Hjärtsvikt betraktas inte som en sjukdom. Det är ett kliniskt syndrom som uppstår som resultat av nedsatt hjärtmuskelfunktion där hjärtats pumpkraft avtar vilket leder till otillräcklig blodförsörjning till kroppens organ vid ett normalt fyllnadstryck. Personer som drabbas av hjärtsvikt har ökat i antal eftersom behandling av andra hjärtsjukdomar har förbättrats samt medellivslängden har ökat. Syftet med studien var att beskriva äldre patienters upplevelser av att leva med hjärtsvikt. Metoden som användes var en kvalitativ empirisk studie där datainsamlingsmetod var intervjuer och insamlade material analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.

En förutsättning för att få folk att delta i en friskvårdssatsning är att de är motiverade. En kvalitativ studie genomfördes med syfte att beskriva och förstå den yttre och inre motivationen hos kommunanställda som deltar i en friskvårdssatsning på vattengymnastik. Femton respondenter intervjuades utifrån en intervjuguide baserad på Deci och Ryans (1985) fyra faktorer (självbestämmande, kompetens, samhörighet och glädje) som ses som en förutsättning för att motivation skall uppstå. Resultatet visade att begreppen vanemöster, kompetens, samhörighet/social kontakt samt glädje/välbefinnande var centrala för att uppnå motivation att delta i vattengymnastik. Studien antyder att en arbetsplats kan skapa yttre förutsättningar för att de anställda ska ha möjligheten att hitta en passande motionsform.

En förutsättning för att få folk att delta i en friskvårdssatsning är att de är motiverade. En kvalitativ studie genomfördes med syfte att beskriva och förstå den yttre och inre motivationen hos kommunanställda som deltar i en friskvårdssatsning på vattengymnastik. Femton respondenter intervjuades utifrån en intervjuguide baserad på Deci och Ryans (1985) fyra faktorer (självbestämmande, kompetens, samhörighet och glädje) som ses som en förutsättning för att motivation skall uppstå. Resultatet visade att begreppen vanemöster, kompetens, samhörighet/social kontakt samt glädje/välbefinnande var centrala för att uppnå motivation att delta i vattengymnastik. Studien antyder att en arbetsplats kan skapa yttre förutsättningar för att de anställda ska ha möjligheten att hitta en passande motionsform.

Ett av huvudmålen för den svenska Barnhälsovården (BVC) är att stödja föräldrar i sitt föräldraskap, så att det kan skapas gynnsamma förutsättningar för en mångsidig utveckling för barn. Syftet med denna intervjustudie var därför att belysa mammors upplevelse av stöd från distriktssköterskan på BVC under barnets första levnadsår. I studien har fem mammor intervjuats. Intervjutexten har analyserats med kvalitativ tematisk innehållsanalys. Analysen resulterade i ett tema: Att någon har tid att bry sig om, vilket innehåller tre kategorier: Att vara välkommen ger en känsla av att inte vara till besvär: Att få träffa samma distriktssköterska med kunskap om barn: Att få tillräckligt med tid till frågor och förklaringar.

Coaching har blivit populärt i samhället och används idag allt mer inom ledarskap, men är fortfarande ett relativt outforskat område. Coaching är en kommunikationsteknik där aktivt lyssnande och kraftfulla frågor används. Det bygger på individutveckling, lärande och prestationsökning samt måluppfyllelse. Syftet med studien är att ta reda på kostchefers uppfattning om en coachande ledarskapsroll inom måltidsservice. Huruvida coaching används av kostchefer i den offentliga måltidsservicen är av intresse för vår kommande yrkesroll.

Hög förekomst av postoperativ smärta är ett problem som länge uppmärksammats men som ändå kvarstår. De senaste årens forskning har undersökt flera olika delar av den postoperativa smärtproblematiken, varav smärtbedömningen är ett område. Intensivvårdssjuksköterskor har en viktig roll i egenskap av att vara den som arbetar närmast patienten och som huvudsakligen utför smärtbedömningen. Syftet med denna studie är därför att beskriva hur intensivvårdssjuksköterskor gör då de bedömer postoperativ smärta utifrån frågeställningarna vilken datainsamling, det vill säga vilka observationer som görs och vad grundas bedömningen på. Studien har genomförts i form av en kvalitativ intervjustudie där data har analyserats med kvalitativ innehållsanalys.

Human Resource Management (HRM) handlar om att leda mänskliga resurser. Det blir det allt vanligare att personalansvaret delegeras till linjecheferna i organisationen eftersom de arbetar närmast de anställda. Syftet med denna studie var att med kvalitativ metod undersöka på vilket sätt chefers arbetssituation skiljer sig åt mellan de som har, respektive inte har, en HR-avdelning att tillgå. Studien baserades på nio enskilda intervjuer vilka tolkades enligt induktiv tematisk analysmetod. Resultatet visade att personalarbetet var mer integrerat i det dagliga chefsarbetet på företag som hade HR-avdelning, och dessa chefer kände sig inte stressade av personalansvaret i sig.

Studien utgår från en kvalitativ metod med en hermeneutisk utgångspunkt där semistrukturerade intervjuer har samlat in datan. Syftet med studien var att belysa behandlares uppfattningar om behandlingsmetoder för Anorexia Nervosa hos unga flickor, 13-19 år. Problemformuleringarna var: Hur behandlare använder de behandlingsmetoder som finns, hur behandlare uppfattar de behandlingsmetoder som finns samt hur uppfattar behandlarna behandlingen i framtiden. Resultatet visar på att familjeterapi är den ledande behandlingsmetoden då familjen har en betydande roll för flickans tillfrisknande. Behandlarna uppfattar att behandlingsmetoderna fungerar, men att det krävs att patienten får den behandling hon behöver.

Syftet med studien är att beskriva hur kvinnor som fått diagnosen borderline personliglighetsstörning upplever att deras liv har varit innan, under och efter diagnostiseringen. Syftet är också att ge en inblick i hur dessa kvinnor beskriver begreppet borderline. Studien har en kvalitativ ansats med narrativ teori som utgångspunkt, där sex kvinnor med diagnosen BPD har intervjuats. En inblick i informanternas subjektiva upplevelser har strävats efter genom berättelser. Detta för en förståelse för hur de ser på sin omvärld och sig själva.

Syftet med studien var att beskriva anhörigas erfarenheter av arbetsterapeutiska insatser i vården av dementa personer i hemmet. En kvalitativ metod valdes med öppna intervjufrågor och undersökningsgruppen bestod av elva anhöriga. Intervjuutskrifterna analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Det slutliga resultatet presenteras i tre kategorier ?Förskrivning av hjälpmedel och bedömningar?, ?Personligt stöd till anhöriga? samt ?Informatör och samordnare?.

Jag ämnade att undersöka på vilket sätt lärare praktiskt bemöter främlingsfientlighet. Vilka metoder används? Varifrån kommer dessa metoder? Hur upplever lärare att dessa metoder fungerar? För att ta reda på detta har jag genomfört en kvalitativ studie med intervju som metod. Jag genomförde fem oberoende intervjuer med fem olika lärare från olika skolor. Det jag fick ut av dessa fem intervjuer har jag sedan jämfört, analyserat och kopplat till tidigare forskning samt litteratur som önskar att vägleda lärare i arbetet mot främlingsfientlighet.

Uppsatsen är en kvalitativ studie där status på Idrott och Hälsa läraren ligger i fokus. Den utgår från sex stycken utbildade lärares syn på både sin egen status men även sin syn på Idrott och Hälsa läraren i ettstörre perspektiv. För att svara på detta är uppsatsen uppdelad i olika områden där den dels lyfter upp vad status innebär i mer allmän forskning samt en del där fokus är på ämnet samt läraren i Idrott och  Hälsa och dennes status. Dessa två delar, den allmänna samt den mer idrottsinriktade forskningen ställs sedan mot de åsikter och synpunkter som de sex intervjuade lärarna har uttryck i intervjuerna. Det huvudsakliga syftet har varit att utifrån forskning och de sex semi-trukturerade intervjuerna försöka få en bild av hur Idrott och Hälsa lärarens status är i dagens skola och även varför lärarna i fråga tror att den ser ut på det viset.

Att drabbas av en ryggmärgsskada innebär en stor omställning i livet både för den drabbade och närstående. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelser av relationen till närstående efter förvärvad ryggmärgsskada. 11 vetenskapliga artiklar analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i sex kategorier: Att relationen till familjen blev starkare: närstående gav stöd och motivation att acceptera och hantera situationen: att behöva hjälp från närstående och ha svårt att ta emot den: att leva ihop med partnern blev svårare efter skadan: ryggmärgsskadan påverkade föräldrarollen: begränsningar i umgänget med vänner. Genom denna litteraturstudie kan sjuksköterskor få en förståelse för hur personer med ryggmärgsskada upplever relationen till närstående och på så sätt möta behov som finns.

Bakgrund: Skilsmässor är vanligt förekommande och barns upplevelser av föräldrarnas separation handlar ofta om att de känner sig stressade och förvirrade. Tidigare studier visar, att skilsmässan medförde stora förändringar för barnen. Påfrestningar i familjesituationen efter skilsmässan påverkade barnens känslor, vilket ofta yttrade sig i en sorg efter förlusten av att inte vara en hel familj längre. Syfte: Syftet med studien var att beskriva skolsköterskans erfarenheter av skolbarns hälsa och hälsofrämjande arbete i samband med föräldrars separation. Metod: Metoden som användes var en intervjustudie med kvalitativ ansats.

Bakgrund: Ett självskadebeteende kan förekomma i många olika former som att skära sig, förgifta sig och ha destruktivt sex. Självdestruktivitet är en stigande trend bland flickor. Vården är en viktig del av flickornas liv och att bli tagen på allvar och sedd av vårdpersonalen är en förutsättning för god vård.Syfte: Syftet med studien var att få kunskap om flickors upplevelser av att leva med ett självskadebeteende.Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ ansats. Studien baserades på fem självbiografier som analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Att leva med ett självskadebeteende innebar ångest, lidande och tankar på döden blandat med en vilja att överleva. Genom att skada sig själva skapades ett lugn då fysisk smärta beskrevs vara enklare att hantera än psykisk.