Sök:

Sökresultat:

27683 Uppsatser om Kvalitativ innećllsanalys - Sida 38 av 1846

MÄltidsrutiner och förekomst av undernÀring inom Àldreomsorgen i PiteÄ kommun : en kvantitativ studie

Bakgrund UndernĂ€ring Ă€r vanligt bland personer bosatta pĂ„ vĂ„rdhem, nĂ€rmare bestĂ€mt 15-40% av dem Ă€r undernĂ€rda. Det finns olika sĂ€tt att undersöka om en person Ă€r undernĂ€rd, en modell Ă€r Mini Nutritional Assessment (MNA). Studier som anvĂ€nts sig av MNA-modellen visar att undernĂ€ringen minskat frĂ„n 36 % 1999 till 18 % 2008. Att matsedelsplaneringen utgĂ„r frĂ„n vĂ„rdtagarnas behov Ă€r viktigt. Även om antalet vĂ€lnĂ€rda ökat inom Ă€ldreomsorgen Ă€r undernĂ€ring fortfarande ett stort problem, dĂ€rför kĂ€nns det angelĂ€get att belysa detta omrĂ„de.Syfte Syftet med undersökningen Ă€r att skapa en överblick hur mĂ„ltidsrutinerna samt undernĂ€ring ser ut och hur den kan förbĂ€ttras inom Ă€ldreomsorgen i PiteĂ„ kommun.Metod Studien gjordes enligt en kvantitativ metod med strukturerade intervjuer.

Utveckling av ett ventilationssystem för produktionsortar vid skivrasbrytning

Det hÀr examensarbetet har utförts pÄ uppdrag av Malmfalten AB. Malmfalten AB har haft en idé om att utveckla en ny typ av ventilationssystem för tvÀrortar (produktionsortar) vid skivrasbrytning. Nuvarande ventilationssystem krÀver att ventilationsdukarna tas ned frÄn sin plats i orttaket inför skivrasborrning och dÀrefter Äter monteras upp. Syftet med detta arbete har varit att skapa ett förslag pÄ en lösning som undviker detta och dÀrmed ger upphov till ekonomiska vinningen och arbetsmiljömÀssiga fördelar. Följande metod har nyttjats för att framstÀlla ett sÄdant förslag: intervjuer, observationer, funktionsanalys, kravspecifikation och PUGH:s beslutsmatris.

Fallet Arholma. Att förvÀrva, förÀdla eller att fördÀrva.

Syfte: Min tanke med uppsatsen var att undersöka en komplex förÀndringsprocess inom fastighetsförvaltning, dÀr mÄnga inblandade intressenter deltagit. En stor frÄga var hur intressenterna genom samsyn eller konflikt lyckats anpassa och bevara ett objekt med stort kulturarv, som bÄde skall ge avkastning och finnas till för allmÀnheten. Jag ville se om fallet kunde fungera som en mall/verktyg för andra företag som Àr inne i liknande komplexa processer och studera intressenternas syn pÄ utvecklingsarbetet och hur samordningen skett. Metod: Genom ett hermeneutiskt synsÀtt har jag samlat in primÀrdata frÄn kvalitativa intervjuer med inblandade intressenter. SekundÀrdata har inhÀmtats frÄn intressenternas hemsidor pÄ internet samt tidningsartiklar. Efter teoristudier och sammanstÀllda intervjuer har resultaten jÀmförts mellan teori och empiri med hjÀlp av en teoretisk modell (intressentmodellen) för att komma fram till en slutsats. Resultat och slutsats: Mina intervjuer visade att de inblandade intressenterna hade gemensamt mÄl, fÄ konflikter och god kommunikation.

Förskola i KungsÀngen : Se det stora i det lilla - Se det lilla i det stora

En förskolan med plats för varje enskilt barn och alla barnen. En förskola med gemenskap och plats för alla, samtidigt som varje enskilt, fantastiskt och unikt barn kan finna sin egna vrÄ. Fokus pÄ den förskolan jag ritat ligger i att ge plats för alla dessa unika barn, tillsammans och enskilt. DÀrför var mina ledord genom arbetet motsatspar sÄ som Helhet - Del, Stort - Litet, Inne - Ute, Gemensam - Enskild, Ljud - Tystnad, Ljust - Mörkt.Jag har sjÀlv formulerat uppgiften och tagit kontakt med de aktörer som Àr berörda, för att ta fram all den information som behövdes kontinuerligt under arbetets gÄng. Det var viktigt att arbetet fick sÄ stor verklighetsförankring som möjligt.Under arbetets gÄng har dialog med aktörer frÄn kommunen varit drivande; Anders Wedin, (skolchef pÄ bildningsförvaltningen), Henrik Hedqvist (utbildningschef pÄ bildningsförvaltningen), David Lanthén (plan- och exploateringschef), Torkel Lindgren (handlÀggande planarkitekten).NÀra dialog, studiebesök och enkÀtundersökningar med tre olika förskolor lade ocksÄ grunden för mitt arbete; Sonja Derkert (förskolelÀrare Gökboets förskola), Personalen pÄ Gökboets förskola, Ing-Britt Andersson (förskolechef Norrbodas förskola), Emil Spanos (kock Norrbodas förskola), Personalen pÄ Norrbodas förskola, Susanne Johansson (verksamhetsansvarig Storstugans förskola), Emelie W Bernemyr (Stockholms universitet, FörskolelÀrare Storstugans förskola), Personalen pÄ Storstugans förskola.Mitt förslag pÄ förskola vid RingvÀgen i KungsÀngen kommer att vara med under utstÀllningen inför antagandet av detaljplanen för RingvÀgen. Detta tillsammans med att bildningsförvaltningen visat intresse för fortsatt dialog har gjort att mitt mÄl om verklighetsförankring kÀnns uppnÄtt.Arkitektoniskt har jag skapat en förskola av bestÀndiga material, dÀr möjlighet till flexibilitet över tid finns.

Ansvar hos förskolebarn

Sammanfattning Arbetets art: C-uppsats i Barndoms- och ungdomsvetenskap. Sidantal: 47 Titel: Ansvar hos förskolebarn. En undersökning om förskolepedagogers uppfattningar om barns ansvar. Författare: Mia Jetsén. Handledare: Marjanna de Jong. Datum: 2006 december. Bakgrund: Vi som arbetar i förskolan har stora krav pÄ oss att vara etiskt medvetna eftersom vi har en aktiv roll avseende barnens moraliska och etiska utveckling. Ansvar hos barn har en central betydelse i förskolans lÀroplan men det saknas en definition av vad som avses med begreppet. Som sociala varelser kan vi inte existera utan att smÀlta in i omgivningen och dÀrför Àr vÄr förmÄga till personligt ansvarstagande av avgörande betydelse. Syfte: Syftet Àr att undersöka förskolepedagogers tankar och medvetenhet om ansvarsbegreppet.

AffÀrsplanen, en företagsprofilering? - Struktur vs. kreativitet

Med denna uppsats vill vi vÀcka tankar om rÄdande synsÀtt inom företagsutveckling. Vi har valt att fokusera pÄ ett av de första stegen i en verksamhets profilering, nÀmligenaffÀrsplanering. AffÀrsplanering Àr ett allmÀnt kÀnt begrepp i vÄrt företagssamhÀlle ochen god affÀrsplan har under de senaste decennierna nÀstintill klassats som synonymt medframgÄng. VÄr avsikt med denna uppsats Àr att kasta en ljusglimt över affÀrsplanens fokusoch institutionaliserade roll för att sedan visa pÄ hur man med ett kreativare synsÀtt kanlyfta fram verksamhetens profil i utformandet av planen, och det pÄ ett mer visuellt ochtilltalande sÀtt.DÄ vi önskade att först skriva en affÀrsplan, som den Àr tilltÀnkt och rekommenderad attse ut, kÀnde vi att vÄr studie skulle ge bÀst utfall om vi applicerade detta pÄ ett praktikfall.Vi sökte dÀrför upp ett företag och fann dÄ en verksamhet som har drivits i fem Är utan enutformad affÀrsplan. Nu kÀnde Àgaren till företaget att tiden var inne och det var av storvikt att det genomfördes innan verksamheten kunde ta nÀsta steg i utvecklingen.

Ensam Àr stark- en kvalitativ studie

En kvalitativ studie om en liten regioanl banks resurser och förmÄgor. Teoretisk referensram: resursbaserad teori..

Utbyte av mobil roterande omformare till statiskomriktare med mobilt utförande i Asker : En förstudie

I början av 1800-talet började jÀrnvÀgsnÀtet i delar av Europa elektrifieras. DÄ klarade inte motorerna att kommutera vid nÀtets höga frekvens, 50 Hz, dÄ omformades istÀllet frekvensen till 16,7 Hz. För att vÀxla frekvensen anvÀndes roterande omformare. Senare kom mobila omformare som stod pÄ jÀrnvÀgsvagnar. Dessa omformarstationer var ofta placerade i bergrum.

"Interna logistiklösningar för Äppelriket"

Problemen som föranlett detta examensarbete Ă€r en önskan hos Äppelriket att ge förslag pĂ„ interna logistiklösningar med hĂ€nsyn till de krav som stĂ€lls av omgivningen. ICA och COOP stĂ€ller krav pĂ„ deras leverantörer att de ska genomgĂ„ en BRC-certifiering och fĂ„ den godkĂ€nd. FörĂ€ndringar av befintliga processer mĂ„ste dĂ€rför ske inom Äppelriket. De problemomrĂ„den som behandlas i uppsatsen Ă€r att truckverksamheten mĂ„ste elimineras i sorteringshallen samt paketerarnas ergonomiska arbetsvillkor mĂ„ste förbĂ€ttras. Dessa problem rör sig i sorteringshallen, vilket Ă€r vĂ„r avgrĂ€nsning i denna uppsats.

Odling i staden : (stads)odling och dess plats i planeringen

I uppsatsen har fallstudier gjorts för att undersöka hur stadsodling kan fungera som appropriation av stadsrum, pÄ vilket sÀtt den kommunala organisationen pÄverkar stadsodlingens förutsÀttningar liksom om stadsodling kan bli en del av planeringen. Stadsodling har mer eller mindre varit nÀrvarande i svenska stÀder sedan medeltiden. Syftet och uttrycket har dock kommit att variera över tiden. Stadsodlingsformen som uppsatsen undersökt handlar om kollektiva odlingar i dagens stadskÀrnor eller i dess periferi. För att undersöka detta har fyra fallstudier i Sverige gjorts, tvÄ i Lund, en i Malmö och UmeÄ.

Finansiell bootstrapping: En studie om det sociala och humana kapitalets pÄverkan i företag placerade i smÄ och stora stÀder

För att företag ska kunna utvecklas krÀvs tillgÄng till resurser. Detta har visat vara ett betydande hinder för mindre företag eftersom det inte Àr lika lÀtt för dessa att fÄ tillgÄng till riskkapital och lÄngfristiga lÄn som det Àr för större företag. PÄ grund av detta mÄste mindre företag finna alternativa lösningar för att möta företagets finansieringsbehov. Ett alternativ Àr finansiell bootstrapping, vilket kan utgöra en viktig nyckelresurs hos företag med resursbegrÀnsningar och fungerar dÀrmed som ett substitut till andra resursanskaffningsmetoder. I enlighet med den resursbaserade teorin utgör företagens sociala samt humana kapital viktiga resurser som kan pÄverka anskaffningen av resurser via finansiell bootstrapping.Syftet med denna studie Àr att teoretiskt utveckla och empiriskt testa en modell för finansiell bootstrapping genom att beskriva anvÀndningen av finansiell bootstrapping och förklara om socialt kapital och humankapital kan pÄverka anvÀndningen av de finansiella bootstrappingmetoderna inom smÄ och stora stÀder och i sÄ fall hur de pÄverkar.

"Det skulle vara en gyllene vÀg" - Fem lÀrarintervjuer med fokus pÄ Àmne och sprÄk i samspel

Sammanfattning Bakgrunden till min studie Àr att i genomsnitt ungefÀr tjugo procent av eleverna i grundskolan har annat modersmÄl Àn svenska (Skolverket Greppa sprÄket, 2011) och vad detta kan innebÀra nÀr det gÀller lÀrandemiljöers utformning och innehÄll. Studiens syfte Àr att undersöka hur nÄgra lÀrare i skolans tidiga Ärskurser tÀnker kring flersprÄkighet och kring lÀrandemiljöer och undervisning inriktad pÄ utveckling av sÄvÀl sprÄk som lÀrande. Studien utgÄr ifrÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ sprÄk och lÀrande i samklang med Vygotsky som en av förgrundsgestalterna. Vidare belyses tidigare forskning om flersprÄkighet och begrepp som t ex kodvÀxling och sprÄkinriktad undervisning Àr i fokus. Kvalitativa halvstrukturerade forskningsintervjuer har genomförts med fem lÀrare som Àr verksamma i skolans tidiga Är vid tvÄ skolor i en svensk storstad. Resultaten visar att lÀrarna till största delen har en positiv hÄllning till flersprÄkighet men ocksÄ att de till övervÀgande delen Àr inne pÄ att klassrumsundervisningen ska ske pÄ elevernas andrasprÄk, dvs.

Systematiskt arbetsmiljöarbete inom Vattenfall AB
Vattenkraft: fallstudie av Messaureprojektet

Alla arbetsgivare har enligt lag ett huvudansvar för arbetsmiljön. Arbetsgivaren ska vidta alla ÄtgÀrder som behövs för att arbetstagaren inte utsÀtts för ohÀlsa och olycksfall i arbetet. Ledningssystem för arbetsmiljö Àr en lagstadgad skyldighet för alla som bedriver nÄgon form av verksamhet. Vattenfall AB Vattenkraft Àr sedan Är 2001 certifierat enligt AFS 2001:1, Arbetsmiljöverkets föreskrift om systematiskt arbetsmiljöarbete. Som Àgare av flertalet större dammar har Vattenkraftkoncernen efter nya krav och riktlinjer kring dammsÀkerhet fattat ett beslut angÄende förstÀrkningsÄtgÀrder pÄ dammar med allvarliga brottskonsekvenser.

Faktorförsökbaserad diskret hÀndelsestyrd simulering av trafikflöden under lÄngsiktiga prognoser: En fallstudie vid Göteborgs Hamn

VÀrldshandeln vÀxer kraftigt och det vanligaste sÀttet atttransportera gods mellan landsgrÀnser Àr genom sjöfart. I takt med attvÀrldshandeln vÀxer, ökar ocksÄ storleken pÄ fartygen. Detta innebÀr att enstörre mÀngd gods anlÀnder samtidigt nÀr ett fartyg förtöjer vid en hamn. Föratt hantera denna ökade mÀngd gods mÄste godsnav och hamnar stÀndigt utvecklaoch effektivisera verksamheten. Detta innebÀr att lÄngsiktiga prognoser ochplaner mÄste utvecklas för hur större fartyg skall kunna hanteras.

SMS, en lösning pÄ Apotekets vÀntetider? : Kan ett informationslogistiskt synsÀtt vara en bas för effektivisering?

I dagslÀget förekommer lÄnga vÀntetider pÄ Apoteket i samband med recepthantering.I början av detta arbete var det vÄra egna erfarenheter och vÀrderingar som vÀckte vÄrt intresse för detta Àmne.Receptbelagda lÀkemedel utgör ungefÀr tre fjÀrdedelar av Apotekets försÀljning. Storleken pÄ försÀljningsmarginalen för dessa varor den sÄ kallade handelsmarginalen bestÀmmer Apoteket utifrÄn marknadsmÀssiga principer.Apoteket har för avsikt att korta ner vÀntetiderna till max 5 minuter inom tre Är. Dessutom ska de utöka sina öppettider pÄ de Apotek som Àr befintliga idag. Apotekets mÄl Àr att öka antalet Apotek frÄn 870 till 1000.I vÄr undersökning mÀrkte vi att kunderna vi mötte anpassar sina besök till tidpunkter dÄ de vet att kötiden Àr kort och kunden undviker dessutom de Apotek som de vet har högre belastning. I vÄr enkÀtundersökning berÀknar vi att svarsbortfallet har uppgÄtt till 7 %.

<- FöregÄende sida 38 NÀsta sida ->