Syftet med studien var att utifrån fem personers erfarenheter av ätstörningar ge exempel på vilka riskfaktorer som varit bidragande vid utvecklingen av ätstörningar, samt att redogöra likheter och skillnader. Exempel på riskfaktorer som förmodas påverka utvecklandet av ätstörningar är kön, ålder, missnöje med vikt och kroppsform, känslor av otillräcklighet, brist på kontroll, dålig självkänsla, det västerländska samhällets ideal, trauma och familjemönster. För att kunna arbeta med preventionsinsatser gentemot ätstörningar bör man identifiera varför vissa individer är mer benägna att utveckla sjukdomen än andra. Metoden som använts var semistrukturerade intervjuer. Analys av datamaterial har skett utifrån en reflexiv ansats, som innebär att fenomenet har studerats och tolkats ur olika synvinklar, samt återgett intervjupersonernas subjektiva berättelser.

Personal inom vård och omsorg står för de högsta sjukskrivningstalen och rapporterar hög andel arbetsrelaterade besvär. Den psykosociala arbetsmiljön har enligt flera studier försämrats sedan 1990-talet och de höga ohälsotalen har sannolikt ett samband med detta. Arbetsgivaren ansvarar för arbetsmiljön och kan anlita företagshälsovård för arbetsmiljöinsatser. Personalhandledning är en liten och marginaliserad del av företagshälsovårdens utbud. Studiens syfte var att via en kvalitativ intervjustudie med handledare och handledda, belysa erfarenheter av företagshälsovårdens handledning med personalgrupper inom vård och omsorg, för att undersöka dess relevans för arbetsmiljön och dess plats inom företagshälsovården.

Syftet med vårt arbete var att undersöka förskollärares tankar kring konflikthantering med utagerande barn. I tidigare forskning nämns relationer som viktigt i arbetet med utagerande barn i konflikter. Olika metoder och vilket förhållande till metoderna pedagoger kan välja belyses även i tidigare forskning. Vår teoretiska utgångspunkt grundade sig i det specialpedagogiska samt det relationella perspektivet. Metoden som användes var kvalitativa intervjuer med tre förskollärare och 12 barn i grupp om fyra, någonstans i Mellansverige.

Bakgrund och problem: H?llbarhet och h?llbar utveckling ?r idag ett aktuellt ?mne i samh?llet och d?rmed aktuellt f?r f?retag i deras redovisning. Transportbranschen har en stor negativ p?verkan och av denna anledning ?r det intressant att studera hur f?retag inom branschen redovisar. Vidare visar tidigare forskning p? att f?retag anv?nder Impression management strategier i sin redovisning f?r att gynna sina prestationer vilket minskar transparensen mot intressenter.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av etiskt svåra situationer i omvårdnad. Tjugosju vetenskapliga artiklar analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Studien resulterade i tre kategorier: att möta sin egen oförmåga och svårighe-ter att påverka, att inte kunna möta patienters behov leder till stress och rädsla att göra fel, att medicinsk behandling ibland går för långt och upplevs omänsklig. Kvalitativ och kvantitativ beslutsmodell är två exempel på hur man kan analysera och lösa etiskt svåra situationer. Den fördjupade kunskapen om vilka situationer, sjuksköterskor upplever etiskt svåra tydliggör de-ras behov av stöd och förståelse.

 Detta examensarbete handlar om lekens betydelse i förskolan, där studiens syfte är att skapa en förståelse för den innebörd förskollärare tilldelar leken i pedagogisk praktik.     I studiens litteratur & forskningsöversikt beskriver tidigare forskning leken som ett centralt begrepp, vilket tolkas att lek är en viktig faktor för barns utveckling.     Tre intervjuer har genomförts med pedagoger på förskolor, där intervjuguiden har byggts på frågor som sammanställts utifrån tidigare forskning, samt styrdokument. Under examensarbetet användes fokusgruppmetoden, vilket är en kvalitativ metod, som utgick ifrån semi- strukturerade frågor, för att skapa ett levande och ostrukturerat samtal.     Resultatanalysen visar att pedagoger i förskolan anser att leken bör tilldelas stor plats i verksamheten, då vi tolkat att pedagogerna anser att barnens utveckling främjas genom leken i verksamheten..

Denna uppsats har till syfte att redogöra för Generation Y och vad Karlstads kommun bör tänka på i kommande rekrytering av denna målgrupp. Generation Y trädde in på arbetsmarknaden runt millennieskiftet och förväntas nu ta över efter den stora andel äldre som snart lämnar sina arbeten och blir pensionärer. Till följd av att det föreligger ett stort rekryteringsbehov inom kommunal verksamhet under kommande tioårsperiod såg vi här ett problemområde som var intressant att forska vidare i. I arbetet med att klargöra attribut som är signifikativt för just Generation Y föll det sig naturligt att också se vad som kännetecknar tidigare generationer för att på så sätt reda ut vad som skiljer dessa åt. Studien är uppbyggd på en kvalitativ intervjustudie som utgörs av sju halvstrukturerade forskningsintervjuer.

Titel: Att omsätta kunskap i handling - En kvalitativ studie av organisatoriska lärandeaspekter Nivå: Kandidatuppsats i Ledarskap och Organisation Författare: Jessica Sääf och Alexandra Ridell Utgivningsår: Ht 2011 Handledare: Anders Edvik och Charlotte Petersson Problemområde: Det finns en problematik i att enas om vad begreppet organisatoriskt lärande innebär. Samtidigt tycks det finnas en enighet kring att organisationer bör anpassa sig till och eftersträva organisatoriskt lärande. I denna studie vill vi belysa begreppets komplexitet när det undersöks i en organisatorisk verklighet. Metod: En studie har genomförts i en högrisk organisation (HRO) där nio personer intervjuats. Intervjuerna har baserats på litteratur och forskning om den organisatoriska lärandeprocessens nyckelaspekter. Det empiriska materialet har analyserats utifrån de nyckelbegrepp som framkom i intervjuerna; handlingsutrymme och förändringsbenägenhet (avseende rutiner). Resultat: Vår studie visar att begreppen handlingsutrymme och förändringsbenägenhet (avseende rutiner) förstås utifrån den organisatoriska kontexten.

Amning, amningskomplikationer, stöd och råd vid amning är en del av den sexuella och reproduktiva hälsan och ingår i barnmorskans kompetensområde.Det finns mycket forskning som beskriver nyblivna föräldrars upplevelse av amningsstöd men inte lika mycket forskning på hur vårdpersonalen upplever amningsstödet som ges till gravida och nyblivna föräldrar. Syftet med denna studie var att undersöka vårdpersonals upplevelser av amningsstöd till gravida och nyblivna föräldrar.Studien utfördes genom en kvalitativ metod utifrån en induktiv ansats. Data hämtades från intervjuer med semistrukturerade frågor i 11 fokusgrupper. All data bearbetades genom kvalitativ, induktiv innehållsanalys.Resultatet i studien visade att vårdpersonal upplever amningsstödet de ger som en viktig del i deras arbete. Amningsstödet hade brister och en betydande brist uppgavs vara kontinuiteten av amningsstöd genom hela vårdkedjan.Informanterna ansåg att amningsstödet borde förbättras och många förslag nämndes för att främja amningen hos nyblivna föräldrar och barn.Denna studie kan öka medvetenheten av den egna och kollegornas upplevelse av amningsstöd vilket kan leda till ett bättre samarbete mellan enheterna och en bättre kommunikation samt förändringar i organisationen som gynnar och främjar amningen..

SammanfattningExamensarbete G3 i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitet, ekonomistyrning, Kurskod 2FE 90E Metod och examensarbete, VT 2010.  Titel:                                                        Konkurrenskraft genom rätt strategier. En kvalitativ studie om småföretagens konkurrensstrategier inom den svenska trycksaksbranschen. Bakgrund:                                                Varje företag har idag konkurrensstrategier vare sig de är medvetna eller omedvetna. Vikten av att ha en stark konkurrenskraft är stor inom en sådan bransch som trycksaksbranschen. Författare:                                               Peter Andersen och Dragan Vergic Handledare:                                             Dr. Magnus Willesson Syfte:                                                       Syftet med studien är ta reda på vilka konkurrensstrategier som de undersökta företagen använder sig av samt om de med hjälp av dessa strategier har lyckats upprätthålla en uthållig konkurrensfördel. Avgränsningar:                                        Vi avgränsar oss till att undersöka tre företag samt att vi enbart fokuserar oss på ämnen runt konkurrensstrategier. Metod:                                                     Vår studie har utgått ifrån en abduktiv ansats. Vidare har vi använt oss av en kvalitativ metod och upplysningar har insamlats genom intervjuer. Slutsatser:                                               Alla företag har tydliga strategier för vad de gör även om dessa är outtalade.

Syftet med studien är att belysa några uppfattningar om modersmålets betydelse och modersmålsundervisning hos modersmålslärare, ämneslärare och elever som deltar i modersmålsundervisning.Tidigare forskning om modersmål och modersmålsundervisning har visat på dess stora roll för språk- och kunskapsutveckling hos andraspråkseleverJag har använt mig av en kvalitativ undersökningsmetod i form av intervjuer av tre modersmålslärare, tre ämneslärare och tre elever som får modersmålsundervisning på två grundskolor.Resultatet visar att informanterna anser att modersmålet har stor betydelse för all annan inlärning och att det därför är viktigt att man satsar på modersmålsundervisning. Mitt resultat visar också att modersmålslärare, ämneslärare och elever är medvetna om modersmålets betydelse för elevernas identitet och kulturtillhörighet..

Denna undersökning bygger på 13 lärares erfarenhet av att ha undervisat elever som gått ett extra år i skolan, någon gång i grundskolan mellan förskoleklass och årskurs 6. Syftet är att undersöka om det extra året bidrar till den kunskapsökning hos eleverna som lärare antar ska ske. Vidare frågeställningar är hur året organiserats för eleverna och om året medfört andra positiva och/eller negativakonsekvenser. Jag har använt mig av en kvalitativ intervjumetod, för att få ta del av lärarnas erfarenheter och upplevelser.Eftersom forskning inom ämnet i Sverige är mycket begränsad har jag till största delen utgått från internationell forskning.Mitt resultat visar att lärarna ansåg att det extra året varit mycket betydelsefullt för eleverna, både kunskapsmässigt och emotionellt. Även om det extra året inte innebar att alla kunskapsmål uppnåddes för årskursen, så var det enligt lärarna ett steg i rätt r iktning för eleverna.

Sammanfattning Titel: Företagskulturens roll inom banksektorn ? Samspelet mellan företagskultur och arbetstillfredsställelse. Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi. Författare: Daniel Larsson och Daniel Elmersjö. Handledare: Tomas Källquist och Stig Sörling. Datum: 2015 ? Juni Syfte: Syftet med vår studie är att belysa samspelet mellan företagskultur och hur de anställda upplever arbetstillfredsställelse. Företagskultur studeras med hjälp av beslutsfattande på individnivå som en faktor inom begreppet företagskultur. Tidigare forskning tyder på ett samspel mellan delaktighet och arbetstillfredsställelse men den berör inte specifikt beslutsfattande på individnivå som är en aspekt inom begreppet delaktighet.  Metod: Denna studie antar ett hermeneutiskt och socialkonstruktivistiskt perspektiv.

Denna undersökning bygger på 13 lärares erfarenhet av att ha undervisat elever som gått ett extra år i skolan, någon gång i grundskolan mellan förskoleklass och årskurs 6. Syftet är att undersöka om det extra året bidrar till den kunskapsökning hos eleverna som lärare antar ska ske. Vidare frågeställningar är hur året organiserats för eleverna och om året medfört andra positiva och/eller negativakonsekvenser. Jag har använt mig av en kvalitativ intervjumetod, för att få ta del av lärarnas erfarenheter och upplevelser.Eftersom forskning inom ämnet i Sverige är mycket begränsad har jag till största delen utgått från internationell forskning.Mitt resultat visar att lärarna ansåg att det extra året varit mycket betydelsefullt för eleverna, både kunskapsmässigt och emotionellt. Även om det extra året inte innebar att alla kunskapsmål uppnåddes för årskursen, så var det enligt lärarna ett steg i rätt r iktning för eleverna.

Forskning har visat att barns olika lärstilar inte tillgodoses fullt ut i dagens skolor. Den traditionella undervisningsformen där eleverna sitter stilla på sina platser och lärarenöverför kunskap till eleverna tycks vara det rådande exemplet i skolan än idag. Ändå visar forskning att drama som undervisningsmetod har för-mågan att fånga upp elevernas intresse, öka deras självförtroende och få dem att lättare lära och minnas genom att de får erfara med kroppen och sina sinnen. Syftet med studien är att, via en kvalitativ ansats, undersöka hur drama användes i undervisningen och vilken effekt drama hade på elevernas inlärning och utveckling. Därför utfördes deltagande lektionsobservationer och semistrukturerade intervjuer med utvalda pedagoger.