I den här uppsatsen har vi studerat hur en film aktiverar människors sociala och kulturella positioner. Vi visade filmen Crash för åtta komvuxelever, vilket följdes av en Kvalitativ intervju med dem. Eleverna fick svara på frågor om sin egen bakgrund, filmens budskap och rollfigurer, hur de uppfattade filmen och den föreslagna verkligheten i filmen, samt frågor kring sin egen framtid. Informanternas svar har hjälpt oss att synliggöra hur det görs över- och underordningar i filmen. Med hjälp av vår bakgrund och analytiska verktyg har vi interagerat med våra informanter och de har bidragit med perspektiv som vi aldrig hade kunnat se med tillämpning av enbart teorier.

I detta arbete är syftet att ta reda på hur arbete med lappteknik i grundskolan kan genomföras. Textillärare har tillfrågats om hur de arbetar med lappteknik ute i grundskolan och varför de gör på det sättet. Sedan har undersökts vad det finns för positiva och negativa yttringar med att arbeta med lappteknik och om lärarna arbetar med en progression i lappteknik och hur den ser ut i sådana fall. Arbetet syftar även till att ta reda på om eleverna behöver några förkunskaper och vilka i sådana fall. I uppsatsen bearbetas också inlärning och instruktioner i skolan och med anledning av detta har lärare tillfrågats om vad de anser är väsentligt när ett självstudiematerial i lappteknik ska tillverkas samt om det finns bra instruktionsmaterial att tillgå i lappteknik.

Syftet med den här uppsatsen var att undersöka om det förekommer stress bland barnen i förskolan, hur den i så fall yttrar sig samt hur personalen vid förskolorna jobbar för att motverka eventuell stress bland barnen. Muntliga intervjuer användes som undersöknings metod med diktafon som hjälpmedel. Åtta förskollärare har blivit intervjuade och intervjuerna har utförts i två olika kommuner. Resultatet visade att det förekommer många olika tecken på stress bland barnen och att både pedagoger och föräldrar till stor del bidrar till stressen..

Detta examensarbete handlar om ?Brist på lättillgänglig och effektiv information om sund mat till barn 10-12 år?. Ett problemområde jag identifierat efter mediernas återgivning av ökad barnfetma, diabetes och andra följdsjukdomar som resultatet av en dålig kost. Jag har arbetat utifrån fem frågeställningar för att skapa en god informationsdesign och för att få en överblick i målgruppens nuvarande matvanor, kunskaper och intressen. Dessa frågeställningar har legat till grund för att uppnå mitt syfte att skapa målgruppsanpassade texter till barn 10-12 år och mitt mål att skapa ett intresse för sund mat och matlagning hos barn 10-12 år.

Examensarbetet har innefattat att utforma ett inredningsförslag till restaurangen Down Town i Eskilstuna. Förslaget har anpassats till den primära målgruppen studenter i åldersgruppen 18 ? 35, på Mälardalens högskola i Eskilstuna. Vår uppdragsgivare har en vision om att restaurangen i framtiden ska bli en naturlig mötesplats, där studenter till förmånliga priser kan äta lunch och umgås. Utifrån en enkätundersökning, intervju med uppdragsgivaren, resultatet av rums analysen, inspirationsresan och litteraturstudier har vi arbetat fram ett helhetskoncept anpassat till målgruppen..

Personer med funktionshinder har haft betydande svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden, trots detta har det funnits en strävan att integrera personer med funktionshinder i samhället och normalisera deras tillvaro. En diskussion som förs kring funktionshindrades villkor i dagens arbetsliv handlar om att öka möjligheterna till betalt arbete på den öppna arbetsmarknaden.Syftet med studien är att beskriva och analysera en arbetsförberedande insats fungerar som stöd för de unga mellan 20-29 år på deras väg ut i arbetslivet, sett ur ett deltagarperspektiv såväl som ett personalperspektiv.Vi har använt oss av en kvalitativ ansats och har valt intervju och deltagande observation som metod. Informanterna ör 7st varav två ät personal och fem st är deltagare. I vår resultatdel redovisar vi personalperspektivet som en verksamhetsbeskrivning och stödet delas upp i tre teman; kognitivt-, emotionellt- och praktiskt stöd. Deltagarnas perspektiv på stöd redovisas utifrån samma teman.

Syftet med vårt utvecklingsarbete var att se om det med hjälp av drama gick att stärka tryggheten hos barn. Vi valde att utföra vår undersökning i en grundskoleklass i Kiruna kommun. Undersökningsgruppen bestod av tre utvalda barn, en pojke och två flickor. Undersökningen genomfördes med hjälp av barnobservationer, frågeformulär samt en intervju med praktikhandledaren. Efter observationerna noterades minnesanteckningar.

Division med bråk är ett av de områden av skolans matematiska innehåll som både elever och lärare har svå-righeter med. I flera internationella studier har man funnit att lärares svårigheter delvis grundas i ett proce-durellt förhållningssätt till de lösningsmetoder som används vid division med bråk. Detta, i kombination med att lärare har svårt att konstruera realistiska förklaringsmodeller till sådana typer av uppgifter, påverkar även lärares undervisning.Syftet med denna uppsats är att undersöka svenska högstadielärares ämneskunskaper och pedagogiska äm-neskunskaper om division med bråk. De frågeställningar studien ämnar besvara är vilka vanliga ämneskun-skaper och specialiserade ämneskunskaper lärare visar samt vilka pedagogiska ämneskunskaper om under-visning och pedagogiska ämneskunskaper om elever lärare visar om division med bråk.Fem matematiklärare i årskurs 7-9 utvaldes för Kvalitativ intervju, där de både fick beräkna uppgifter med division med bråk samt beskriva hur de själva resonerar kring sin undervisning, elevers svårigheter och in-troduktion av division med bråk. I intervjuerna framkom att lärarna generellt visade prov på både goda äm-neskunskaper och goda pedagogiska ämneskunskaper..

Studiens syfte är att undersöka och beskriva hur professionella inom socialt arbeteupplever att klienter med samsjuklighet påverkas av att tvångsvården, för missbruk ochpsykisk ohälsa, i Sverige idag är skild. Studiens syfte är också att undersöka vilkamöjligheter de professionella har att samverka, samt hur de upplever sin arbetssituation.Resultat och analys bygger på de sju semistrukturerade intervjuer som gjordes medprofessionella som i sitt arbete kommer i kontakt med samsjukliga klienter som lider avbåde ett missbruk och en psykisk ohälsa. Intervjuerna transkriberades och en tematiskanalys användes. Empirin indelades i tre huvudteman och sammanlagt åtta subteman.Dessa presenteras i studiens resultatdel tillsammans med författarnas analys. Analysenhar genomförts med hjälp av de begrepp som valts för att utgöra studiens teoretiskareferensram: handlingsutrymme, motmakt och mortifikationsprocesser.

Syftet med arbetet, och därmed mina frågeställningar, har varit att ta reda på hur läraren ser på den ?tysta? eleven och hur han/hon bemöter denne. Jag har också velat hitta gemensamma kännetecken hos denna typ av elev och få fram hur de ser på skolan och handuppräckning. För detta har jag använt mig av en kvalitativ metod med intervju och observation av tre tysta flickor och en pojke samt av deras lärare, men även utav en kontrollgrupp på fyra ?glada? elever.

I studien undersöktes hur verksamma lärare definierar elever med särskilda matematiska förmågor och hur de arbetar för att stimulera dem. Vidare undersöktes vilka svårigheter och möjligheter lärarna ansåg att det är att arbeta med sådana elever. En jämförelse mellan de olika stadierna gjordes också med syftet att se det finns några skillnader i hur undervisningen bedrivs för dessa elever. Den metod som användes för att genomföra studien var en semistrukturerad Kvalitativ intervju med sex lärare i grundskolan, två i vardera låg-, mellan- och högstadiet. Studien visar att lärarna till viss del definierar dessa elever på ett likställt sätt, men att det också finns stora variationer och att det arbetssätt de flesta förespråkar är att hålla alla elever inom samma område men på olika nivåer.

Varje företag har sitt eget sätt att ta fram sin budget. Controllern har ofta en central roll vid budgetarbetet och ser till att budgeten sammanfaller efter de mål som företaget satt upp. Företag använder sig av olika IT-system i sina verksamheter och dessa kan vara till hjälp vid framtagningen av budgeten. Syftet med denna studie är att studera hur företag framställer sin budget ur controllerns synvinkel. Vi kommer även att se hur IT-system kan stödja controllern och medarbetarnas verksamhet.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur de utvalda modebutikerna arbetar med butikskommunikation och varuplacering för att påverka kundens köpbeslutsprocess. Vi vill även undersöka hur och om kunden är medveten om detta.Denna studie är utförd med kvalitativ metod med inslag av kvantitativ. Vi har använt oss av en abduktiv ansats och genom intervjuer med butikschefer samt kundintervjuer tillsammans med observationer av kunder i butik har vi arbetat fram vårt empiriska material. All insamling av data har skett i Kalmar bortsett från en mail-intervju med en butiks huvudkontor i Stockholm.Alla butiker använder sig av butikskommunikation på ett eller annat sätt. Då konsumenterna idag blir allt mer individualiserade tenderar de att vilja uträtta sina ärenden på egen hand.

Användandet av mobila enheter tillsammans med stationära datorer ökar ständigt. När användare interagerar med mobila enheter uppstår ofta problem som i första hand beror på de mobila enheternas små skärmar. Vid migrering av information visar forskning att det är av stor vikt att minska användarens börda att återskapa familjariteten som en gång upplevts med tidigare gränssnitt. Den här studien belyser problematiken med att migrera information mellan artefakter oberoende skärmstorlekar, samtidigt som familjariteten bibehålls. Uppsatsen är ett resultat av en kvalitativ studie som undersöker vilka olika designelement som påverkar familjaritet vid migrering av information.

Syftet med studien är att undersöka hur sångpedagoger inom de klassiska respektive de populärmusikaliska sångtraditionerna förhåller sig till enskild sångundervisning, samt hur de designar sin undervisning. Data har samlats in genom intervjuer med fyra sångpedagoger, samtliga verksamma på eftergymnasial nivå. Två av informanterna arbetar i huvudsak inom den klassiska genren, de andra två inom pop-genren. Intervjuformen var Kvalitativ intervju med öppna följdfrågor. Analysen av materialet är gjord utifrån ett designteoretiskt perspektiv.Resultatet visar att informanternas val av resurser är liknande oavsett genretillhörighet.