Att genomgå hysterektomioperation kan för många kvinnor leda till olika upplevelser. Syftet med studien var att beskriva premenopausala kvinnors upplevelser efter hysterektomioperation. I denna litteraturstudie analysera- des 20 vetenskapliga artiklar med manifest kvalitativ innehållsanalys, vilket resulterade fem kategorier: Att känna befrielse och få bättre livskvalitet, att ha fortsatta eller nya besvär, att sakna menstruationen och förmågan att föda barn, att få sämre sexliv och parrelation samt att ha behov av stöd och kun-skap. Information om de förändringar som uppstår efter operationen är den viktigaste omvårdnads- interventionen för dessa kvinnor. PLISSIT-modellen är ett användbart verktyg vid diskussionen om sexualitet och sam-levnad.

BAKGRUND: Motivation och lust är två viktiga faktorer för att elever ska känna och bevara lusten för matematik. För att eleverna ska ta till sig kunskap krävs ett samspel mellan både elev lärare och den miljö de vistas i. Lärarnas förhållningssätt till matematiken och till eleverna har också stor betydelse för deras prestation i matematik.SYFTE: Syftet med studien är att ta reda på hur fyra lärare menar att de undervisar för att skapa lust och behålla motivationen i ämnet matematik, hos sina elever i årskurserna 3 till 6.METOD: Min studie är en kvalitativ undersökning där jag använt intervju som redskap.RESULTAT: Studien visar tydligt att lärarna är överens om vad bristen på lust och motivation beror på. Uppfattningen är att detta bland annat beror på brist på tillgång till bättre material, lektionernas utformning och på lärarnas attityder..

Bakgrund: Smärta är en subjektiv upplevelse. Långvarig smärta påverkar personens livsvärld i många aspekter genom fysiska, affektivta och kognitiva dimensioner. Vid smärtanalys av långvarig smärta kan metoder användas som ger en inblick i samtliga dimensioner. Eftersom smärta är en personlig upplevese och endast kan förklaras av personen själv så bör sjukvården utgå från ett livsvärldsperspektiv.Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur personer med långvarig smärta upplever attsmärtproblematikens inverkan på livsvärlden uppmärksammats av sjukvården.Metod: Genom en kvalitativ ansats genomfördes intervjustudien med semistrukturerade frågor. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys och presenterades i resultatet utifrån underkategorier och kategorier.Resultat: Upplevelserna hos informanterna var att sjukvården inte tillräckligt uppmärksammade livsvärlden.

Bakgrund: ALS är en obotlig sjukdom som drabbar de neuron som styr muskulaturen i kroppen. Sjukdomens förlopp är progressivt och den genomsnittliga överlevnadstiden är 18 månader. Det finns för närvarande inget botemedel mot ALS. Att leva med sjukdomen ALS innebär att en mängd känslor väcks. Känsla av oro inför hur livet skall sluta är vanligt även ångest och frustration gentemot livssituationen.Syfte: Syftet med studien var att undersöka svenska kvinnors upplevelse av att leva med ALS.Metod: En litteraturstudie med en kvalitativ ansats, baserad på självbiografier.

Syftet med studien var att undersöka hur och i vad mån några lärare arbetar med individualisering, vilka variationer som fanns mellan några klassrum med avseende på individualisering samt hur variationerna kunde förstås. Dessutom hade studien för syfte att undersöka vilka pedagogiska praktiker som skapades och hur de kunde förstås ur ett sociokulturellt perspektiv. Studien hade en kvalitativ ansats där semi-strukturerade observationer stod till grund för datainsamling. Resultaten av studien var bland annat att lärarnas synsätt och åsikt kring fenomenet individualisering skapade variation i hur och i vilken mån som individualisering utspelades i klassrum. Slutsatsen av studien var att verksamheter arbetar med individualisering på olika sätt och att individualisering skapades i större utsträckning i de klassrum som följde ett eget arbetssätt snarare än de som arbetade med färdigt undervisningsmaterial..

Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur dialyssjuksköterskor motiverar de kliniska beslut de fattar avseende ultrafiltration (UF), och att undersöka på vad de baserar sin bedömning om vad som är rimlig ultrafiltrationshastighet (UFR).Metod: Studien är kvalitativ, med explorativ design. Sex sjuksköterskor på en dialysmottagning i Mellansverige intervjuades, och insamlat data analyserades med kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Genom analysen definierades fem kategorier och 14 subkategorier, som speglar meningsenheternas manifesta innehåll. Huvudkategorierna var: datainsamling, kommunikation, erfarenhet och kompetens, åtgärder för att förebygga dialysrelaterade komplikationer samt förutsättningar för implementering av UFR som kvalitetsvariabel.Slutsats: Sjuksköterskornas beslut avseende UF påverkades i hög grad av både patienters och kollegors åsikter, medan ansvarig läkare i ringa utsträckning var delaktig i beslutsprocessen. Beslutet komplicerades av att både ankomstvikt och torrvikt ofta var inkorrekta. Informanterna kände, och tog genom egna initiativ, ansvar för att förebygga dialysrelaterade komplikationer.

Vår avsikt med denna studie var att undersöka förskollärares syn på flerspråkiga barns språkutveckling. Vi har även velat belysa vilka aspekter som förskollärare lyfter fram som viktiga för att utveckla modersmålet samt andraspråket hos barnen. Detta är en kvalitativ studie innehållande semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna är gjorda med tio stycken förskollärare arbetandes på tre olika mångkulturella förskolor. Intervjuresultaten är ställda mot litteraturen men även självbärande då det har visat sig vara svårt att finna litteratur som framhäver hur modersmålsutveckling i förskolan främjas på bästa sätt.

Att plötsligt drabbas av bröstcancer och uppleva att kroppen sviker en, kan medföra en identitetsförlust. Cancersituationen som kvinnor dagligen lever i kan ge upphov till kronisk sorg. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur kronisk sorg upplevs av kvinnor med bröstcancer under diagnostisering, behandling och åren efter. Fjorton vetenskapliga artiklar analyserades med manifest kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i tre kategorier: Att plötsligt få ett raderat tidigare jag, att inte ha någon garanti och ihärdigt slåss för livet och att med olika strategier hantera påfrestningar och krav.

Syftet med studien var att undersöka hur Parken Zoo använde sig av Facebook för att kommunicera med sina intressenter under en kris som drabbade organisationen hösten 2012. Med hjälp av en kvalitativ textanalys studerade vi de Facebookinlägg som Parken Zoo hade publicerat under krisen. Därefter genomförde vi en kvalitativ intervju med marknadschefen på Parken Zoo, som var ansvarig för kommunikationen på Facebook under krisen.Med hjälp av ett analysverktyg baserat på situational crisis communication theory och image restoration theory kunde vi avgöra vilka försvarsstrategier Parken Zoo hade använt i Facebookinläggen.Resultatet visade att Parken Zoo omedvetet hade använt många olika försvarsstrategier, men att tre tydliga budskap förmedlades i Facebookinläggen. Resultatet visade också att Parken Zoos syfte var att använda Facebook som ett dialogverktyg, men att de i själva verket använde Facebook för att sprida enkelriktad kommunikation.En slutsats vi kunde dra från studen var att det är viktigt för organisationer att vårda sina kundrelationer genom att bemöta intressenternas frågor och kommentarer på sin Facebooksida under en kris. En annan slutsats var att det är viktigt för organisationer att ha en god krisberedskap och att inkludera Facebook i den..

 Föreliggande uppsats är en kvalitativ studie beträffande Region Hallands förändrade förhållningssätt till arbetsmiljö och företagshälsovård i Region Halland med Avdelningen för arbetsmiljö i fokus. Vi fann det intressant att finna ut vilka möjligheter och vilka risker det fanns med detta förändrade förhållningssätt, samt vad fenomenet tillit hade för påverkan i förändringen. Syfte med studien var att utifrån respondenternas berättelser, skildra deras upplevelser beträffande det förändrade förhållningssättet gentemot arbetsmiljö och företagshälsovård inom Region Halland. Det är utifrån respondenternas syn på arbetsmiljö i allmänhet och Avdelningen för arbetsmiljö i synnerhet tillsammans med teorier och de centrala begreppen strategi, ledarskap och tillit som vi har analyserat och tolkat respondenternas upplevelser och därmed skapat en förståelse. Studien genomfördes med kvalitativ metod där data samlades in genom primära källdokument, information från Region Hallands hemsida samt sju genomförda kvalitativa intervjuer med förvaltningschefer, personalchefer och fackliga företrädare.

Långvarig smärta är en smärta som ska ha pågått i tre eller sex månader och är en vanlig orsak till sjukskrivningar i Sverige. Långvarig smärta har inga yttre manifestationer, vilket gör att andra har svårt att förstå den. Syftet med litteraturstudien var att beskriva vuxna personers upplevelser av att leva med långvarig smärta. Studien baserades på 13 vetenskapliga studier som analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultatet presenterades i fem kategorier: att smärtan förändrar självbilden och distanserar det sociala livet, att känna ett behov av stöd som inkräktar på oberoendet, att känna att andra inte förstår den osynliga smärtan, att smärtan och kroppen är en motståndare som man slåss mot dagligen och att sträva efter ett gott liv och acceptera en outgrundlig framtid.

Syftet med studien var att utifrån intervjuerna analysera sjuksköterskornas upplevelser av att arbeta med barn och ungdomar med cancer samt hur de bemöter dessa barn och ungdomar. Genom en deskriptiv empirisk intervjustudie med kvalitativ ansats utfördes sju semistrukturerade intervjuer med hjälp av en intervjuguide. Det insamlade materialet analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys. Tre kategorier identifierades: Interaktioner i vården, Sjuksköterskans bemötande samt Glädje och vanmakt. Studien visade att deltagarna upplevde en stor glädje och tillfredställelse i sitt arbete.

Syftet med vår studie var att ta reda på hur förskolepersonal och skolpersonal uppfattar och utövar och resonerar kring sin anmälningsplikt med avseende på barn som far illa. För att få reda på hur anmälningsplikten går till i praktiken valde vi att genomföra en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer med tolv pedagoger i förskola och skola. Resultatet av vårt arbete visade att de flesta pedagoger tycker att utbildningen i ämnet är bristfällig.Studien kom fram till att personalen upptäcker missförhållanden genom att studera barnens förändrade beteenden, som bland annat kan avspegla sig i deras lekar. Intervjuerna belyste också att kontakten med hemmen var viktig. Våra slutsatser blev att kulturella skillnader har liten betydelse och att det behövs fortlöpande kompetensutveckling inom området för att kunna hjälpa fler utsatta barn i tid..

Syfte: Uppsatsen beskriver hur systematiskt förbättringsarbete har använts i syfte att öka rehabiliteringsmöjligheter för patienter i rättspsykiatrisk vård samt vetenskapligt undersöka framgångsfaktorer och hinder för användning av systematiskt förbättringsarbete i rättspsykiatrisk slutenvård.Metod: Systematiskt förbättringsarbete med Nolans förbättringsmodell har använts. Process och resultatmätningar gjordes i förbättringsarbetet för att svara på frågan om förändringen är en förbättring. Den vetenskapliga studien bygger på två fokusgruppsintervjuer, en grupp i verksamheten och en med en extern utvecklingsaktör. Fokusgrupperna analyserades genom kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Förbättringsarbetet visar att logistik, planering och samordning förbättrats men att det kvarstår ytterligare insatser innan målet med att öka möjligheterna till rehabilitering för patienterna är uppnått. Studien resulterar i framgångsfaktorer och hinder som beskrivs med följande kategorier: Drivkraft, metod, delaktighet, ledningens ansvar, säkerhetsperspektiv, motstånd, ?Rågårdstänket?, systemförståelse och kulturskapande.

Titel: ?Älska dig själv, men glöm inte sminket??En kvalitativ studie av tidningen Julias innehållFörfattare: Emma Andreasson och Julia ClausénHandledare: Malin SveningssonSidantal: 41 sidorKurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, examensarbete.Institutionen för journalistik och masskommunikation (JMG)Göteborgs universitet.Termin: Vårterminen 2014Syfte: Syftet är att undersöka vilka värden och normer tidningenJulia kommunicerar kring könstillhörighet och heteronormativitet.Metod & material: Kvalitativ innehållsanalys av två nummer av tidningen JuliaHuvudresultat: Julia är en tidning som vänder sig till läsare mellan 9-14 år.Studien visar att de ämnen som får störst utrymme i tidningen rör kändisar, skönhet och mode. Kända kvinnor används som inspirationskällor och utgångspunkter när det kommer till hur en som tjej ska sminka sig och klä sig. Genomgående presenteras också produkter som kan hjälpa läsaren att uppnå de ideal som framkommer i tidningen. När tjejer presenteras läggs stor vikt vid utseende och stil, snarare än vid intressen eller yrke.