Introduktion: IVA Àr en högteknologisk miljö med akut sjuka patienter. Patient- och familjecentrerad vÄrd Àr vÀlbeforskade omrÄden. Personcentrerad vÄrd Àr ett nyare begrepp inom omvÄrdnad som vi behöver förhÄlla oss till pÄ IVA. Person Àr ett komplext begrepp. En modell för att komma Ät kÀrnan i begreppet innebÀr att ta tillvara pÄ patientens berÀttelse, utveckla ett partnerskap och dokumentera detta.

Organisationskultur Àr de djupa strukturerna hos en organisation som Àr rotade i medlemmarnas delade vÀrderingar, övertygelser och antaganden och som manifesteras i beteenden och artefakter. En viss kÀnsla av tillhörighet behövs för att medlemmarna ska dela dessa vÀrderingar och vara en del av organisationskulturen. Syftet med studien var att undersöka hur skillnaden i organisationskultur upplevs efter ett personalövertagande av ett outsourcingföretag. Fem vaktmÀstare pÄ tre arbetsplatser som varit med om personal-övertagande intervjuades och en induktiv tematisk analys genomfördes. Respondenterna upplevde kulturförÀndring efter personalövertagandet men i varierande grad beroende pÄ arbetsplats, de som tidigare varit anstÀllda inom landstinget upplevde större förÀndring Àn de som redan arbetade pÄ privata företag.

Allvarliga beteendestörningar Àr den vanligaste formen av barn- och ungdomspsykiatriska problem. SocialtjÀnstens uppgift Àr att arbeta för att alla barn och unga ska fÄ vÀxa upp under trygga och goda förhÄllanden. Stora förÀndringar av socialtjÀnstens verksamheter för barn och unga och deras förÀldrar har genomförts och medfört en kraftig utveckling av öppna insatser för barn och unga med beteendemÀssiga problem. Syftet med studien var att fÄ kunskap och förstÄelse för ungdomars tankar kring att omfattas av en dagverksamhet som innefattar bÄde hem, skola och socialtjÀnst. Intervjuer med sju ungdomar ifrÄn tre olika dagverksamheter har genomförts.

Syftet; var att undersöka hÀlsopedagogers upplevda hinder och möjligheter i sitt arbete med fysisk aktivitet pÄ recept, FaR. Metod: en kvalitativ ansats, med fyra halvstrukturerade intervjusamtal utfördes i omkring 60 minuter utifrÄn en intervjuguide. Urval: ett intensitetsurval genomfördes och bestÄr av informanter verksamma inom FaR en lÀngre tid. Dataanalys: intervjumaterialet bearbetades med tematisk analys, dÀr kodningsförfarande sÄ smÄningom ledde fram till identifierande av teman, dÀrefter framstÀlldes berÀttelser. Resultat: resultatet visade att hÀlsopedagoger fungerar som en hjÀlp till sjÀlvhjÀlp till personer som har fÄtt FaR.

I och med ett allt högre omvÀrldstempo ökar kraven pÄ organisationer och individerna inom dem att frekvent utveckla och förÀndra sin verksamhet och inriktning. Syftet med studien var att identifiera och söka kunskap om de faktorer som, ur ett psykologiskt perspektiv, pÄverkar genomförandet av förÀndringsprocesser i en organisation. Studien utgjordes av Ätta halvstrukturerade intervjuer som tolkades enligt induktiv tematisk analysmetod. Tre huvudsakliga och övergripande teman, med respektive underteman, av avgörande betydelse i förhÄllande till syftet framtrÀdde i analysen. Resultatet belyser komplexiteten inom dessa teman och indikerar att utfallet av förÀndringsprocessen pÄverkas av sÄvÀl organisationens förÀndringsstrategier som medarbetarnas individuella förhÄllningssÀtt men ocksÄ av det ledarskap som utgör lÀnken och kontaktytan dessa emellan..

Syftet med studien Àr att utifrÄn ett elevperspektiv beskriva och analysera elevernas lÀrande i matematik, syftet med Àmnet, vilka strategier de anvÀnder samt hur de uppfattar sin delaktighet i undervisningen.UtifrÄn ett elevperspektiv anvÀnde jag mig av en kvalitativ metodansats. Det empiriska materialet som studien bygger pÄ bestÄr av enkÀter med öppna frÄgor och semistrukturerad intervjuer. 41 elever i Är 5 och 6 deltog. Med utgÄngspunkt i insamlad empiri gjordes en tematisk analys.Av resultatet framgÄr att eleverna tar ett stort ansvar för sitt lÀrande och beskriver vikten av matematiken i vardags respektive vuxenlivet. För mÄnga elever Àr matematikinlÀrning ett sjÀlvstÀndigt arbete med stÀndig trÀning av procedurer i ett kontextreducerat arbete.

Sjuttiotalisterna stÄr nÀrmast att ta över chefpositionerna nÀr 40-talisterna gÄr i pension och ingÄr i den generation som ofta benÀmns Generation X. Generationen Babyboomers och Generation Y var de generationer som föddes innan och efter Generation X. Syftet med föreliggande studie var att undersöka 70-talisters attityder kring arbete och chefskap. Efter Ätta kvalitativa intervjuer, genomförda pÄ ett bank- och finansbolag, utfördes en deduktiv-induktiv tematisk analys. Resultatet visade att intervjupersonerna föredrog en balans mellan arbete och privatliv, prioriterade kreativitet och autonomi i arbetet, sökte efter en engagerad, positiv och rak chef samt ett företag med mÄnga möjligheter till utmaningar.

I föreliggande uppsats undersöktes upplevelser av att vÀxaupp och leva med komplext hjÀrtfel genom semistrukturerade intervjuer medsju ungdomar i Äldrarna 15-18 Är. Genom en tematisk analys Äterfanns fleratonÄrstypiska aspekter och teman. Resultaten visade Àven pÄ psykosocialaaspekter och potentiella utmaningar specifikt relaterade till hjÀrtfelen, vilkaungdomarna försöker hantera pÄ flera olika sÀtt. Majoriteten uppgav att deidag lever relativt opÄverkade av sitt komplexa hjÀrtfel, att de anser sig varasom andra jÀmnÄriga samt uppfattar vardagen som hanterbar. Ur etttidsperspektiv noterade flera att det har blivit lÀttare att leva med sitt hjÀrtfelsom Àldre.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka varför kvinnor som gÄtt militÀr grundutbildning vÀljer att vidareutbilda sig till specialistofficerare. Respondenterna utgjorde fem kvinnliga specialistofficerare i Äldrarna 22 till 34. Tre av dem hade gjort allmÀn vÀrnplikt och tvÄ av dem hade gÄtt grundlÀggande militÀr utbildning (GMU). Av demografiska skÀl genomförde jag telefonintervjuer med respondenterna. Jag följde principerna för induktiv tematisk analys nÀr jag analyserade intervjuerna.

Att vara skÄdespelare Àr ett yrke som krÀver stort engagemang, bÄde fysiskt och psykiskt. SkÄdespelaryrket sker i en kreativ process som bygger pÄ samarbete och gemenskap. TeaterförestÀllningar Àr magiska ögonblick som inte gÄr att reproducera. Forskning kring skÄdespelares yrkesverksamhet Àr begrÀnsad. Syftet med denna studie var att undersöka hur professionella skÄdespelare beskriver sin yrkesverksamhet.

Studiens syfte var att undersöka hur psykologer upplever, pÄverkas av och hanterar sitt psykoterapeutiska arbete med barn som lider av trauma. Nio psykologer som arbetat i minst tre Är med barn och traumabehandlingar intervjuades. Tematisk analys gjordes och huvudresultaten som identifierades var att psykologerna upplevde arbetet som det bÀsta arbetet de hade haft samtidigt som det var det mest energikrÀvande de hade gjort. Det mest energikrÀvande var samverkan med andra aktörer och nÀr barnen fortfarande for illa. Det var viktigt att sÀtta grÀnser gentemot arbetet och ha balans i sin empati.

Syfte: VÄrt syfte Àr att öka förstÄelse för hur de olika motivationsfaktorerna sjÀlvförverkligande, gemenskap och altruism (i samhÀllsfrÄgor) Àr motiverande för ledare i sociala företag till att driva deras företag.Metod: Studien Àr baserad pÄ en kvalitativ metod och vi har anvÀnt oss av semistrukturerade intervjuer dÀr 10 olika ledare i sociala företag har blivit intervjuade. För att kunna dra slutsatser frÄn empirin har vi anvÀnt oss av tematisk analys och öppen kodning.Resultat & slutsats: Efter studiens genomförande upptÀckte vi olika sÀtt hur de tre teman pÄverkade ledare i sociala företags motivation. Vi sÄg Àven att gemenskap Àr den motivationsfaktor som pÄverkar en ledare i ett socialt företag pÄ flest sÀtt, följt av sjÀlvförverkligande och sedan altruism (i samhÀllsfrÄgor). Resultatet var förvÄnade dÄ tidigare forskning mer föresprÄkar altruism som den motivationsfaktor som pÄverkar en ledare i sociala företag i störst utstrÀckning. Uppsatsens bidrag: Vi presenterar en ny vinkel till vad som motiverar en ledare i sociala företag Àn vad tidigare forskning har visat. VÄrt resultat skapar en större och djupare förstÄelse till varför en person vill arbeta som ledare i ett socialt företag..

FrÄgestÀllning: Vilken uppfattning har bankanstÀllda om begreppet whistleblowing och begreppets anvÀndning som metod för internrapportering?Hur tror bankanstÀllda att deras arbetssituation kommer att pÄverkas av anvÀndandet av whistleblowing som internrapportering?Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att utveckla förstÄelsen för anstÀlldas uppfattning om begreppet whistleblowing och anvÀndandet av whistleblowing som en metod för internrapportering i den befintliga organisationen och verksamheten.Metod: Studien utfördes med en abduktiv ansats och en kvalitativ undersökning utfördes för datainsamling, det i form av semistrukturerade intervjuer med sju anstÀllda pÄ tre olika banker. Resultatet frÄn intervjuerna analyserades med hjÀlp av en tematisk analysmetod.Slutsats: Studien visar att flertalet av respondenterna vet om att det finns interna rapportsystem inom organisationen men inte hur de ska anvÀnda de om det skulle bli aktuellt. De vet heller inte nÄgot om att Finansinspektionen har kommit med nya regler som behandlar just detta. De sÀger sig vara positiva till att det finns möjlighet till att rapportera internt men skulle helst undvika att behöva rapportera sjÀlva om det var möjligt.

I arbetet undersöks psykologers erfarenheter av hur psykisk ohÀlsa hos andra generationens flyktingar kan relateras till deras förÀldrars exilproblematik och hur förÀldrarnas exilproblematik blir relevant i psykoterapin med deras barn. Studien bygger pÄ sex intervjuer med psykologer med erfarenhet av psykoterapeutiskt arbete med ungdomar som sjÀlva Àr födda i Sverige, men vars förÀldrar Àr flyktingar. Materialet analyserades genom induktiv tematisk analys. Enligt de intervjuade psykologernas erfarenhet kan flera aspekter av förÀldrarnas exil komma att pÄverka ungdomarnas psykiska ohÀlsa och detta kan visa sig hos ungdomarna i form av en identitetsproblematik, svÄrhanterliga kÀnslor och en bristande framtidstro. Konsekvenserna för psykoterapin beskrivs i termer av svÄrigheter att skapa allians samt behov av mer öppenhet och flexibilitet i förhÄllande till metod..

Uppsatsen unders?ker hur den aktiebolagsr?ttsliga separationsprincipen p?verkar konflikter mellan aktiebolagslagen och aktie?garavtal, s?rskilt i privata bolag d?r alla aktie?gare ?r bundna av samma avtal. Separationsprincipen inneb?r att avtal mellan aktie?gare inte kan f? bolagsr?ttslig verkan utan st?d i lagen, vilket s?kerst?ller bolagsorganens autonomi. Men i praktiken anv?nds aktie?garavtal f?r att reglera relationer mellan ?gare och hantera fr?gor som aktiebolagslagen inte t?cker.