BAKGRUND: Hur handlar pedagoger för att bryta de traditionella könsmönster sområder och bistå barnen med könsneutralt tänkande? Vi vill undersöka om pedagogerna ärmedvetna om hur de agerar och resonerar i arbetet med barnen på förskolan ur ettgenusperspektiv. I bakgrunden tar vi upp pedagogernas, förskolemiljöns, föräldrarnas ochsamhällets inverkan på barns lek och lekmaterial.SYFTE: Syftet med vår undersökning är att ta reda på hur pedagoger agerar och resonerarnär de erbjuder flickor och pojkar lek och lekmaterial.METOD: Vi har använt oss av Kvalitativ metod, tillvägagångssättet har varit observationoch informella samtal. Observationerna är gjorda på fyra olika förskolor sammanlagt gjordestjugofyra observationer med tillhörande informella samtal.RESULTAT: Resultatet visar att pedagogerna arbetar aktivt med genus och jämställdhet iförskolan. De tillfällen då ?det bara kom? upplever vi är i de situationer då pedagogerna varlite stressade eller i de vardagliga tillfällen då det går på rutin.

Att drabbas av en plötslig och oväntad död som familj innebär en komplex situation där omvårdnaden fokuserar på den avlidne. Den överlevande familjen och de behov som uppstår för dem efter dödsfallet ignoreras för att istället centreras kring praktiskt omvårdnadsarbete kring den avlidne. Syftet med litteraturöversikten var att beskriva anhörigas behov av stöd vid plötslig och oväntad död av en närstående. Metod för studien var en litteraturöversikt av kvalitativ forskning med en induktiv ansats. I resultatet framkom fyra kategorier som beskriver anhörigas behov av stöd vid plötslig och oväntad död.

AbstraktTitel: ?Jag tänkte bara: ?Inte här, inte här, inte här?? - En kvalitativ studie om upplevelsen av självmordsbombningen i Stockholm 2010Författare: Irene Danielsson och Sandra WågerKurs: Medie- och kommunikationsvetenskap CTermin: Våren 2011Handledare: Ulrika OlaussonSyfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka om och hur publiken minns, känner och påverkas av självmordsbombningen i Stockholm i december 2010 samt vilken roll medierna har spelat för formandet av respondenternas uppfattningar.Metod: Kvalitativ metod, fokusgruppsintervjuerTeorier: Fruktanskultur, terrorism kopplat till religion och ?vi och dom?.Huvudresultat: Respondenternas tolkningar och upplevelser av händelsen låter sig inte summeras på något enkelt sätt, men fem av de mest förekommande känslouttrycken var: ?Oro/rädsla?, ?Medkänsla/sympati?, ?Distansering/likgiltighet?, ?Ilska? och ?Lättnad?. Resultatet visar att det skapas ett ?vi och dom? genom att respondenterna sätter in sig själva i sammanhanget ?nationen Sverige? där det egna landet beskrivs som tryggt, gulligt och oskyldigt. På samma sätt tar de avstånd från ett utländskt ?dem? och de inbillade egenskaper som kommer med dem.

Bakgrund: Alla patienter oavsett diagnos skall tillförsäkras en palliativ vård i livets slut på lika villkor över hela landet. Forskning visar att den äldre patienten inte alltid ges möjlighet att ta del av denna typ av vård. Det finns en tydlig trend mot att äldre människor i större utsträckning kommer att vårdas i sitt hem till livets slut. För distriktssköterskan innebär detta att ställas inför nya utmaningar i sin profession för att kunna ge dessa patienter palliativ vård. Den äldre människan i livets slut genomgår en transition.

Syftet med denna c-uppsats var att undersöka hur föräldrar upplevt samverkanenligt Västbus riktlinjer. Västbus (2012) är en sammansättning av riktlinjer för hurbarn och unga med psykisk, pskykiatrisk och social problematik ska bemötas inomVästra Götalandsregionen. I uppsatsen har följande frågeställningar behandlats:? Hur beskriver föräldrarna sin förväntan, medverkan och upplevelse avVästbusmötena ?? Hur upplever föräldrarna att deras problem tagits om hand ?? Hur har föräldrarna uppfattat Västbus riktlinjer och hur gestaltar de sig ideras berättelser ?? Hur pratar föräldrarna om de olika aktörerna ?För att besvara frågeställningarna har en Kvalitativ metod använts. Semistruktureradeintervjuer har använts för att samla in empiri.

Syfte: Studiens syfte var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av gåronden med fokus påinformation, patientens integritet och delaktighet.Metod: Deskriptiv design med kvalitativ ansats. Åtta omvårdnadsansvariga sjuksköterskor påtvå kirurgavdelningar intervjuades. Datainsamlingen gjordes med semistrukturerade intervjuersom bearbetades med kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Information var en stor del av gåronden och kunde både lyfta och sänka gåronden.Patienternas delaktighet och möjlighet till ett eget val beskrevs. Sjuksköterskorna beskrev hurpatienternas integritet kan både bevaras och kränkas under gåroden samt vilka fel somuppkommer.Diskussion: Sjuksköterskorna upplevde att information till patienterna som de förstod var enviktig del av gåronden. Att bevara patienternas integritet under gåronden ansågs varavårdpersonalens uppgift och i många fall enbart sjuksköterskornas.

F?religgande studie syftade till att med en induktiv ansats unders?ka inom V?stra G?talandsregionen kliniskt verksamma neurologopeders upplevelser och erfarenheter av att erbjuda och genomf?ra digitala v?rdm?ten med patienter med afasi. Datainsamlingen genomf?rdes via 20 intervjuer d?r f?rfattarna f?ljde en semistrukturerad fr?geguide. Efter analys av data, d?r kvalitativ inneh?llsanalys anv?ndes som metod, kunde tre ?verkategorier urskiljas; Det finns viktiga f?rdelar, Nytt s?tt att m?tas kr?ver nya kunskaper, rutiner och material samt Grundf?ruts?ttningar p?verkar praktiken.

Uppsatsen tar sig an problemet vilken metod som är lämpligast för analys av översättning av skönlitterära verk. Två metoder för översättningsanalys testas och i poppersk anda får den ena försöka vederlägga den andra. Den metod som får försvara sig är Katharina Reiss och den som får försöka vederlägga hennes teser är en metod som jag utvecklat med stöd i E.A. Nidas teorier. För att testa teorierna görs en verklig analys på en existerande översättning: Per Holmers svenska översättning av Hugo Claus nederländska roman De geruchten.Resultatet av utmaningen blir att Reiss metod och metoden med stöd hos Nidas befinns vara ungefär lika bra när det gäller att leverera ett användbart resultat.

Den här studiens syfte är att undersöka pedagogers uppfattningar av elevers psykiska ohälsa samt att ta reda på hur pedagoger för årskurs 4-6 i ämnet idrott och hälsa arbetar för att förebygga att psykisk ohälsa uppstår hos eleverna. En Kvalitativ metod i form av intervju har använts för den här studien. Intervjuerna har gjorts på fyra pedagoger som alla är verksamma idrottslärare i årskurs 4-6.  Resultatet visar på att pedagogers uppfattningar av elevers psykiska ohälsa har skilda definitioner mellan att vara stress, oro, rädsla och dålig självkänsla. Pedagogernas medvetenhet och kunskap av psykisk ohälsa är faktorer som visats sig vara av betydelse för ett förebyggande arbete mot psykisk ohälsa hos eleverna. Den problematik som lyfts från resultatet är att bedriva en undervisning som ska se till alla elevers skilda förutsättningar.

Uppsatsen handlar om hur förskollärare resonerar kring barns erfarenheter och förkunskaper som underlag för barns lärande i förskollan. Fem förskollärare blev intervjuade till studien. Denna studie är genomförd med en Kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att förskollärarna anser att det är viktigt att ta tillvara till barns förkunskaper ,erfarenheter  och intresser innam ett tema introduceras för barnsgrupp i förskolan..

SyfteSyftet med mitt arbete är att studera dels lärares och dels arabisktalande elevers uppfattningar om undervisningen. Ett särskilt fokus riktas mot språkets betydelse och språkutveckling. Centrala frågeställningar är:? Vilka hinder och möjligheter framkommer i lärares och elevers utsagor om hur språkutvecklande undervisningen organiseras och bedrivs? ? Vilka önskemål framförs från lärare och elever när det gäller undervisningens utformning, det vill säga hur skulle de vilja att ?det såg ut??Metod Jag har använt mig av en Kvalitativ metod i form av intervjuer för att genomföra undersökningen och uppnå mitt syfte. Intervjuerna genomfördes i en mångkulturell låg och mellanstadieskola.

Syftet med den här studien är att ta reda på vilken syn lärare har på samtal i matematik-undervisningen samt vilken roll de anser sig ha i dessa. De frågeställningar som studien utgår ifrån är följande:- Vad anser lärare att samtal har för syfte i matematikundervisningen?- Vilken roll anser sig lärare ha i samtal som sker i matematikundervisningen?Vi har valt att använda oss av en Kvalitativ metod med intervjuer som datainsamlingsmetod för att få svar på frågorna. De som har intervjuats är sex matematiklärare som är verksamma i årskurserna 1-6. Respondenterna har valts ut genom bekvämlighetsurval.Resultatet visar att lärarna ser samtalen som ett sätt att göra matematikundervisningen varierad och vardagsnära.

Bakgrund Vistelsetiden på akutmottagningen på Centralsjukhuset i Kristianstad har studerats och en skillnad identifierades där män i större utsträckning än kvinnor hade en vistelsetid kortare än fyra timmar. Ingen direkt orsak till skillnaden i vistelsetid kunde urskiljas. Det identifierade fenomenet valdes att bearbetas med genus som begrepp.SyfteSyftet med studien var att undersöka orsaken till varför det är en skillnad i vistelsetid mellan män och kvinnor på akutmottagningen.Metod Metod för datainsamling var kvalitativ intervju. Informanter valdes strategiskt utifrån kriteriet att de arbetade på en akutmottagning, och bestod av olika yrkesprofessioner, kön samt yrkeserfarenhet. Två olika sjukhus i södra Sverige deltog i studien.

Syftet med uppsatsen var att undersöka strategier vid, och påverkan av hot och/eller våld riktat mot behandlingsassistenter på boenden utan krav på drogfrihet inom Social resursförvaltning. Vi ville ta reda på hur hot och våld påverkar behandlingsassistenter professionellt och privat, vilka strategier de utarbetat samt vilket stöd och hjälp de får från kollegor, ledning och externa parter.Studien har genomförts med en Kvalitativ metod. Insamlandet av empiriskt material har utförts med hjälp av åtta semistrukturerade intervjuer med behandlingsassistenter. Det empiriska materialet har analyserats med hjälp av meningskoncentrering med ett hermeneutiskt helhetsperspektiv.Resultaten visar att behandlingsassistenterna upplever en förhöjd stressnivå, något som också följer med vissa av dem utanför arbetet. De har normaliserat mindre hot och våldsincidenter och anser att det är en del av arbetet.

Författarna till detta arbete är Lars Börjesson och Pierre Löfström. Vi har valt att döpa vårt arbete till Pedagogiskt drama för alla eller för några? ? En kvalitativ undersökning om attityder kring pedagogiskt drama. Vi har valt att göra detta arbete för att undersöka om det finns attitydskillnader mellan två enheter på en lärarutbildning. Eftersom vi inte själva har haft pedagogiskt drama i vår utbildning, är vår förhoppning att pedagogiskt drama blir tillgängligt för framtida lärarstudenter eftersom vi anser att det är en mycket bra pedagogik.