Bakgrund: Mjuka ryggortoser har länge använts som behandling för personer med ländryggssmärta. Det finns viss forskning som påvisar ortosens positiva effekt på både de fysiska och de psykologiska besvären. Det saknas dock studier på hur personerna själva upplever ortosbärandet vid fysisk aktivitet.Syfte: Att utifrån ett socialkognitivt perspektiv undersöka upplevelsen av användningen av mjuka ryggortoser vid fysisk aktivitet hos personer med ländryggssmärta.Metod: Studien har en kvalitativ design med en induktiv ansats. Data samlades in via sex individuella intervjuer baserade på en semistrukturerad intervjuguide. Sedan gjordes en kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Den kvalitativa innehållsanalysen resulterade i fem kategorier som sedan skapade ett tema: Inre och yttre faktorer av användandet förändrar kvalitet och kvantitet på fysiska aktiviteter.Slutsats: Intervjupersonerna upplever inre faktorer och yttre faktorer av användandet av den mjuka ryggortosen vid fysisk aktivitet.

Sjuksköterskor ställs ibland inför etiskt problematiska situationer. En etiskt problematisk situation uppkommer då sjuksköterskor värderingar inte stämmer överens med patientens, närståendes eller kollegors värderingar. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av sitt ställningstagande vid etiskt problematiska situationer. Nitton vetenskapliga artiklar analyserade med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Detta resulterade i tre kategorier: att tvingas agera mot egna principer och bli frustrerad när patienter far illa, att avsaknad av professionellt stöd leder till rädsla vid etiska ställningstaganden samt att vara säker i sin yrkesroll och kunna se till patientens bästa.

Bakgrund: Fetma är en sjukdom som drabbar allt fler människor i världen, och problemet beräknas öka bland befolkningen. Många människor med fetma får hjälp av sjukvården för att få stöd i en livsstilsförändring. Alla patienter har rätt att bli behandlade med respekt och värdighet, utifrån den de är, oberoende av kroppsstorlek eller personlighet. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors attityder och förhållningssätt till patienter med fetma utifrån tidigare forskning. Metod: Studien bestod i en litteraturöversikt över tidigare publicerad forskning.

Syftet med undersökningen är att få ökad förståelse för hur barn tänker om sin framtid och varför de tänker som de gör, vilka faktorer som ligger till grund för hur barnen tänker. För att undersöka detta har vi använt oss av en kvalitativ metod där vi genom en ostrukturerad intervjuguide intervjuade åtta barn i åldrarna 9-12 år, fyra pojkar och fyra flickor. Intervjuns frågor delades in i olika teman, dessa teman användes även i presentationen av vårt empiriska material. För att kunna få förståelse för barnens tankar är det viktigt att ha förståelse för de processer (vilka processer?) som ett barn genomgår och formas utifrån.

Syftet med undersökningen är att få ökad förståelse för hur barn tänker om sin framtid och varför de tänker som de gör, vilka faktorer som ligger till grund för hur barnen tänker. För att undersöka detta har vi använt oss av en kvalitativ metod där vi genom en ostrukturerad intervjuguide intervjuade åtta barn i åldrarna 9-12 år, fyra pojkar och fyra flickor. Intervjuns frågor delades in i olika teman, dessa teman användes även i presentationen av vårt empiriska material. För att kunna få förståelse för barnens tankar är det viktigt att ha förståelse för de processer (vilka processer?) som ett barn genomgår och formas utifrån.

Syftet med studien var att utifrån ambulanssjuksköterskors berättelser redogöra för upplevelsen av arbetet med HLR vid ett pre-hospitalt omhändertagande och hur fysiska och psykosociala omständigheter kan påverka deras arbetsmiljö samt att undersöka om det automatiska HLR-systemet LUCAS har påverkat arbetssituationen. En kvalitativ intervjustudie med deskriptiv design har genomförts.Undersökningsgruppen bestod av sex ambulanssjuksköterskor på en ambulansstation i Mellansverige. Intervjuerna genomfördes med semistrukturerade frågor och insamlat material analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Utifrån analysen framkom tre kategorier samt temat ?Att känna stöd på arbetsplatsen trots brister i arbetsmiljön?.

Studien syftar till att synliggöra och förstå hur kvinnliga före detta missbrukare berörs av ett förflutet liv i missbruk. Hur förhåller sig kvinnliga före detta missbrukare i den drogfria tillvaron till det förflutna missbruket och synen på framtiden? För att besvara mitt syfte och mina frågeställningar genomfördes fem kvalitativa intervjuer vilka analyserades med grundad teori som analysmetod. Studiens teoretiska utgångspunkter är identitet, genus och moderskap som tillsammans med tidigare forskning bidragit till att problematisera och fördjupa analysen. En av studiens slutsatser är att synen på sig själv både påverkas av den sociala omgivningen och samhälleliga föreställningar om rollen som mamma.

Hälsopåverkan på grund av arbetslöshet är ett utbrett problem som påverkas av både samhälleliga och politiska faktorer. Brist på arbete medför många konsekvenser så som förlorad inkomst, ekonomisk sårbarhet och försämrad livskvalitet. Det finns ett klart samband mellan arbetslöshet och ohälsa med bemärkelse på psykisk ohälsa eftersom arbetslösa personer tenderar att ha sämre hälsa än arbetande personer. Coping handlar om hur individer reagerar på svåra eller stressande livssituationer. Hur en individ använder sig av olika copingstrategier påverkar hur denne hanterar den svåra livssituationen som arbetslöshet utgör.

Bakgrund: Som sjuksköterska består en stor del av arbetet i att bemöta människor. Det har visat sig att då bemötandet upplevs som sämre, så upplevs även övriga omvårdnaden som dålig. En förutsättning för att kunna ge ett gott bemötande är att ha reflekterat över begreppets innebörd och funderat på vilka faktorer som påverkar bemötandet så att det blir gott, respektive sämre. Syfte: Studiens syfte var att undersöka vad blivande sjuksköterskor i termin sex anser är ett gott/sämre bemötande samt orsakerna till varför bemötandet blir gott eller sämre. Metod: Tolv sjuksköterskestudenter intervjuades i fokusgrupper och kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera data.

När en människa drabbas av långvarig sjukdom förändras livet radikalt, det ären händelse som delar upp livet före och efter sjukdom. Transition är enkomplex och personlig process som handlar om att utforska det egnamedvetandet för att komma till insikt och finna mening. Syftet med vårlitteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att leva med långvarig sjukdomur ett transitionsperspektiv. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 11vetenskapliga artiklar ingick och analyserades med manifest deduktivinnehållsanalys. Det resulterade i nio kategorier; att ställas inför ett besked, attfå ett förändrat liv med förluster, att känna ovisshet och osäkerhet, att varaberoende av andra, att förlora sin självkänsla, att vara ensam i sin sjukdom, attåterta kontrollen och bli medveten om sin kropp, att känna hopp, stöd ochlycka, att prioritera och lära sig av erfarenheter.

Bakgrund: Media är idag en av övervakarna inom bolagsstyrningen och forskning visar på att det är den viktigaste övervakaren för att förmedla information till allmänheten. Det finns dock tvetydig och motsägelsefull forskning kring effektiviteten i medias övervakning, då det kan finnas incitament till att inte rapportera på ett opartiskt och oberoende vis. Denna studie kommer granska medias rapportering, för att öka förståelsen för dess rapportering och huruvida det är en fungerande övervakare eller inte.Syfte: Att öka förståelsen kring om media fungerar som en övervakare inom bolagsstyrning och i sådant fall hur.Metod: Studien har en deduktiv forskningsansats där vi genomfört en komparativ flerfallstudie bestående av medias rapportering från fem svenska företagsskandaler, där rapporteringen hämtats från fyra av de största tidskrifterna i Sverige. Det empiriska underlaget har analyserats med hjälp av en analysmodell som beskriver stigmatiseringsprocessen och denna har underlättat behandlingen av det insamlade empiriska underlaget.Resultat: Studien visar på tendenser att media fungerar som en övervakare i en svensk bolagsstyrningskontext, då dess rapportering överensstämmer med de kriterier som en övervakare bör följa..

Detta är en kvalitativ studie vars syfte är att undersöka vad som karaktäriserar ungdomars sociala relationer. Mer precist är vi intresserade av att undersöka i) ungdomarnas relationer till familj, vänner och myndigheter ii) vilka emotioner som ungdomarna associerar med sitt drogmissbruk och/eller kriminalitet samt iii) vilken betydelse relationerna har haft för utvecklingen av drogmissbruk och/eller kriminalitet.Vi utförde intervjuer med fyra ungdomar inskrivna på ett behandlingshem för missbruksproblem. Ungdomarna har varit i behandling mellan en och sex månader. Frågorna ställdes utifrån en intervjuguide som bygger på uppsatsens syfte, tidigare forskning och teori.Vår tidigare forskning består av studier om sociala relationers inverkan på ungdomar med allvarlig social problematik såsom drogmissbruk och brottslighet. Teorierna handlar om sociala band, skam, skuld och stolthet samt Hirschis sociala kontrollteori.Resultatet av undersökningen visar att samtliga respondenter hade försvagade sociala band till sina föräldrar under uppväxten och fram tills de slutade missbruka, vilket troligen har påverkat deras utveckling av drogmissbruk och/eller kriminalitet.

Ngn som oxå känner att d e så ball me språk? *s*-En kvalitativ studie om språket i gästböcker på communities på InternetLisa Ringberg och Jennie RomanDetta är en studie som handlar om det skrivna språket i gästböcker på två communities på Internet med en medelålderskillnad på 11,2 år. De två communities vi valt att samla in vårt material ifrån är ungdomscommunityt LunarStorm med en medelålder på 18 år och föräldrarcommunityt Familjeliv med en medelålder på 29,2 år. Vår studie gick ut på att vi under 4 veckor, från 071106-071201, samlade in 50 stycken slumpmässigt utvalda gästboksinlägg från vardera community, varav 25 stycken var skrivna av kvinnor och 25 stycken var skrivna av män. Det vi har inriktat vår studie på är förekomsten av uttryckssymboler ? med uttryckssymboler menar vi de små bilder som även ibland går under namnet smilies, symbolkombinationer? med symbolkombinationer menar vi kombinationer av tecken och bokstäver som tillsammans bildar någon form av symbol, förkortningar, alternativa stavningar samt förekomsten av ljudhärmande ord.

Att vara en ledare är en del i sjuksköterskans yrke oavsett arbetsplats. Dagens hälso- och sjukvård ställer stora krav på sjuksköterskors förmåga att leda omvårdnaden. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser att leda omvårdnadsarbetet. Tretton vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fyra kategorier: Att vara en förebild och mentor; att kunna kommunicera; att ta ansvar med patienten i fokus; att vara spindeln i nätet och leva upp till förväntningar.

Syfte: Vårt syfte är att öka förståelse för hur de olika motivationsfaktorerna självförverkligande, gemenskap och altruism (i samhällsfrågor) är motiverande för ledare i sociala företag till att driva deras företag.Metod: Studien är baserad på en kvalitativ metod och vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer där 10 olika ledare i sociala företag har blivit intervjuade. För att kunna dra slutsatser från empirin har vi använt oss av tematisk analys och öppen kodning.Resultat & slutsats: Efter studiens genomförande upptäckte vi olika sätt hur de tre teman påverkade ledare i sociala företags motivation. Vi såg även att gemenskap är den motivationsfaktor som påverkar en ledare i ett socialt företag på flest sätt, följt av självförverkligande och sedan altruism (i samhällsfrågor). Resultatet var förvånade då tidigare forskning mer förespråkar altruism som den motivationsfaktor som påverkar en ledare i sociala företag i störst utsträckning. Uppsatsens bidrag: Vi presenterar en ny vinkel till vad som motiverar en ledare i sociala företag än vad tidigare forskning har visat. Vårt resultat skapar en större och djupare förståelse till varför en person vill arbeta som ledare i ett socialt företag..