Sök:

Sökresultat:

27639 Uppsatser om Kvalitativ manifest innehćllsanalys - Sida 49 av 1843

OmvÄrdnad vid livets slut utifrÄn ett nÀrstÄendeperspektiv.

Sma?rta a?r det vanligaste symtomet fo?r vilket ma?nniskor so?ker va?rd. Trots o?kad kunskap inom sma?rthantering fortsa?tter underbehandlad sma?rta vara ett problem. Att utsta? sma?rta a?r en obehaglig upplevelse och sjuksko?terskor har en betydande roll i sma?rtbehandlingen och ska lindra patienters lidande.

Att belysa relationen mellan fysisk aktivitet och livskvalitet för personer med hjÀrtsvikt - en litteraturöversikt.

Studier visade att nÀrstÄende upplevde kommunikation frÄn sjuksköterskan som viktigt stöd i palliativ vÄrd. NÀrstÄende beskrev dock i flera studier att kommunikationen frÄn sjuksköterskan ofta var bristfÀllig och otillrÀcklig. Syftet med föreliggande intervjustudie var att fÄ djupare förstÄelse för samt beskriva sjuksköterskors upplevelse av kommunikation med nÀrstÄende i palliativa vÄrd. Studiens metod hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Deltagare rekryterades frÄn tvÄ olika vÄrdavdelningar, pÄ ett sjukhus i Mellansverige.

Kvinnor med nyligen diagnostiserad bröstcancer ? deras upplevelser under den diagnostiska perioden: en litteraturstudie

I dag finns det över 200 konstaterade cancersjukdomar. Statistik visar att cirka 100 personer dagligen blir diagnostiserade cancer i Sverige. Denna studie handlar om kvinnor med nyligen diagnostiserad bröstcancer. Syftet var att beskriva vad kvinnor upplever under den diagnostis-ka perioden av bröstcancer. Studien Àr baserad pÄ 12 vetenskapliga artiklar publicerade mel-lan Ären 1995-2006.

BETYDELSEFULLA FAKTORER I SJUKSKÖTERSKANS ARBETE MED EFTERLEVANDESTÖD. En intervjustudie

Syftet med denna kvalitativa studie var att belysa faktorer som medverkar till att bistĂ„ sjuksköterskan i arbetet med efterlevandestöd. Åtta sjuksköterskor frĂ„n den palliativa enheten i Malmö intervjuades. Resultatet analyserades genom en latent och manifest metod dĂ€r tre teman och elva subteman framkom. Teman som upp-stod var professionella faktorer, personliga faktorer och materiella faktorer. Sjuk-sköterskorna i studien har uppgivit att de hade de personliga egenskaper som be-hövdes för att leda grupper i efterlevandestöd.

Hur blir livet nu? En litteraturöversikt om familjens upplevelse och behov nÀr en familjemedlem Àr drabbad av en psykossjukdom.

Studier visade att nÀrstÄende upplevde kommunikation frÄn sjuksköterskan som viktigt stöd i palliativ vÄrd. NÀrstÄende beskrev dock i flera studier att kommunikationen frÄn sjuksköterskan ofta var bristfÀllig och otillrÀcklig. Syftet med föreliggande intervjustudie var att fÄ djupare förstÄelse för samt beskriva sjuksköterskors upplevelse av kommunikation med nÀrstÄende i palliativa vÄrd. Studiens metod hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Deltagare rekryterades frÄn tvÄ olika vÄrdavdelningar, pÄ ett sjukhus i Mellansverige.

Faktorer som pÄverkar följsamhet till handhygien bland vÄrdpersonal pÄ sjukhus- En litteraturöversikt.

Studier visade att nÀrstÄende upplevde kommunikation frÄn sjuksköterskan som viktigt stöd i palliativ vÄrd. NÀrstÄende beskrev dock i flera studier att kommunikationen frÄn sjuksköterskan ofta var bristfÀllig och otillrÀcklig. Syftet med föreliggande intervjustudie var att fÄ djupare förstÄelse för samt beskriva sjuksköterskors upplevelse av kommunikation med nÀrstÄende i palliativa vÄrd. Studiens metod hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Deltagare rekryterades frÄn tvÄ olika vÄrdavdelningar, pÄ ett sjukhus i Mellansverige.

Sexuella biverkningar vid behandling med antidepressiva lÀkemedel : Prevalens, patomekanismer och behandlingsmöjligheter. En litteraturstudie

Bakgrund: NÀr ett barn diagnostiseras med cancer förÀndras livet för hela familjen. Fokus pÄ det sjuka barnet gör att syskon lÀtt glöms bort. DÀrför Àr det viktigt att sjuksköterskan verkar stödjande för syskon och familjen som helhet och tillgodoser de behov som uppkommer i situationen. Syfte: Syftet var att beskriva specifika behov hos syskon till cancersjuka barn. Metod: Studien utformades som en litteraturöversikt dÀr tio artiklar med kvalitativ ansats inkluderades.

Är gris en reservoar för MRSA som kan orsaka risk för ökad antibiotikaresistens hos mĂ€nniska? : En litteraturstudie

Bakgrund: NÀr ett barn diagnostiseras med cancer förÀndras livet för hela familjen. Fokus pÄ det sjuka barnet gör att syskon lÀtt glöms bort. DÀrför Àr det viktigt att sjuksköterskan verkar stödjande för syskon och familjen som helhet och tillgodoser de behov som uppkommer i situationen. Syfte: Syftet var att beskriva specifika behov hos syskon till cancersjuka barn. Metod: Studien utformades som en litteraturöversikt dÀr tio artiklar med kvalitativ ansats inkluderades.

NÀrstÄendes upplevelser vid överlÀmnade av en anhörig med demenssjukdom till sÀrskilt boende: En litteraturstudie

NÀrstÄende Àr en viktig resurs i omhÀndertagandet av demenssjuka personer och utgör en majoritet av vÄrden. De fortsÀtter att ge vÄrd och omsorg av sin partner i hemmet till lÄngt framskridet stadium av sjukdomen tills orken inte lÀngre finns. Att vara en nÀrstÄende till en person med demens Àr nÄgot som kan vara svÄrt att förstÄ om man inte sjÀlv upplevt en sÄdan situation. Syftet med denna studie var att beskriva nÀrstÄendes upplevelser vid överlÀmnade av en anhörig med demenssjukdom till sÀrskilt boende. Studien genomfördes som en systematisk litteraturöversikt.

Vad g?r vi p? jobbet? En enk?tstudie med 110 fritidsl?rare om deras uppfattning av sina arbetsuppgifter i skolan.

Syftet med studien ?r att kartl?gga de arbetsuppgifter som responderande fritidsl?rare anger sig arbeta med inom sin tj?nst och samtidigt synligg?ra hur stor m?ngd av dessa arbetsuppgifter som responderande fritidsl?rare anser reflektera den fritidspedagogiska kompetens de besitter och deras yrkesroll i helhet. Vi har genomf?rt en tv?rsnittsansats genom en webbenk?t som riktats mot yrkesverksamma fritidsl?rare. Webbenk?ten inneh?ller fr?gor d?r respondenten f?r uppskatta deras ansvarsomr?de, handlingsutrymme, arbetsuppgifter, samt balans mellan skola och fritidshem.

Motivering till att göra en livsstilsförÀndring vid diabetes mellitus typ 2. : En litteraturstudie om patientens upplevelse.

Bakgrund: Diabetes Ă€r ett vĂ€xande hĂ€lsoproblem över hela vĂ€rlden och ökar i lĂ€gre Ă„ldrar. Idag Ă€r det drygt 387 miljoner mĂ€nniskor i vĂ€rlden som har diabetes och troligtvis kommer det ske en ökning med 40 % under de kommande Ă„ren. Ökningen av sjukdomen och att den sjunker lĂ€gre ner i Ă„ldrar, beror pĂ„ att Ă€rftlighet, livsstil och att vi lever lĂ€ngre idag. Syftet: Syftet var att undersöka patientens upplevelse av vilka faktorer som gynnar motivationen till att genomgĂ„ en livsstilsförĂ€ndring vid Diabetes Mellitus typ 2. Metod: En systematisk kvalitativ litteraturstudie, dĂ€r 10 kvalitativa vetenskapliga artiklar ligger till grund för resultatet.

Skapande aktiviteter som arbetsterapeutiskt medel för vuxna personer med psykisk ohÀlsa

Syftet med studien var att beskriva hur skapande aktiviteter anvÀnds som ett arbetsterapeutiskt medel för vuxna personer med psykisk ohÀlsa. För att besvara syftet valdes en litteraturbaserad studie. Litteratursökning genomfördes via ett flertal olika databaser, samt med sekudÀrsökning. Sökningen resulterade i nio utvalda artiklar som analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys och manifest ansats. Analys av data resulterade i fyra kategorier: att frÀmja kommunikation och uttryckande av tankar och kÀnslor, att stÀrka klientens synsÀtt och identitet, att förÀndra och bli delaktig i sitt dagliga liv, inledande intervention med klienten.

Patienter med demens som har utÄtagerande beteende i form av vÄldsamhet och aggression pÄ vÄrdhem - personalens upplevelse.

Studier visade att nÀrstÄende upplevde kommunikation frÄn sjuksköterskan som viktigt stöd i palliativ vÄrd. NÀrstÄende beskrev dock i flera studier att kommunikationen frÄn sjuksköterskan ofta var bristfÀllig och otillrÀcklig. Syftet med föreliggande intervjustudie var att fÄ djupare förstÄelse för samt beskriva sjuksköterskors upplevelse av kommunikation med nÀrstÄende i palliativa vÄrd. Studiens metod hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Deltagare rekryterades frÄn tvÄ olika vÄrdavdelningar, pÄ ett sjukhus i Mellansverige.

Upplevelsen av hopp hos personer i livets slut: En litteraturstudie

MÄlet med palliativ vÄrd inriktas mot att bibehÄlla eller förbÀttra livskvalitet samt lindra lidande för patient och nÀrstÄende. Hopp har visat sig ha en positiv inverkan pÄ vÀlmÄende för mÀnniskor i livets slut. Syftet med denna studie var att beskriva upplevelsen av vad som frÀmjar hopp hos personer som befinner sig i livets slutskede. Fjorton vetenskapliga studier med kvalitativ ansats anlyserades med manifest innehÄllsanalys. I resultatet framkom fem kategorier: Att strÀva efter normalitet; Att kÀnna stöd i relationer; Att kÀnna tro och förtröstan; Att bibehÄlla en positiv instÀllning till livet; Att kroppsliga symtom minskade hopp.

Vem syns? : En kvantitativ studie av mÀn och kvinnor i Norrbottens lokalpress

I uppsatsen underso?ks hur ma?n och kvinnor representeras i Pitea? Tidningen, en av Norrbottens sto?rsta lokaltidningar. I Norrbotten pa?ga?r en genusdebatt, som kretsar kring kvinnors sva?righeter att sla? sig fram pa? na?ringsmarknaden. Fo?ljande studie utga?r ifra?n en kvantitativ inneha?llsanalys, som genom en rad variabler so?ker besvara uppsatsen fra?gesta?llningar: [1] Hur stort utrymme ges ma?n respektive kvinnor i tidningen? [2] I vilka sammanhang fo?rekommer ma?n respektive kvinnor i nyhetsrappoteringen? och [3] Vilka skillnader och likheter finns i framsta?llningen av kvinnor och ma?n? Genom en rad olika teorier och tidigare forskningar tolkas resultatet och analyseras i en slutlig diskussion.

<- FöregÄende sida 49 NÀsta sida ->