollerade. Det saknas studier om hur inventeringar upplevs av deltagare som inte är inventeringens fokus. Denna studie syftade till att skapa förståelse för vilka processer som startar och vad som händer bland medarbetare och överordnade som deltar i en 360-graders ledarskapsinventering som ska fungera som en avstämning av ledarskapet i en mindre organisation. En induktiv tematisk analys visade att det finns förväntningar inom organisationen på inventeringens resultat, samt på de effekter som deltagarna uppfattar bör komma ut av en inventering.

Följande studie hade som syfte att undersöka studentterapeuters känsloupplevelser i samtal med utbildningsklienter om existentiella teman. Studien grundade sig i semistrukturerade intervjuer med sex studentterapeuter på ett psykologprogram i Sverige. Intervjuerna analyserades med hjälp av abduktiv tematisk analys. Analysen grundade sig i huvudteman upplevda affekter, terapeutens affektmedvetenhet, härbärgering av affekter, terapeutens arbete med affekter och det existentiella samtalets påverkan. Resultaten visade på att en lägre medvetenhet om affekter och existentiella funderingar försvårade härbärgeringen av och det terapeutiska arbetet med affekterna, vilket ledde till missade möjligheter i terapin.

Globalt är alkohol och dess följdverkningar ett stort samhälls- och folkhälsoproblem. Att leva med alkoholberoende innebär förutom fysiska och psykiska komplikationer även ett upplevt lidande för den enskilde individen men också för närstående. Syftet med studien var att beskriva upplevelser hos personer med alkoholproblem i samband med abstinensbehandling på en beroendeenhet. Sex personer som var inneliggande för abstinensbehandling intervjuades. Intervjuarna analyserades med en Kvalitativ tematisk innehållsanalys.

Vår studie syftar till att undersöka vad hemlösa personer vill utifrån sin livssituation. Ambitionen är att låta hemlösa människor få berätta hur de uppfattar att eventuellt stöd och insatser bör utformas samt vilka eventuella krav samhället bör kunna koppla till det som erbjuds. Vi hoppas att vi genom vår studie kan skapa en större förståelse hos professionella för och kring hemlösa personers livssituation, önskningar och behov. För att uppnå vårt syfte så har vi utgått från frågeställningarna: Vad vill en hemlös människa utifrån sin livssituation? Hur anser han eller hon att eventuellt stöd eller insats bör utformas? Vilka krav anser den hemlöse personen att socialtjänsten samt andra aktörer har rätt att ställa i samband med givet stöd och insats? Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsmetod i form av öppna intervjuer, då vårt syfte varit att förstå en annan människas livsvärld samt redogöra för individens syn på densamma.Vi har tolkat vårt insamlade material utifrån en tematisk analys som framvuxit ur vår empiri och våra frågeställningar.

Synen på ekonomiskt beteende har traditionellt byggt på att individer styrs av egenintresse och rationalitet. Teorier som; förväntad nytta, nyttomaximeringsprincipen och rationella förväntningar har dominerat. När dessa teorier ingår i att förklara processer om individers ekonomiska förväntningar blir beslutsmodellerna ofta statiska. Syftet med den föreliggande undersökningen var att få en indikation på vilken beslutsmodell som är lämpad att skapa förståelse för hur individers ekonomiska förväntningar uppstår och vad som påverkar dem. Sex personer deltog i undersökningen: fyra män och två kvinnor, i åldern tjugofem till fyrtiofem år.

Munkesjö, Maria: "Okej, jag kan sitta och lyssna på musik men jag tänker inte äta!" En kvalitativ intervjustudie om musikens funktion för patienter som gått i musikterapi för ätstörningsproblematik. Uppsats 15 hp inom ramen för Magisterprogrammet i musikpedagogik med inriktning musikterapi vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm.Syftet med denna kvalitativa intervjustudie har varit att undersöka hur patienter som gått i musikterapi för ätstörningsproblematik upplever och använder sig av musik. Frågeställningarna har handlat om vilken funktion musik har i deltagarnas liv och om detta har förändrats av musikterapi. I uppsatsen presenteras en genomgång av relevant litteratur och tidigare forskning inom områden som: musikterapi, musik och hälsa och ätstörningsproblematik.Sex kvinnliga patienter (medianålder 25 år) som genomgått musikterapeutisk behandling (i snitt 2,6 år) för sin ätstörningsproblematik intervjuades med hjälp av semistrukturerade dialogintervjuer.

Det övergripande syftet med studien var att undersöka hur personalen på en psykiatrisk mottagning upplevde den behandling som de ger för borderline personlighetsstörning, mentaliseringsbaserad terapi. Genom en kvalitativ metod och fokusgrupper söktes svar på frågeställningarna. Det empiriska materialet analyserades med hjälp av tematisk analys och resultatet visade att behandlingen generellt upplevdes ha förbättrat patienternas livskvalitet. De flesta av patienterna gjorde helt andra livsval efter avslutad behandling och en del uppfyllde inte längre de diagnostiska kriterierna för borderline personlighetsstörning. De som hade fullföljt behandlingen eller nästan fullföljt den var de som hade dragit mest nytta av den.

Syftet med denna undersökning har varit att se hur barnperspektivet inom BBIC tillämpas ipraktiken vid socialtjänstens arbete med barnavårdsutredningar. För att besvara vårt syfte harvi använt oss av följande underfrågor? hur kommer barnperspektivet och barnens behov tilluttryck i våra valda publikationer, samt vilken hänsyn tas till barnets ålder och mognad utifrånderas möjlighet till deltagande? Vi har gjort en kvalitativ litteraturstudie där vi analyserat etturval av tidigare forskning vilka tar upp frågor som ligger i linje med vårt syfte och sompublicerats mellan åren 2001­2014. I vårt analysarbete har en tematisk innehållsanalys gjortsav publikationerna utifrån en socialkonstruktionistisk ansats, med de teoretiskautgångspunkterna utvecklingsekologisk teori samt objekt­ respektive aktörsperspektiv.Våra slutsatser är att det finns ett flertal faktorer som är viktiga för hur barnperspektivet inomBBIC framkommer i barnutredningar, och hur barnen därmed ges möjlighet till delaktighet.Barnets ålder, dess vilja att delta och hur vuxna tolkar denna vilja är några sådana faktorer.Även relationen mellan barnet och socialsekreteraren samt samarbetet mellan barnets föräldraroch socialtjänsten är av vikt. Vi fann att barn i stor utsträckning vill vara delaktiga men att detmånga gånger är vuxna som sätter ramarna för deltagandet.

Berättande har genom alla tider varit en del av människans sätt att kommunicera information, åsikter, värderingar och tro. Denna studie undersökte kvalitativt berättarsituationens innehåll, i syfte att förstå vad som händer mellan lyssnare och berättare sett ur den erfarne berättarens perspektiv, varför man blir fångad av en berättelse, vad som underlättar uppkomsten av inre bilder samt hur man kan göra berättarsituationen till en positiv upplevelse. Intervjuer genomfördes med sju i Sverige verksamma berättare. Materialet analyserades med induktiv tematisk analys, utifrån ett hermeneutiskt förhållningssätt. Resultatet visade att berättarsituationens dragningskraft består i ett möte mellan de inblandade och berättelsen, att berättande upplevs som icke-konfrontativt, samt att lyssnarnas kreativitet engageras genom de inre bilder berättandet frammanar.