Sök:

Sökresultat:

27719 Uppsatser om Kvalitativ innećllsanalys - Sida 45 av 1848

ATT ANMÄLA ELLER INTE ANMÄLA. EN KVALITATIV STUDIE OM REDOGÖRELSER FÖR UPPLEVELSER AV ATT GÖRA ANMÄLAN ENLIGT 14 KAP. 1 § SOCIALTJÄNSTLAGEN.

Syfte med vÄr uppsats var att nÄ ökad förstÄelse och kunskap om anmÀlningsplikten i 14 kap. 1 § socialtjÀnstlagen och hur plikten sÀgs upplevas av professionella som omfattas av den. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ ansats med semistrukturerad intervjuform och intervjuat fem stycken behandlare inom barn- och ungdomspsykiatrin. Genom att anvÀnda oss av en kvalitativ ansats fick vi möjligheten att ta del av personalens redogörelser för hur de upplever, tÀnker och resonerar kring anmÀlningsplikten. Resultaten visar att personalen ser en betydelse med anmÀlningsplikten och att det finns faktorer som bÄde kan underlÀtta och försvÄra förhÄllandena vid en eventuell anmÀlan.

Brandskyddsdokumentationer för höga trÀhus: sammanstÀllning, analys och förslag till riktlinjer

NÀr Boverket 1994 gav ut nya funktionsbaserade byggregler öppnade det dörren till byggandet av flervÄningshus med stomme av trÀ, nÄgot som varit förbjudet i byggreglerna i mer Àn hundra Är. Det finns en del potentiella svÄrigheter med att bygga i trÀ jÀmfört med obrÀnnbara material, men det Àr genomförbart. Kravet Àr att visa att funktionskraven i byggreglerna Àr uppfyllda. I samband med att byggreglerna uppdaterades 1994 tillkom Àven ett krav pÄ att det vid uppförande av byggnader skall upprÀttas en randskyddsdokumentation. Av denna ska framgÄ förutsÀttningarna för utförandet av brandskyddet samt brandskyddets utformning.

Made in China: Ursprungslandseffekter och konsumentattityder mot kinesiska varumÀrken

Idag Àr konsumentmarknaden inne i en globaliseringsfas som stÀndigt vÀxer. Marknader har idag öppnat upp sig, och hela vÀrlden tar del av den internationella handeln. Det pÄgÄr Àven en tydlig förÀndring i konsumentbeteendet vÀrlden över, dÄ informationsutbytet nu nÄr ut till hela vÀrlden. Konsumenter nöjer sig inte bara med den standard som erbjuds pÄ nÀra hÄll utan det specifika behovet har gjort att tillverkningen av varor och produkturvalet idag Àr enormt stort och tidsödande att vÀlja mellan.Företag kommunicerar med olika typer av pÄverkan exempelvis, direktreklam och varumÀrkesannonser för att nÄ ut till sin mÄlgrupp. Samtidigt som urvalet av produkter och tjÀnster vÀxer sig allt större, tenderar varumÀrkesutbudet att bli nÄgot mindre dÄ allt starkare internationella aktörer etablerar sig pÄ den globala marknaden, och köper upp eller konkurrerar ut nationella aktörer pÄ marknader vÀrlden över.

Teckenkommunikation i förskolan : En kvalitativ undersökning om hur teckenkommunikation anvÀnds pÄ olika förskolor i en mellanstor stad i MÀlardalen

Syftet med det hÀr arbetet var att ta reda pÄ hur teckenkommunikation kan anvÀndas i förskola för att underlÀtta sprÄkutvecklingen för alla barn och pedagogernas instÀllning till metoden. Detta Àr en kvalitativ undersökning och vi anvÀnde oss av semistrukturerade intervjuer med nio stycken förskolpersonal. Det resultat vi kom fram till var att teckenkommunikation kan fungera som en alternativ metod i sprÄkinlÀrning och att det fanns ett stort intresse hos respondenterna att anvÀnda sig av metoden..

Pridefestivalen i media : En kvalitativ studie av maktperspektivet i reportrarnas rapportering

Syftet med denna uppsats var att med en kvalitativ intervjumetod undersöka hur reportrar frÄn olika medier resonerade nÀr de i sin yrkesroll bevakade arrangemanget av HBTQ-festivalen Stockholm Pride. Med hjÀlp av Michel Foucaults teorier om makt analyserades intervjusvaren för att upptÀcka vilka förestÀllningar om makt som reportrarnas journalistiska metoder inkluderade..

?Kan pojkar ha hÀstsvans och ring i örat?? : En kvalitativ intervjustudie om förskollÀrares syn pÄ genus och jÀmstÀlldhet

FörÀndringar pÄ arbetsmarknaden har medfört att anstÀllda i allt större utstrÀckning upplever anstÀllningsotrygghet. Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka huruvida autonomi, deltagande i beslutsfattande och arbetsrelaterat socialt stöd kan moderera sambandet mellan anstÀllningsotrygghet och framtida psykisk ohÀlsa samt bristande arbetstrivsel. En enkÀt besvarades av 181 anstÀllda pÄ en revisionsfirma vid tvÄ tillfÀllen. Resultatet av hierarkiska regressionsanalyser indikerar att kvantitativ och kvalitativ anstÀllningsotrygghet predicerar bristande arbetstrivsel och att kvalitativ anstÀllningsotrygghet Àven predicerar psykisk ohÀlsa. Varken autonomi över arbetsuppgifterna, deltagande i beslutsfattande, socialt stöd frÄn kollegor eller frÄn chefer dÀmpande dessa samband.

PATIENTENS UPPLEVELSE AV ATT VÄNTA PÅ ETT ORGAN : En litteraturstudie

Bakgrund: Transplantation Àr sista utvÀgen vid organsvikt dÀr all annan behandling Àr otillrÀcklig. NÀr ett organ slutar fungera vÀcks svÄra kÀnslor hos den drabbade individen, kÀnslor förorsakade av sjukdom och kÀnslor som kötiden skapar dÄ det rÄder en stor brist pÄ organ och vÀvnader.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienternas upplevelse av att vÀnta pÄ en organtransplantation.Metod: En litteraturstudie med en kvalitativ ansats har genomförts. Sju vetenskapliga artiklar analyserades med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys.Resultat: Efter analys framkom tre huvudkategorier som beskriver patientens upplevelse av att vÀnta pÄ en organtransplantation: Förluster, Storm av kÀnslor och Hantera vÀntan.Slutsats: Det Àr viktigt att uppmÀrksamma patientens speciella livssituation i samband med att vÀnta pÄ en organtransplantation. För att stödja och lindra patientens lidande i deras upplevelse av att vÀnta pÄ ett organ krÀvs en god professionell vÄrdande relation.     .

Ju mer allt förÀndras desto mer förblir allt detsamma. En studie om skolans och utbildningens klassificeringsfunktion som medel för samhÀllsreproduktion

Denna studies syfte har varit att undersöka hur relationerna mellan skolans olika agenter (lÀ-rare, elever m.m.) och mellan skolans olika diskurser (Àmnesdiskurser m.m.), och deras inne-hÄllande makt- och kontrollprinciper, kan beskrivas i en specifik skolas diskursiv praktik. Samtidigt har studien dragit parallell till hur de ovanstÄende relationerna symboliserar relat-ionerna mellan de olika samhÀllsgrupperna. Den har gjort ett försök att förstÄ hur skolans praktik bidrar till reproduktionen av den specifika ideologi som stÄr för upprÀtthÄllandet av dessa relationer. Studien har dessutom gjort en koppling till uppdragets demokratiska dimens-ioner, dimensioner om likvÀrdig utbildning och dess intentioner av individens finnande av sin egenart, som tar sig till uttryck genom styrdokumentets texter, i relation till skolans funktion som, enligt en del forskning (jmf. Bourdieau, Bernstein m.fl.) gÄr ut pÄ att reproducera sam-hÀllsvillkoren.

Naturvetares vÀg till lÀraryrket. En kvalitativ studie.

Syftet med den hÀr uppsatsen var att undersöka vad som pÄverkat olika lÀrare i deras yrkesval. För detta syfte har jag anvÀnt mig av tvÄ typer av kvalitativ metod, dels livshistoria och dels kvalitativ intervju. Jag har interv-juat fyra naturvetenskapslÀrare och tre lÀrare inom humanistiska Àmnen. I bakgrunden redogör jag för naturve-tenskapens historia och jag diskuterar Àven om naturvetenskapen befinner sig i kris eller inte. Resultatet visar att lÀrarna ofta görÀmnesvalet tidigt i livet och att uppvÀxtmiljö och skola spelar roll för att utveckla dessa intressen.

"Att vara eller icke vara, det Àr frÄgan" En kvalitativ studie om Livskunskap och om det ska finnas i svenska grundskolan eller inte

Arbetets syfte Àr att ta reda pÄ vad livskunskap Àr, varför och hur det ska arbetas med i svenska skolor. Kvalitativ metod har anvÀnts för att se hur livskunskap ser ut och hur det fungerar. Det material som har anvÀnts har analyserats med hjÀlp av kvalitativ metod. Resultatet visar att livskunskap Àr svÄrt att sÀtta en förklaring pÄ samtidigt som det Àr mÄnga som har försökt sig pÄ det. Livskunskap Àr ett populÀrt Àmne i dagens skolor och materialet som anvÀnds flitigast kallas Livsviktigt.

Citylogistik: En kommuns bidrag till en effektivare distributionstrafik

StÀder lockar fler och fler invÄnare frÄn landsbygden och smÄstÀder. Denna rÄdande urbaniseringstrend gör att stora stÀder vÀxer Ànnu mer och i takt med tillvÀxten ökar stÀdernas behov av godstransporter. Godstransporterna Àr nödvÀndiga för att hÄlla staden vid liv, inte bara med leveranser av varor utan ocksÄ omhÀndertagande av det avfall som blir över. Godstransporterna skapar Àven problem i stÀderna. Stora, svÄrmanövrerade lastbilar som rör sig tÀtt inpÄ promenerande mÀnniskor i stadskÀrnan leder till en ökad olycksrisk.

Strösystem inom mjölkproduktion

Dagens lantbruk blir allt mer mekaniserat och tunga manuella arbeten byts ut mot maskiner eller automatiska system. MÄlet med denna uppsatts Àr att fÄ fram för- och nackdelar med nÄgra av de strösystem som finns pÄ marknaden, var olika strösystem lÀmpar sig bÀst och om det Àr skillnader i strö- och tidsÄtgÄng. Detta ska sedan kunna vara en grund för lantbrukare vid nyinvestering. Ströprocessen Àr det minst mekaniserade momentet inom dagens djurproduktion. Arbetet med ströning Àr monotont och kan innebÀra hÀlsorisker. Dammet frÄn strömedel kan bland annat skapa hudirritationer, sömnproblem och andnöd. Förutom hÀlsorisker kan arbetet Àven orsaka risk för personskador dÄ arbetet sker inne bland djuren. Utvecklingen av automatiska och mekaniserade strösystem har pÄgÄtt under en lÀngre tid och idag finns ett flertal olika alternativ pÄ den svenska marknaden.

Upplevelse av information nÀr en nÀrstÄende har cancer: en litteraturstudie

Det Ă€r inte enbart den sjuke som blir delaktig och pĂ„verkas i samband med ett insjuknande i cancer, utan Ă€ven de anhöriga blir drabbas. Forskningen Ă€r inriktad pĂ„ patienternas upplevelse av cancer, bĂ„de ur ett kvantitativt och kvalitativt perspektiv. Syftet med denna studie var att beskriva upplevelsen av information nĂ€r en nĂ€rstĂ„ende har cancer. 11 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats analyserades med kvalitativ innehĂ„llsanalys. Analysen resulterade i fem slutliga kategorier: Att informationen orsakar rĂ€dsla och oro men ger stöd, Att vilja förstĂ„ det som sĂ€gs och skrivs, Att sjĂ€lv söka kunskap om cancer, Önskan att alltid fĂ„ vara med, Att vĂ„rdpersonalen avsatte tid och förklarade.

Dramapedagogik i förskolan : En kvalitativ fÀltstudie med fyra förskollÀrare och en dramapedagogs tankar och erfarenheter

Detta Ă€r en kvalitativ fĂ€ltstudie med syfte att fĂ„ förskollĂ€rare och dramapedagogers erfarenheter och syn pĂ„ dramapedagogik med yngre barn i förskolan. För att undersöka har vi anvĂ€nt oss av intervjuer och observationer. UndersökningsomrĂ„det har varit tvĂ„ förskolor i en medelstor kommun i Sverige. Åldersgruppen vi inriktat oss mot Ă€r 1-3 Ă„r. Studien visar att dramapedagogik Ă€r en arbetsmetod som förskollĂ€rare gĂ€rna anvĂ€nder.

Delade övertygelser, upplevt inflytande eller uppskattade personlighetsdrag: Ett kvantitativt experiment om olika faktorers inverkan vid koalitionsbildning

I mars 2012 startade en brand i en industrifastighet i Kiruna. Branden var vid rÀddningstjÀnstens framkomst relativt begrÀnsad. Efter misslyckade försök att Äterfinna och dra ut gasflaskor, spÀrrades ett omrÄde av pÄ grund av explosionsrisken. Resultatet blev att branden inte kunde begrÀnsas eller bekÀmpas, trots att styrkan försökte kyla branden i skydd av nÀrliggande objekt. RÀddningsinsatsen avslutades nÀstan 39 timmar efter ankomst.

<- FöregÄende sida 45 NÀsta sida ->