SyfteDenna studie syftar till att undersöka privatpersoners uppfattningar om Rosa Bandet-kampanjen. Den underliggande teorin i studien är Stuart Halls encoding/decoding-modell. De metoder som använts för undersökningen är fokusgrupper kombinerat med en kampanjanalys med utgångspunkt i Lars Palms synsätt om budskapsstrategier. Materialet som studerats är fyra olika kampanjmaterial, två filmer och två annonser, från Rosa Bandet-kampanjen mellan år 2011 och 2014. Studien är en kvalitativ mottagarstudie, vilket innebär att mottagarnas uppfattning och tolkning varit det centrala i undersökningen.ResultatEfter en inkodningsundersökning av Rosa Bandets kampanjmaterial och en avkodningsundersökning genom en fokusgrupp har studien visat att privatpersoners uppfattningar i hög grad stämmer överens med hur Rosa Bandet-kampanjen vill uppfattas..

Syftet med följande studie är att klarlägga vilka värden och skäl som ryms bakom användningen av skönlitteratur i gymnasieskolans undervisning. Genom en kvalitativ metod undersöks bilden av läsningens värde i ett material bestående av halvstrukturerade intervjuer med två lärare och två elever. I resultaten framkommer fem huvudteman och övergripande legitimeringar: (1) språkutveckling och förmågan att fungera som samhällsmedborgare, (2) existentiell erfarenhet, (3) fantasiförmåga och kreativt tänkande, (4) möte med kulturarvet samt (5) upplevelser och meningsfullhet. Studiens slutsatser placerar detta resultat i ett bildningssammanhang, och identifierar litteraturens största värde i humanistiska förmågor som i flera delar går utöver svenskämnets ramar. Vidare slås fast det angelägna i att det på skolorna finns ett samtal om skönlitteraturens uppdrag, samt att de teoretiska perspektiven i lärarutbildningens litteraturdidaktik bör präglas av mångfald..

En fallstudie med kvalitativ ansats har utförts i syfte att beskriva hur långvarig smärta påverkar det dagliga livet hos äldre personer. I dagens samhälle lider många äldre av långvarig smärta som är svår att både lindra och behandla. Smärtan har ofta flera orsaker då äldre personer många gånger lider av flera olika sjukdomar samtidigt. Under studiens gång följdes två äldre människor under ett flertal intervjuer. Materialet som framkom underintervjuerna analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys.

Bakgrund: Anknytningen underlättas mellan barn och föräldrar om de kan vara tillsammans redan från förlossningen. Teamarbete förbättrar kvalitén och bidrar till helhetsperspektiv i vården. En god arbetsmiljö och ett gott samarbete mellan personal är viktigt för effektiviteten av samvård. Att undersöka personalens förväntningar inför ett nytt arbetssätt är betydelsefullt eftersom det kan avspegla sig i den vård som senare ges.Syftet med studien var att belysa personalens förväntningar inför sammanslagning av olika vårdavdelningar och att samtidigt införa samvård.Metoden var en kvalitativ metod med totalt 14 deltagare i tre fokusgruppsintervjuer. Datainsamlingen analyserades med en kvalitativ innehållsanalys.Resultatet sammanfattades med temat ?Tryggt och välkänt eller nytt och osäkert ? förändringsarbetets balansgång? som beskrev personalens känslor inför sammanslagningen.

Syftet med denna studie var att undersöka medelklassens inställning och uppfattning gentemot hälsofrämjande aktiviteter och hur det som fanns tillgängligt på arbetsplatsen utnyttjades. Som representanter för medelklassen har jag valt personer ur yrkesgruppen lärare. I studien användes en kvalitativ metod i form av intervjuer. Sex lärare, tre kvinnor från en skola och två män och en kvinna från en annan skola, intervjuades för att få ta reda på deras inställningar och uppfattningar om hälsofrämjande aktiviteter. Skolorna ligger i Skåne och erbjuder olika hälsofrämjande aktiviteter för lärarna.

Syftet med studien är att redogöra för investerares och kreditgivares tillämpning av informationskällor i deras praktiska arbete och på så vis öka förståelsen för användningen. Vidare är syftet att undersöka vad urvalet beror på. Syftet har uppnåtts genom en kvalitativ forskningsstrategi där en kvalitativ fallstudie utfördes med induktiv inriktning. Studien bygger på två intervjuer med vardera av de två intressentgrupperna, investerare och kreditgivare. Två större företag intervjuades där det ena köper upp företag för expansion och det andra går in som aktiva ägare för att sedan sälja investeringsobjektet.

Kustbevakningen genomförde 2011 en strukturell organisationsförändring som avsåg att effektivisera myndigheten för att frigöra resurser till den operativa verksamheten, samt att skapa en mer sammanhållen organisation. Man ville också att myndigheten skulle präglas av helhetssyn för att åstadkomma en Kustbevakning. En bidragande faktor i arbetet har varit den värdegrund som implementerats i myndigheten med ledorden helhetssyn, välvilja och engagemang. Studiens syfte är att beskriva och förstå hur en grupp anställda inom Kustbevakningen upplever den genomförda organisationsförändringen och implementeringen av värdegrunden. De teoretiska utgångspunkter som valts för studien är organisationsteori enligt Alvesson, Abrahamsson, Bruzelius och Skärvad, Angelöws resonemang om faktorer som främjar/motverkar förändringsarbetets framgångar, samt Scheins definitioner avseende organisationskultur.

Lärarare och flerspråkighet .

Bakgrund: Cirka 50 000 svenskar insjuknar årligen i cancer. Cancerbeskedet påverkar såväl den sjukdomsdrabbade som de närstående. Därför är det viktigt att tillräckligt känslomässigt stöd och information ges även till de närstående. Syfte: Syftet med denna studie är att belysa närståendes behov av information och känslomässigt stöd då anhörig drabbats av cancer. Metod: Studien bygger på fem artiklar med kvalitativ forskningsansats och två artiklar med kvantitativ forskningsansats.

Uppsatsens syfte har varit att förstå hur samverkan fungerar mellan socialtjänst och psykiatri. För att göra detta har en kvalitativ studie genomförts för att se vad två personer som arbetar på ett stödboende inom socialtjänsten respektive inom den psykiatriska öppenvården och deras två chefer tänker om samverkan i den löpande verksamheten. Frågeställningarna var: Hur ser samverkan ut mellan de två verksamheterna, vad styr samverkan mellan verksamheterna och hur ser de två professionernas handlingsutrymme ut? Resultaten har analyserats utifrån Grapes (2006) modell av den nyinstitutionella organisationsteorin. Samverkan mellan organisationerna fungerar i det här fallet ganska bra på marknivå.

Syfte: Syftet var att utifrån patienters och närståendes nerskrivna berättelser ta del av deras upplevelser och erfarenheter av lungcancervården samt att utifrån dessa berättelser identifiera förbättringsidéer.Metod: Studien hade en empirisk design med kvalitativ ansats. Datainsamlingen skedde via idéböcker. Materialet analyserades genom kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Två teman framkom i resultat. Det första temat var: Känslor av otrygghet och lidande kopplat till vården, livet och den egna sjukdomen. De tillhörande kategorierna var vårdlidande, livslidande och sjukdomslidande.

Syftet med studien var att undersöka föräldrar och barns upplevelser av deltagande i en Barnkraftsgrupp (4 föräldrar och 5 barn). Att ta reda på hur dessa familjers väg till gruppen såg ut, hur deltagarna upplevde Barnkraftsgruppen, vilken betydelse frågestunden hade för deltagarna, vad det innebar för deltagarna att träffa gelikar och se hur deltagarnas förväntningar på framtiden såg ut. Genom kvalitativ metod har föräldrarna intervjuats individuellt och barnen i fokusgrupp. Med utgångspunkt från Grounded Theory har resultatet analyserats. Genom studien har barn och föräldrars egen upplevelse av att deltagit i Barnkraftsgrupp kommit fram.

Bakgrunden till föreliggande studie är att en tredjedel till hälften av Sveriges befolkning lider av långvarig smärta. Flertal av dessa individer upplever att de inte får den information, uppmärksamhet, och det bemötande de önskar av sjukvården. Studiens teoretiska referensram utgår från omvårdnadsteoretikerna Benner, Travelbee och Watson, vilka anser att vården alltid ska bedrivas utifrån patientens upplevelser och situation. Studiens syfte var att belysa innebörden av att uppleva sig sedd/icke sedd i mötet med vårdaren, utifrån patienter med långvarig smärta. Syftet besvarades genom en kvalitativ innehållsanalys av skönlitteröra böcker, utifrån två kvinnors perspektiv.

AbstractSyftet med denna studie har varit att undersöka hur lärarna i förskolan arbetar för att ta tillvara på och synliggöra matematiktillfällena som ges ute. Vi vill också undersöka hur lärarna i matematiktillfällena använder sig av naturen och de material som finns. Studiens syfte är även att undersöka om barnen ser och uppfattar när lärarna använder sig av matematik. Vi har använt oss av kvalitativ metod och gjort intervjuer med fem lärare och fem barn på olika förskolor i södra Sverige. Vårt resultat av studien är, utifrån vår tolkning av den litteratur vi tagit upp och de intervjusvar vi analyserat, att lärarna är väl medvetna om hur de kan arbeta för att synliggöra matematiken både inne och ute.

Syftet med litteraturstudien var att beskriva människans upplevelse av tröst vid kronisk sjukdom. Tjugo vetenskapliga artiklar som motsvarade syftet för studien analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterades i fyra kategorier: att få hjälp genom tron på Gud eller genom inre styrka, att det finns någon som lyssnar och förstår, att det finns andra som är sjuka på samma sätt, att göra en resa i minnen av ett bra liv. Omvårdnadsinterventioner som kan hjälpa människan att uppleva tröst bör skapas av sjuksköterskan för att ge möjlighet för människan att utöva sin andliga tro och stödja hennes inre styrka, lyssna och finnas till hands för människan, ge möjlighet till gemenskap samt att summera sin livsvärld. Kunskap, respekt och förståelse för människan som har en kronisk sjukdom ansågs vara en bas för omvårdnadsinterventioner..