Föreliggande arbete Àr en tematisk studie av existentialism i svenska noveller frÄn 1990-talet. Syftet Àr att visa att existentialismen fortfarande Àr en viktig inspirationskÀlla för dagens författare. Undersökningen baseras pÄ de existentialistiska tankarna kring ?en tudelad tillvaro?, ?relationer till andra?, ?gudlöshet? och ?frihet? och hur dessa har uttryckts i noveller av Ninni Holmqvist, Hans Gunnarsson och Peter Törnqvist. Analyserna visar att en tÀt relation mellan filosofi och litteratur gör sig gÀllande hos dessa svenska novellförfattare..

ADHD a?r en vanlig neuropsykiatrisk funktionsnedsa?ttning hos barn och vuxna. Majoriteten av all forskning a?r baserad pa? den manliga populationen och okunskapen kring hur ADHD yttrar sig bland kvinnor go?r att deras sva?righeter tenderar att fo?rbises. Kvinnor fa?r generellt sa?va?l diagnos som behandling senare a?n ma?n.

Bakgrund: Vattenf?rlossning inneb?r att kvinnan f?der sitt barn helt under vattenytan. Bristande bevis g?llande vattenf?dslar bidrog till en avr?dan att f?da i vatten. ?r 2014 b?rjade vattenf?rlossning implementeras igen i Sverige efter en stor efterfr?gan fr?n kvinnor. Kvinnor som ?nskar f?da i vatten b?r ha en l?g-risk graviditet samt uppfylla kriterier och f?ruts?ttningar. Tidigare forskning visar f?rdelar med vattenf?rlossning f?r b?de kvinna och barn.

HĂ€lsopanoramat förĂ€ndras stĂ€ndigt bland befolkningen, bĂ„de nationellt och internationellt har övervikt och fetma ökat. Ökade krav stĂ€lls pĂ„ ambulanspersonal för att ge Ă€ven denna patientgrupp god vĂ„rd. Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vĂ„rda patienter med fetma inom ambulanssjukvĂ„rden. En kvalitativ forskningsdesign valdes och intervjuer med Ă„tta sjuksköterskor i Sverige genomfördes. Data analyserades med tematisk innehĂ„llsanalys.

För att ta reda pÄ hur papperstidningens framtid ser ut har jag utfört strukturerade forskningsintervjuer med 40 personer. Min definition av papperstidning Àr dagstidningarna i Norrbotten. Min forskningsfrÄga Àr: Hur ser framtiden ut för Norrbottens dagstidningar? Deltagarna har svarat pÄ tre frÄgestÀllningar: - Vill du ha en papperstidning? - Vad ska den innehÄlla i sÄdant fall? - Hur ser du pÄ papperstidningens framtid? För att fÄ svar har jag intervjuat 40 personer individuellt, jÀmnt fördelat över mÀn och kvinnor i Äldrarna 19 till 63. DÀrefter har jag transkriberat intervjuerna och gjort en tematisk analys dÀr jag har letat efter teman och samband i intervjusvaren.

Syftet med studien var att undersöka vilka aspekter av arbetstillfredsstÀllelse som upplevs pÄverka valet att stanna kvar inom en organisation. En kvalitativ studie genomfördes för att lÀgga fokus pÄ deltagarnas personliga upplevelser. Studien genomfördes inom en polismyndighet i Mellansverige och intervjuer genomfördes med sex av myndighetens medarbetare. Datan analyserades med hjÀlp av induktiv tematisk analys. Resultaten visade att det föreligger individuella skillnader för den upplevda arbetstillfredsstÀllelsen.

Bakgrund Hot och v?ld ?r vanliga utmaningar inom psykiatrisk v?rd och p?verkar sjuksk?terskors emotionella h?lsa, s?kerhet samt profession. Tidigare forskning har lyft fram hur v?rdpersonalen uts?tts f?r hotfulla situationer som leder till b?de fysiska samt psykiska konsekvenser. F?r att f?rst? helheten beh?vs det en djupare kunskap om sjuksk?terskornas egna upplevelser av att uts?ttas f?r hot och v?ld i sitt arbete.

Inledning: Studien undersöker hur klienter som har gÄtt i hypnosterapi har upplevt sin terapi. Vad har varit gynnsamt och vad har hindrat deras process. Syftet Àr att öka kunskapen och förstÄelsen om klienters erfarenhet och upplevelse av hypnosterapi.FrÄgestÀllningar: Hur upplevs hypnosterapi? Vilka vÀsentliga faktorer framtrÀder som hindrande respektive gynnande av en positiv hypnosterapeutisk erfarenhet?Metod: Kvalitativ metod, halvstrukturerade intervjuer. Intervjuer med sex klienter som gÄtt i hypnosterapi.

De tidigare studierna som undersökt miljökuznetskurvan (EKC) för koldioxid-utslÀpp, dÀr de flesta urval baserats pÄ OECD medlemslÀnder, har fÄtt varierande resultat. Den hÀr studien anvÀnder sig av bÄde OECD medlemslÀnder och lÀnder som inte Àr medlemmar i OECD. Urvalets data baseras pÄ Ären 1971-2010 för totalt 57 lÀnder frÄn runt om i vÀrlden. Resultaten visar tecken pÄ ett inverterat U-format förhÄllande mellan koldioxidutslÀpp och inkomstnivÄ, men att ett monotont stigande förhÄllande inte kan avfÀrdas. Enligt de uppskattade ekvationerna Àr inkomstnivÄn dÀr utslÀppen tenderar att minska lÀgre för hela urvalet Àn för bÄde OECD-medlemslÀnderna och lÀnderna som inte Àr medlemmar i OECD.

Studiens syfte var att beskriva och analysera upplevelsen av ett lÀrande mellan olika yrkesaktörer i ett vÀlfungerande rehabiliteringsteam samt vilken betydelse aktörernas lÀrande har för att samverka. FrÄgestÀllningarna var:? Hur upplever aktörerna i ett rehabiliteringsteam ett lÀrande? ? I vilken grad upplever teamaktörerna en personlig utveckling genom teamarbete?? Vilka möjligheter respektive svÄrigheter upplevs av teamaktörerna dÄ man samverkar runt en rehabiliteringspatient? Urvalet hÀmtades frÄn en vÄrdcentral i VÀstsverige dÀr samtliga aktörer frÄn ett och samma team studerades. Vi anvÀnde oss utav en kvalitativ metod och samlade in materialet genom sju intervjuer. Med en empiristyrd tematisk analys delade vi upp resultatet i tre teman.

Syftet med denna studie var att beskriva unga kvinnors motiv och upplevelser av ideellt engagemang i tjejjoursrörelsen. En kvalitativ intervjuundersökning med sex kvinnor genomfördes utifrÄn en reflexiv intervjuteknik. Materialet har dÀrefter analyserats med hjÀlp av tematisk analysmetod. Intervjuerna resulterade i Ätta huvudteman och utifrÄn dessa teman utkristalliserades följande fyra omrÄden; Det personliga Àr politiskt ? det privata och det offentliga rummet, Feministisk identitet och systerskap, Socialt ansvar och Personlig utveckling.

Samarbete i team inom hÀlso- och sjukvÄrd omfattar interaktion, ansvar för patientens vÄrd, ömsesidigt beroende och nÀrhet mellan medarbetarna. Teamet uppfattas som den viktigaste formen inom vilken samverkande, patientfokuserad vÄrd utövas. Syftet med examensarbetet var att beskriva ambulanssjuksköterskors erfarenheter av teamets betydelse för patientsÀkerheten. I examensarbetet deltog Ätta ambulanssjuksköterskor frÄn fyra olika stationer i norra delen av Sverige. Data samlades in via semistrukturerade intervjuer och analyserades med tematisk innehÄllsanalys.

Syftet med studien var att undersöka vilka stressreducerade ledarskapsbeteenden som chefer anvÀnder sig av gentemot sina medarbetare. Studien har en deduktiv ansats dÀr tvÄ etablerade balansteorier; Karasek och Theorells (1990) krav och kontrollmodell samt Siegrits (1996) anstrÀngning och belöningsmodell, anvÀndes för att studera empirin. Ett mÄlinriktat urval gjordes (n = 10) och av dessa var fem stycken kvinnor och fem stycken mÀn. Semi-strukturerade intervjuer genomfördes med chefer pÄ samma eller liknande position i en organisation. Det empiriska materialet analyserades genom en tematisk modell.

Sammandrag Syftet med detta examensarbete var att ta undersöka hur lÀrare resonerar kring höglÀsning i klassrummet samt hur de grundar sina val till den. UtifrÄn syftet har jag anvÀnt mig av tvÄ frÄgestÀllningar som har legat till grund för den kvalitativa intervjun som jag har genomfört med sex lÀrare. LÀrarna arbetade i förskoleklassen ? Är 5. Jag har dÀrefter transkriberat intervjuerna som spelades in pÄ band.

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka hur pedagoger arbetar för att barn i behov av sÀrskilt stöd ska kunna delta i pedagogisk dokumentation. Hur ser pedagoger pÄ sin egen roll i barnens lÀrande? Hur tÀnker de kring sin profession inom en del av ett kvalitetsarbete? Undersökningen bygger pÄ kvalitativa studier med halvstrukturerade intervjuer som metod, dÄ det inspireras av tematisk innehÄllsanalys. Intervjuerna genomförs med tvÄ barnskötare, tre förskollÀrare och en specialpedagog som arbetar pÄ förskolor i tvÄ olika kommuner, belÀgna i olika lÀn. Fokus ligger pÄ ett specialpedagogiskt perspektiv, dÀr studien har visat att pedagoger arbetar pÄ ett sÀtt som verkar för att barn i behov av sÀrskilt stöd ska kunna delta i pedagogisk dokumentation.