Syftet med denna studie är att synliggöra den förståelse av normer som skapas i en normkritisk pedagogisk verksamhet. Här studeras metodmaterialet Machofabriken och fyra killgruppsledare intervjuas. Frågeställningarna som utforskas är: Hur används normbegreppet i normkritisk gruppverksamhet? Hur kan normbegreppet förstås i relation till andra teoretiska begrepp?För att synliggöra den vardagsförståelse av normbegreppet som finns eller blir till i killgruppsverksamheter används en kvalitativ metod med fenomenologisk ansats. Killgruppsledarna intervjuas i en tematisk öppen intervju och metodmaterialets texter analyseras med utgångspunkt i normbegreppets synonymer och attribut.

Författarnas syfte med uppsatsen är att undersöka om det finns någon skillnad på barns och elevers kunskaper, förståelse och medvetenhet i ett dåtidsperspektiv med ett tematiskt arbetssätt med Astrid Lindgrens sångtexter jämfört mot ett tematiskt arbetssätt utan Astrid Lindgrens sångtexter? Syftet är även att utreda om barn i förskolan och elever i skolan vidareutvecklar sitt historiemedvetande med ett tematiskt arbetssätt med utgångspunkt av Astrid Lindgrens sångtexter? Jeismanns definition av historiemedvetande har legat som grund i examensuppsatsen. Således är historiemedvetande en symbios mellan dåtid, nutid och framtid. Historiemedvetande kännetecknas av att man kan urskilja sammanhangen mellan det förflutna, förståelse av nutiden samt har perspektiv på framtiden. Metoden till den empiriska undersökningen är en kvalitativ forskningsansats, där författarna gjort en innehållsanalys av sångtexter, intervjuer samt ett skriftligt berättande.

Syftet med studien var att undersöka hur människor upplever och hanterar risken att bli utsatt för hot och våld från klienter i arbetet. En kvalitativ ansats valdes vilket innebär att fokus har lagts på subjektiva upplevelser och erfarenheter av studieområdet. Studien genomfördes gentemot Socialtjänsten från två kommuner och urvalet bestod av intervjuer med elva socialsekreterare vars arbete innehåller myndighetsutövning och kontakt med klienter. Analys av data gjordes enligt induktiv tematisk analys. Resultaten visade att det föreligger en risk att bli utsatt för hot och våld av klienter men den upplevs vara liten.

Arbetslivet ställer allt högre krav på stresstolerans när kraven på flexibilitet ökar. Inom vissa yrkesområden har hög stresstolerans av naturliga skäl alltid varit ett grundläggande krav. Då stresstolerans förefaller mångfacetterat var syftet att göra en kvalitativ undersökning om hur professionella bedömare vid rekrytering och urval till yrken och yrkesutbildningar med höga krav på stresstolerans definierar och kartlägger denna egenskap samt vilka metoder de använder. Datainsamlingen genomfördes genom sju halvstrukturerade intervjuer med rekryterare samt psykologer knutna till försvarsmakten, flyg, brandförsvar, polis, räddningsverksamhet och kustbevakning. Resultatet som tolkades med induktiv tematisk analys, visar att detta genomförs med hjälp av typbestämning av stresstolerans, hypotesskapande testning, hypotesprövande helhetsbedömning samt kontroll av inre och yttre resurser.

Författarnas syfte med uppsatsen är att undersöka om det finns någon skillnad på barns och elevers kunskaper, förståelse och medvetenhet i ett dåtidsperspektiv med ett tematiskt arbetssätt med Astrid Lindgrens sångtexter jämfört mot ett tematiskt arbetssätt utan Astrid Lindgrens sångtexter? Syftet är även att utreda om barn i förskolan och elever i skolan vidareutvecklar sitt historiemedvetande med ett tematiskt arbetssätt med utgångspunkt av Astrid Lindgrens sångtexter? Jeismanns definition av historiemedvetande har legat som grund i examensuppsatsen. Således är historiemedvetande en symbios mellan dåtid, nutid och framtid. Historiemedvetande kännetecknas av att man kan urskilja sammanhangen mellan det förflutna, förståelse av nutiden samt har perspektiv på framtiden. Metoden till den empiriska undersökningen är en kvalitativ forskningsansats, där författarna gjort en innehållsanalys av sångtexter, intervjuer samt ett skriftligt berättande.

Barnhälsovårdens föräldragrupper har en central och betydelsefull roll för föräldraskapet. I rollen som gruppledare måste därför sjuksköterskan ha professionell kunskap om vilka behov som finns hos föräldrar. Därför var syftet med examensarbetet att beskriva föräldrars upplevelser av att delta i en föräldragrupp inom barnhälsovård. Fem intervjuer med föräldrapar blev genomförda och analyserades med tematisk innehållsanalys. Analysen resulterade i ett tema Trygghet stärker föräldraskapet och tre kategorier Gruppledarens förhållningssätt balanserar mellan kompetens, personlighet och erfarenhet, Förväntningar av att få information och kunskap och Innehåll och utformning styrs av behov och riktlinjer.

Författarnas syfte med uppsatsen är att undersöka om det finns någon skillnad på barns och elevers kunskaper, förståelse och medvetenhet i ett dåtidsperspektiv med ett tematiskt arbetssätt med Astrid Lindgrens sångtexter jämfört mot ett tematiskt arbetssätt utan Astrid Lindgrens sångtexter? Syftet är även att utreda om barn i förskolan och elever i skolan vidareutvecklar sitt historiemedvetande med ett tematiskt arbetssätt med utgångspunkt av Astrid Lindgrens sångtexter? Jeismanns definition av historiemedvetande har legat som grund i examensuppsatsen. Således är historiemedvetande en symbios mellan dåtid, nutid och framtid. Historiemedvetande kännetecknas av att man kan urskilja sammanhangen mellan det förflutna, förståelse av nutiden samt har perspektiv på framtiden. Metoden till den empiriska undersökningen är en kvalitativ forskningsansats, där författarna gjort en innehållsanalys av sångtexter, intervjuer samt ett skriftligt berättande.

Alltfler människor drabbas idag av stressrelaterad ohälsa. Som en följd av detta har sjukskrivningarna runtom i landet ökat markant. Syftet med föreliggande studie var att med hjälp av kvalitativ metod öka förståelsen för vad som kan bidra till tillfrisknande för kvinnor drabbade av utmattningssyndrom. Studien hade för avsikt att följa den nyare inriktningen inom psykologin som studerar sambandet mellan psykiska faktorer och hälsa under beteckningen Positive Health. I centrum för undersökningen stod de drabbades erfarenheter.

Konflikter är ett komplexet fenomen som existerar i alla delar av samhället, de är inte minst vanligt förekommande i arbetslivet. Det är av största vikt att organisationer kan hantera dessa på ett konstruktivt sätt. Syftet med denna studie var att belysa konfliktproblematik och konflikthanteringsprocessen i organisationer. Intervjuer genomfördes med personalansvariga, anställda och en konsult och resultatet analyserades med tematisk analys. Resultatet påvisade att många negativa konsekvenser uppstår som följd av konflikter och att vilken metod företagen använder har betydelse, men också att otydlighet som skapar osäkerhet på olika nivåer är av avgörande vikt.

Den här studien syftar till att undersöka upplevelsen av hur samverkan fungerar i ett Barnahus och vilka faktorer som påverkar samverkan. Studien eftersträvar också att utforska upplevelsen av hur samverkan påverkar målet att uppnå bättre arbetsmetoder kring barn som misstänks vara utsatta för allvarliga brott. En kvalitativ intervjustudie med samtliga involverade professioner i ett utvalt Barnahus har genomförts. En tematisk analys resulterade i åtta stycken teman. De teman som kunde urskiljas är: öppet klimat på kort tid, natt och dag, spindlarna i nätet, ringar på vattnet, en fråga om inställning, Barnahus är allas hus, tydlighet är husets väggar och något bra på spåren.

Många företag investerar i ledarskapsutbildningar i hopp om att få mer kompetenta ledare som kan generera mer framgång för företagen. Forskningen inom området visar dock att långt ifrån alla ledarskapsutbildningar är framgångsrika, då det finns många komponenter som kan hindra ledarskapsutbildningar från att vara effektfulla. Trots detta är det få företag som utvärderar sina ledarskapsutbildningar. Syftet med denna studie var att utifrån deltagarnas upplevelser, beskriva vilka effekter ett företags interna ledarskapsutbildning resulterat i samt vilka hinder som funnits för ledarskapsutbildningens framgång. Fyra chefer som genomgått företagets ledarskapsutbildning intervjuades och induktiv tematisk analysmetod användes.

Denna studie a?mnar att bidra till fo?rsta?else kring gestaltningen av maskulinitet, detta genom en analys av samtida medierepresentationer av ma?n. Syftet med studien a?r att se hur maskulinitet gestaltas i tv-serien Sons of Anarchy. Fo?r att uppna? detta har de teoretiska begreppen hegemonisk maskulinitet och manlig homosocialitet operationaliserats i en tematisk analys av tre utvalda avsnitt av serien.

Syftet med studien är att undersöka några speciallärares målsättningar och verksamhet vad det gäller språkutvecklande arbete och ordförrådsutveckling i årskurs 1 och 2. Den teoretiska utgångspunkten har varit det fenomenografiska perspektivet. Kvalitativa intervjuer med speciallärare, samt ostrukturerade icke-deltagande observationer i undervisningssituationer genomfördes. En Kvalitativ tematisk analys användes för analysen av intervjuerna och observationerna. De teman som framkommit är Ord i text och Muntligt arbete.

Vardagslivets belastning har en stark påverkan på människors välbefinnande, men utbudet av reliabla och valida mätinstrument är inte tillräckligt stort. Syftet med föreliggande studie är att göra en systematisk utvärdering av Life Content Questionnaire (LCQ), en enkät baserad på Krav-Kontroll-Stöd-modellen avsedd att mäta generell belastning i vardagen. Undersökningsdeltagarna var 272 föräldrar; kvinnor och män boende i Stockholms kommun med minst ett barn 0-16 år. LCQs psykometriska egenskaper mättes både genom en kvantitativ och med en kvalitativ studie. Inledningsvis genomfördes reliabilitetsberäkningar och en jämförande statistisk analys mot andra stress- och utbrändhetsmått.

Denna studie har sitt fokus på det svenska internetforumet Flashback och syftet är att undersöka hur olika typer av gruppidentiteter kommer till uttryck på forumet. Genom en tematisk analys av en längre tråd på forumet utstakas viktiga och övergripande teman som alla har något relevant att säga om ämnet. Studien har sin teoretiska utgångspunkt i teorier kring just gruppbildningar och gemenskaper online. Social identitetsteori, anonymitet, stigmatisering och polarisering är alla viktiga begrepp som under undersökningens gång har visat sig vara mycket användbara. Flashback är för många känt som ett forum där många kvinno- och invandrarfientliga unga män samlas för att i skydd av anonymiteten och med yttrandefriheten i ryggen kunna prata och uttrycka sig om saker på sådana sätt som i det verkliga sociala livet sällan är socialt accepterade.