Syftet med detta arbete har varit att få större insikt i hur en hälsosam arbetssituation kan skapas i förskolan genom att studera förskolepedagogers tankar kring och hanterande av arbetsbelastning och eventuell arbetsrelaterad stress utifrån studiens huvudsakliga frågeställning: hur hanterar de intervjuade pedagogerna arbetsbelastning och eventuell arbetsrelaterad stress? Jag har närmat mig undersökningsområdet med en kvalitativ ansats baserad på intervjuer med två förskollärare från olika förskolor. Som teoretiska redskap för tolkning av studiens resultat har jag använt mig av Sjödins (2012) forskning kring stress i förskolan, Lidholts (1999) hanteringsstrategier samt copingteori. Studien visar att de intervjuade pedagogerna arbetar förebyggande för att skapa en lugnare arbetsmiljö samt reflekterar kring hur situationer med hög arbetsbelastning kan lösas. Vidare förekommer i studien anpassningsstrategier, motstånds- eller kampstrategier samt problem- och känslofokuserad coping som redskap för att hantera arbetets belastning och arbetsrelaterad stress..

Upplevelsen av att drabbas av hjärtinfarkt är en stor förändring i det dagliga livet. Den som blir drabbad, dennes familj och närstående påverkas också av sjukdomen på olika sätt. Kvinnor delar inte alltid samma upplevelser med männen efter en hjärtinfarkt. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelser efter en hjärtinfarkt. Studien baserades på åtta vetenskapliga artiklar som analyserades enligt kvalitativ manifest innehållsanalys.

Syftet med studien var att undersöka hur några familjehemsföräldrar upplever hur det är att vara familjehem och på vilket sätt deras familj har påverkats av att bli familjehem. I studien har åtta familjehemsföräldrar från fem familjehem intervjuats. Metoden som har används är kvalitativ och studien utgår ifrån utvecklingsekologisk teori och systemteori. Resultatet i studien visar på att familjehemsföräldrarna upplever att de har fått ett nytt perspektiv på livet och deras förståelse för andra människors situation har ökat. Flera familjehemsföräldrar upplever att uppdraget har tagit mycket tid och energi, vilket för en del inneburit svårigheter att få vardagen att gå ihop.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur LSS-handläggarna upplever arbetet med samordnade och/eller individuella planer i sina ärenden med personer beviljade insatser enligt 9§ LSS. Studien var kvalitativ och data samlades in genom semi-strukturerade intervjuer. Uppsatsens tre frågeställningar (rutiner och arbetsmetoder, syfte med planerna samt hur planerna fungerar som verktyg för kvalitetssäkring) har varit en röd tråd genom arbetet. Det framkommer i studien att inte alla kommuner har rutiner gällande erbjudande samt upprättande av planerna. Resultaten visade dock på att man upplever att planerna tjänar ett bra och tydligt syfte, om det är möjligt för den enskilde att tillgodogöra sig planen.

Tiggeri är ett aktuellt fenomen som debatteras flitigt i dagens samhälle. Syftet med studie var att undersöka och belysa enskilda personers uppfattningar och åsikter kring fenomenet tiggeri i Sverige. För att finna svar på detta syfte utgick vi från en kvalitativ metod och har genomfört två fokusgruppsintervjuer samt två samtalsintervjuer med enskilda personer. Intervjuerna har utgått från frågeställningar kring vilka åsikter och tankar som finns om tiggeri och orsaker till att man tigger.Vårt resultat visade att det fanns många tankar och åsikter bland enskilda personer samt att de efterföljs av ambivalenta känslor. De gemensamma åsikterna som framkommit är att tiggare lever i en utsatt situation samt att mötet med tiggaren väcker både känslor och ett ifrågasättande om dennes ärlighet.

Syftet med denna undersökning är att undersöka hur lärare arbetar med läsinlärning i årskurs 1, på vilka grunder de väljer metod för läsinlärning och hur lärarna resonerar kring läromedel, högläsning samt hur de skapar läsintresse hos eleverna. Som metod för att undersöka detta har vi använt oss av kvalitativ samtalsintervju med sju lärare som arbetar eller har arbetat med elever i årskurs 1.Resultatet visar att flertalet av lärarna anser att man måste blanda ljudmetoden (syntetisk ljudmetod) och helordsmetoden (analytisk metod) för att skapa den bästa läsinlärningen. Tre lärare utgår från specifika metoder och arbetssätt vilka är Trageton, Montessoripedagogik och ett individualiserat arbetssätt med laborativt material. Resterande har inte någon utarbetad pedagogik i sin undervisning. Högläsning förekommer hos samtliga lärare där syftet är att väcka läsintresse.

Forskning vad gäller självhjälpsgrupper och dess faktiska verkan är överlag begränsad och trots flera års forskning finns det fortfarande ingen behandling som ger mycket goda resultat för många patienter med anorexi. Vetenskaplig utvärdering av olika behandlingsmetoder saknas i stor utsträckning och en genomgång av den vetenskapliga litteraturen visar att det inte finns några läkemedel med dokumenterad effekt vid anorexi. Varför bildas självhjälpsgrupper? Varför räcker det inte med de professionella behandlingsmodellerna? Dessa frågor ämnar jag att finna svar på i min uppsats. Jag har forskat kring professionella behandlingsmetoder samt självhjälp.

Utifrån ett kvalitativt perspektiv har vi undersökt hur ledare i Norrköping upplever sig själva i sin roll och hur kommunikation används som verktyg i ledarskapet. Studien har genomförts som examensarbete vid institutionen för Konst, kommunikation och lärande inom vetenskapsdisciplinen Pedagogik. Då vi valt att använda oss av en kvalitativ ansats har det varit av stor vikt att förhålla oss objektivt gentemot de sex informanter som deltagit i vår studie. Resultatet visar att ledarskap är ett komplext fenomen och går därför inte att koppla till en tydlig ledarroll. Ledarskapet är beroende av individens egenskaper och hur de tillämpas i ledarskapet.

Diskussionen kring huruvida individer i substitutionsbehandling är drogfria eller inte var det som väckte intresset för denna studie. Det är en högst relevant fråga inom det sociala arbetet då det är en metod som blivit allt mer omtalad inom missbruksbehandlingen. Författarna ville i och med detta undersöka hur professionella som arbetar inom området ställde sig i denna fråga samt hur de kan se att denna metod är effektiv eller inte. Genom att se till behandlingens effekter för individen och dess omgivning kunde viss klarhet i denna fråga synas. För att undersöka detta gjordes en kvalitativ studie baserad på semi-strukturerade intervjuer.

Examensarbetet är en kvalitativ studie i form av intervjuer med erkänt duktiga tränare. Studien har på ett induktivt sätt undersökt hur dessa tränare praktiserar för att upprätthålla en positiv motivation hos sina aktiva. Resultatet visade att fyra av fem tränare är uppgiftsorienterade vilket innebär att de fokuserar på individens individuella framsteg, istället för på resultatet. Detta tillvägagångssätt bidrar till en högre inre motivation hos de aktiva, vilket forskning vidare har visat leder till att de aktiva fortsätter idrotta längre upp i åldern. Samtliga tränare arbetade med individuella samtal och påpekar att detta är ett viktigt instrument för att få aktiva att komma över förluster och bibehålla en positiv motivation.

I dagens informationssamhälle råder ett samhälleligt krav på att samtliga individer förstår och kan uttrycka sig i skrift. Detta krav leder till att funktionshindret dyslexi och dess problematik blir allt mer tydligt. Trots detta väljer allt fler med en dyslexidiagnos att studera vidare på universitetsnivå. Detta examens arbete har till syfte att undersöka hur studenter med dyslexidiagnos upplever sin dyslexi idag samt vilken påverkan dyslexin har på framtiden, inför kommande yrkesliv, samt hur dessa personer ser på framtiden i sin helhet. En kvalitativ metod användes där 11 studenter med dyslexidiagnos deltog i semi-strukturerade intervjuer.

Att leva med HIV innebär en känslomässig påfrestning och medför inre upplevelser av skam och skuld. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka upplevelsen av skam och skuld hos personer som lever med HIV. 15 vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats, vilket resulterade i fyra kategorier: Att känna självförebråelse, Att känna sig smittsam och smutsig. Att känna rädsla, Att lära sig hantera sina känslor. Studien visade att personer som lever med HIV anklagade sig själva för sjukdomen eller såg den som ett straff.

Syftet med den här studien har varit att undersöka hur lärare i grundskolans senare år arbetar med hållbar utveckling i sin undervisning. Jag har i teoriavsnittet valt att definiera begreppet hållbar utveckling och vidare även ge en beskrivning av begreppet ur ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt perspektiv. Inom teoriavsninttet beskrivs även människans påverkan på miljön och vilken roll skolan har i utbildning för hållbar utveckling. Den metod som är aktuell i den här studien är en kvalitativ undersökningsmetod. Lärare inom ämnet hem- och konsumentkunskap samt lärare inom de samhällsorienterade ämnena geografi, religion, historia och samhällskunskap har deltagit i en enkätundersökning.

Bakgrund: Bröstcancer utgör idag den vanligaste cancerformen bland kvinnor i Sverige och resterande världen. När kvinnor i fertil ålder insjuknar i bröstcancer är det viktigt för vårdgivaren att försöka finna förståelse för det komplexa skede i livet hon befinner sig i. Syfte: Syftet var att beskriva fertila kvinnors erfarenheter i mötet med sjukvården efter en bröstcancerdiagnos. Metod: En kvalitativ innehållsanalys har genomförts, baserad på sex bloggar. Den insamlade datan bestod av bloggar författade av fertila kvinnor med bröstcancer.

Syftet med studien är att få en ökad kunskap om vad som motiverar elever i årskurs fem i lärarledda lärandesituationer. Valet att utföra studien i årskurs fem beror på att vi under vår studietid har mött elever i denna årskurs och har ställt oss undrande till vad det är som motiverar dem. Motivation är ett begrepp som har genomsyrat lärarutbildningen och på grund av detta ville vi veta mer om hur eleverna uppfattar begreppet. Flera teoretiker menar att elevers motivation till lärande kan påverkas av såväl inre som yttre faktorer samt diverse behov. Jenner (2004) anser att det även finns en tredje faktor där eleverna tycks pendla mellan faktorerna.