Den kommunala verksamheten står ständigt inför ökande effektiviseringskrav och under de senaste åren har inköpsprocessen allt mer hamnat i fokus eftersom kommuner sett möjligheter till kostnadsbesparingar i processen. Arbetet med inköp är styrt av en mängd lagar och regler vilket ställer krav på att inköpen sker på rätt sätt. Syftet med denna studie är att med hjälp av institutionella mekanismer öka förståelsen för kommuners arbete med inköpsprocesser. För att nå en ökad förståelse har processen i en kommun beskrivits och sedan har kritiska delar identifierats. Studien har antagit ett aktörssynsätt där en fallstudie har genomförts och materialetn samlades in genom en kvalitativ enkät, kvalitativa intervjuer samt observationer.

Denna uppsats är en kvalitativ undersökning i form av intervjuer med syfte att undersöka huruvida respondenterna med läs- och skrivsvårigheter upplever att de fått det stöd de har rätt till i svenskundervisningen samt huruvida svårigheterna påverkat deras självkänsla. För att uppnå detta syfte gjordes intervjuer med fem personer med dokumenterade läs- och skrivsvårigheter som lämnat gymnasieskolan. Resultatet visar att majoriteten av respondenterna inte upplevde sig fått det stöd de anser sig behövt i form av lärarstöd och kompensatoriska hjälpmedel som exempelvis talsyntes, ljudbok och ordprediktion. De respondenter som haft talsyntes menade att detta hjälpmedel gynnat dem under skoltiden men inte efter. Fyra av respondenterna upplevde att självkänslan stärktes av att få läs- och skrivsvårigheterna dokumenterade.

Uppsatsen är en diskursanalys och retorisk analys av genren veckotidningsledare. Den undersöker hur veckotidningsledarna svarar mot de kontextuella kraven att marknadsföra tidningen, att underhålla läsaren och att liera sig med läsaren. Det undersökta materialet utgörs av ledarsidor från tidningarna Veckorevyn, Amelia, M-magasin och Slitz. Uppsatsen visar hur ledarsidorna präglas närhetsskapande strategier som konversationalisering, humor och bekräftande av likheter..

Denna uppsats syfte är att undersöka hur elever i årskurs 9 uppfattar en bra lärare. Litteraturgenomgången behandlar relationer i skolan, deras möjligheter, komplexitet och koppling till motivation. Tidigare studier listar önskade läraregenskaper och beteenden. För undersökningen har en kvalitativ ansats valts genom fokusgruppsintervjuer för att få fram djupare insikter om elevers uppfattningar. Dessa har analyserats med barns perspektiv som teoretisk utgångspunkt.

Syftet med studien är att undersöka vilken uppfattning elever i årskurs 9 har om hälsa och vad de upplever som viktigt att lära sig om hälsa samt vad de har fått lära sig om hälsa. Studien syftar även till att granska läroböcker gällande hälsa. Detta syfte ger följande frågeställningar: Hur definierar eleverna hälsa? Vad har eleverna fått lära sig om hälsa i ämnet Idrott och hälsa? Vad upplever eleverna som viktigt att lära sig om hälsa i undervisningen i Idrott och hälsa? Hur framställs hälsa i läroböcker för Idrott och hälsa? Studien har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer där 18 elever i årskurs 9 på tre olika skolor i olika kommuner har intervjuats. En kvalitativ textanalys har också genomförts för att svara på frågeställningen gällande läroböckerna.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur det kan fungera att arbeta tematiskt med skönlitteratur som kunskapskälla. Detta gör vi genom att analysera arbetet med den skönlitterära boken Inte bara tennis av Peter Barlach (2007) i ett temaarbete med namn På liv och död i en fjärdeklass. Uppsatsen utgår ifrån ett forskningsprojekt kring läs-, skriv- och språkutveckling inom tematisk undervisning, vilket leds av forskaren Jan Nilsson vid Malmö högskola. Projektet har bedrivits i en årskurs fyra på en skola i Sydsverige, vårterminen 2009. För projektet har kvalitativa metoder legat till grund. Uppsatsen är en fristående analys av delar från projektets insamlade observationsdokumentation.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur vetenskapen om lycka kan vara relevant isocialt arbete.Frågeställningar: Mina frågeställningar är:- Vad är lycka och vilka är dess bestämningsfaktorer?- Hur kan lyckans bestämningsfaktorer förstås i relation till perspektiv i socialt arbete?- Vad kan lyckoforskningen bidra med i socialt arbete?Metod: Jag har använt mig av en kvalitativ litteraturstudie - en så kallad litteraturöversikt - sommetod, och har haft en hermeneutisk ansats. Jag har haft för avsikt att skapa en överblick överlyckoforskningen och perspektiv i socialt arbete, samt förstå och finna skärningspunkter mellande två vetenskaperna.Sammanfattning och resultat: Lyckoforskningen visar att de viktigaste källorna till denindividuella lyckan är få till antalet och att det som gör oss människor lyckliga är ganska självklarafaktorer som finns i vardagslivet. Sammanfattningsvis visar mina resultat och min analys att detfinns flera skärningspunkter mellan perspektiv i socialt arbete och lyckoforskningen. Vetenskapenom lycka kan vara relevant i socialt arbete och ge socialarbetaren lärdomar och vägledning iarbetet med människor..

Uppsatsens syfte är att analysera om Lunds kommun har en strategi för omsorgen av de äldre och i sådana fall ge den karaktäristik och jämföra den med andra kommuner. För att kunna karaktärisera strategin ska även en modell utvecklas.Arbetet bygger på en kvalitativ fallstudie som varit av semistrukturerad natur. En kvalitativ metod användes för att strategier i offentliga verksamheter ännu är ett relativt outforskat område och för att en kvalitativ metod ansågs kunna ge mer djup åt studien. Även mycket sekundär data har använts. De teorier, som ligger till grund för studien, har använts för att analysera strategin.

Analys av strid i bebyggelse mot Stephen Biddles teori om utfall av militära operationer då strid i bebyggelse idag är ett modernt forskningsämne där flera vetenskapliga discipliner bidrar till utvecklingen, samtidigt som 60- och 70 talets operationsanalyser kan anses förlegade, genomförs detta arbete i syfte att undersöka hur en teori påverkas då den tillämpas för att analysera strid i bebyggelse, som den inte var designad för. Stephen Biddle har i boken "Military Power" formulerat en teori om förhållandet mellan utfallet av militära operationer och de av honom viktigaste komponenterna för att förklara det: Tekniknivå, Numerär och Metod. Denna studie skall undersöka vilka utgångsvärden vid strid i bebyggelse som är så annorlunda, och på vilket sätt de skiljer sig, mot de i Stephen Biddles teori att den kan eller inte kan vara lämplig att tillämpa för analys av strid i bebyggelse. Inledningsvis beskrivs Biddles teori, därefter diskuteras de generella företeelser vid strid i bebyggelse mot teorins grundvärden och en fallstudie analyseras genom Biddles teori. Genom att fastställa vilka utgångsvärden som skiljer sig från teorin kan denna studie svara på om det är lämpligt eller inte att tillämpa Biddles teori vid analys av strid i bebyggelse.

Sedan 1980-talet har organisationers ekonomistyrning förändrats och år 1992 introducerades Balanced Scorecard av Robert S. Kaplan och David P. Norton. Med användandet av Balanced Scorecard ligger fokus på både finansiella nyckeltal och icke-finansiella nyckeltal som tillsammans leder företaget mot ett långsiktigt strategiskt mål. Vid införandet av Balanced Scorecard är det av betydelse att hänsyn tas till attityden hos organisationens medarbetare för att förändringen ska bli framgångsrik.

På elmarknaden har man utvecklat fenomenet mikroproduktion av elenergi vilket innbär att slutkunden själv ska producera sin el främst genom att utnyttja sol och vind kraft. I Sverige finns det ett växande  intresset för mikroproduktion. De flesta som producerar sin egen el gör det främst genom solpaneler och mindre vindkraftverk som sätts upp vid deras egendom. I den här studien har vi gjort en djupare analys kring olika typer av anläggningar för att producera småskalig elkraft. Men även tittat på den ekonomiska aspekten genom att beskriva ekonomisk vinning och kostnader samt ställt upp en kostnadskalkyl för att beskriva detta i siffror.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur kvinnorna i BBCs serie ?Sherlock? representeras och förhåller sig till traditionella könsroller. Då serien är en nytolkande version som utspelar sig på 2000-talet till skillnad från originalen som utspelar sig drygt 100 år tidigare blir det intressant att undersöka hur mycket som förändras från originalen av Sir Arthur Conan Doyle. Karaktärerna har genomgått stor förändring genom denna nytolkning, och även nya karaktärer har skapats för serien. I analysen kommer bland annat Connells teorier om genus att användas för att definiera genus och fastställa hur en man och kvinna bör vara enligt samhällets normer, detta kompletteras med D.H Meehans definierade stereotyper.

Detta är en studie riktad mot hållbarhetsarbete i förskolan. Syftet med studien är att undersöka barns intraaktioner i återbrukande praktiker och med återbruksmaterial, vilket har genomförts genom analys av tidigare forskning kring ämnet samt analys av empiriskt material insamlat på en Grön Flagg-förskola i Stockholm. Studien har en kvalitativ etnografisk ansats med fotografier, observationer och gåturer som insamlingsmetoder. Det insamlade materialet har sedan analyserats med hjälp en materiell-diskursiv analysmetod, som grundar sig i Barads agentiskt realistiska teoribildning. I denna studie påvisas materialiteters och diskursers ömsesidiga påverkan på hur fenomen skapas ? i detta fall hur fenomenet barn som främjare för hållbar utveckling blir till.

I detta arbete har jag valt att undersöka och analysera ett diagnostiskt läs-och skrivprov (DLS-prov), och dess moment i läsförståelse för årskurs 2, år 2013. Det jag ville se var om det går att tolka DLS-provets resultat utifrån genus- och åldersperspektiv. Mina frågeställningar var: Hur kan pojkars och flickors resultat i DLS-proven tolkas genom ett genusperspektiv? Vad säger resultaten genom ett åldersperspektiv? För att besvara dessa frågor användes både kvantitativ och kvalitativ metod. Några större skillnader kan inte påvisas ur ett genusperspektiv, däremot finns en tydligare koppling mot ålder. .

Skolmåltidsmiljön och dess påverkan hos högstadieelever - En jämförande analys av skolmåltider i klassrum kontra matsal.