Distriktssköterskan har en unik roll inom hälso- och sjukvården för att främja hälsa hos de äldre. Det är viktigt att hjälpa denna alltmer växande befolkningsgrupp med att stärka deras välbefinnande och stödja deras hälsoprocesser. Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskans erfarenheter av att stärka den äldre patientens välbefinnande i det hälsofrämjande arbetet på vårdcentral.Åtta distriktssköterskor som arbetar på vårdcentral intervjuades. En kvalitativ studie med fenomenologisk ansats är utförd där datamaterialet analyserats enligt kvalitativ innebördsanalys.I resultatet framkom sex teman; rollen i att stärka välbefinnande, öppet och följsamt förhållningssätt i mötet med den äldre, skapa en tillitsfull relation, förståelse för den äldres behov, stimulans och tillfredsställelse i att stärka välbefinnande hos den äldre samt helhetsperspektiv i att stärka välbefinnande hos den äldre.Distriktssköterskan innehar en nyckelroll på vårdcentralen i det hälsofrämjande arbetet där den stödjande rollen är av största vikt för att stärka den äldres välbefinnande. Arbetet ger hög tillfredsställelse och glädje.

Syftet med vår studie är att studera hur den muntliga kommunikationen mellan förskollärare respektive fritidspedagoger och barn samt barn emellan ser ut ur ett genusperspektiv.Vi har genomfört vår studie på två förskolor och en skola/fritidshem. Vi har utgått från tre olika situationer: fri lek, samling och måltid.För att besvara vårt syfte har vi använt oss av kvalitativ forskningsmetod där vi har observerat hur barn och lärare i de olika situationerna kommunicerar. Vi har också intervjuat fyra lärare, två förskollärare och två fritidspedagoger om hur de tänker om jämställdhet och traditionella könsmönster utifrån Lpfö 98 och Lpo 94.I resultatet av våra observationer har vi sett att barn behandlas olika på grund av kön, pojkar tillåts ta mer plats, flickor håller ordning och är mer osynliga som enskilda individer än pojkarna. Flickors samtal är mer ordrika, medan pojkars är mer kortfattade och därför får pojkar fler följdfrågor.Intervjuerna visar att förskollärarna och fritidspedagogerna har olika tankar kring jämställdhet och att de har kommit olika långt i sitt genus- och jämställdhetstänkande..

Detta är en kvalitativ studie som undersöker om hur förskollärarens barnsyn och kunskapssyn påverkar barns lärande. Syftet med studien är att synliggöra hur förskollärare tänker kring sin egen påverkan på barns lärande i förskolan, utifrån förskollärarnas barnsyn och kunskapssyn. Studien fokuserar på vad några förskollärare i Sverige utgår från när de planerar för barns lärande på förskolan samt hur medvetna de är om sin egen påverkan på barns lärande. För att ta redan på detta har fem intervjuer genomförts från olika förskolor. Studien fokuserar på förskollärarens perspektiv och intervju har gjort att jag har kunnat samla empiri som fokuserar på förskollärarens uppfattningar och känslor kring ämnet.

Studien har undersökt hur skolpersonal upplever och tillämpar anmälningsplikten vid misstanke om barn som far illa eller riskerar att fara illa. Studiens frågeställningar fokuserar på skolans rutiner, skolpersonalens upplevda möjligheter och begränsningar samt vad de upplever behöver förändras för att underlätta arbetet kring anmälningsplikten. Detta arbete har en hermeneutisk ansats baserad på en kvalitativ metod där fyra semistrukturerade intervjuer har genomförts med fyra lärare i årskurs F-1. Resultatet av intervjuerna har analyserats med hjälp av ett etnometodologiskt perspektiv. Resultatet visar att skolorna inte hade någon handlingsplan dokumenterad för hur de ska gå till väga när ett barn är utsatt eller när en anmälan ska göras.

Läkemedels relaterade problem är en stor orsak till återinläggningar på sjukhus. Problemen orsakar både fysiska, psykiska och ekonomiska konsekvenser för patienten och samhället. Tidigare studier visar att många patienter har dålig kunskap om sin läkemedelsbehandling. Syftet med denna studie är att undersöka patienters upplevelser av läkemedelshantering såväl inneliggande som i den vana hemmiljön, samt att inhämta underlag för förbättringar i läkemedelshanteringen. Metoden är kvalitativ med fenomenologisk ansats och elva intervjuer har utförts.

Specialarbete, 15 hpSvenska som andraspråk, SIS133VT 2012Handledare: Sofia Tingsell och Maria Löfdahl.

Uppsats för avläggande av filosofie kandidatexamen i Kulturvård, Ledarskap i slöjd och kulturhantverk15 hp Institutionen för kulturvårdGöteborgs universitet2015:28.

Uppsats för avläggande av filosofie kandidatexamen iKulturvård, Ledarskap i slöjd och kulturhantverk15 hpInstitutionen för kulturvårdGöteborgs universitet2015:31.

Syftet med studien var att undersöka arbetsterapeuters erfarenheter kring förskrivning av kognitiva hjälpmedel till vuxna personer med utvecklingsstörning. En kvalitativ ansats valdes och författaren utförde telefonintervjuer med tolv arbetsterapeuter verksamma inom habilitering i olika delar av landet. Intervjuerna analyserades genom kvalitativ innehållsanalys och kategorierna; vikten av att kartlägga behov inför förskrivning av kognitiva hjälpmedel, att främja delaktighet i förskrivningsprocessen, olika tillvägagångssätt vid förskrivning av kognitiva hjälpmedel, omgivningens betydelse för användandet av kognitiva hjälpmedel samt vem ansvarar för uppföljning av kognitiva hjälpmedel?, identifierades och presenterades i resultatet. Resultatet visade på olika tillvägagångssätt vid kartläggning av behov och förskrivning av hjälpmedel.

Att ha genomgått en hjärtinfarkt kan väcka många olika känslor så som chock, rädsla, osäkerhet och känsla av att kroppen aldrig kommer att bli densamma. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelser av livet efter en hjärtinfarkt. I litteraturstudien analyserades 17 studier med en kvalitativ innehållsanalys och med en manifest ansats. Analysen resulterade i fyra kategorier. I resultatet framkom att kroppen kändes förändrad på många sätt och personerna var tvungna att genomföra livsstilsförändringar till följd av hjärtinfarkten.

Syftet med denna studie är att undersöka hur offer för sexualbrott upplever bemötande av polisen, främst under förhör men också under rättsprocessen. Denna studie lyfter sju berättelser angående anmälan av sexualbrott. Vi har i denna studie analyserat de kvalitativa intervjuerna med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Denna analys gjordes utifrån teorierna stigma-, system- och stämplingsteorin. Genom analysen av intervjuerna har vi bland annat kommit fram till att intervjupersonerna har olika uppfattningar om vad som anses vara ett gott och dåligt bemötande.

Sjuksköterskor utsätts i sitt yrke för känslomässigt svåra händelser som lidande, våld och död. Särskilt exponerade för detta är sjuksköterskor som arbetar inom akutsjukvården, där det frekvent rapporteras höga nivåer av stressyndrom. Samtidigt har det visat sig att det i samma grupp finns individer som tycks klara av att arbeta under tuffa förhållanden bättre än andra. Något dessa har gemensamt är tillfredsställande metoder för hantering, så kallade copingstrategier. Syftet var att få insikt i vilka situationer som sjuksköterskor inom akutsjukvården upplever som emotionellt svåra samt hur de hanterar dem.

Bakgrund: Sjuksköterskans möte med vårdtagaren är viktigt ur ett omvårdnadsperspektiv. Relationen som byggs upp mellan parterna är grunden för ett bra omvårdnadsarbete. Bemötandet och relationen kan bli problematisk när vårdtagaren inte accepterar den vård som är nödvändig. På en avdelning där personer vårdas mot sin vilja medför det svårigheter för sjuksköterskan att bemöta vårdtagaren. Syfte: Syftet med studien var att beskriva betydelsefulla faktorer vid mötet med vårdtagare inom den tvingade vården.

BakgrundPortfolio används för att synliggöra barns lärande och utveckling för barn, förskollärare och föräldrar. Portfolion är ett hjälpmedel för att kunna följa barns lärandeprocess. Genom samspel med förskolläraren kan barnet genom reflektioner kring portfolion få syn på sitt eget lärande och sin egen utveckling. Samspelet mellan barn och vuxen samt mellan barn och barn ligger till grund för att lärande ska ske. I bakgrunden har de didaktiska frågorna vad, hur och varför samt hur portfolion kom till Sverige bearbetats.

Att drabbas av en plötslig och oväntad död som familj innebär en komplex situation där omvårdnaden fokuserar på den avlidne. Den överlevande familjen och de behov som uppstår för dem efter dödsfallet ignoreras för att istället centreras kring praktiskt omvårdnadsarbete kring den avlidne. Syftet med litteraturöversikten var att beskriva anhörigas behov av stöd vid plötslig och oväntad död av en närstående. Metod för studien var en litteraturöversikt av kvalitativ forskning med en induktiv ansats. I resultatet framkom fyra kategorier som beskriver anhörigas behov av stöd vid plötslig och oväntad död.