Ländryggssmärta (low back pain) drabbar ca 80% av befolkningen någon gång under livet. När ryggsmärtan varat längre än 12 veckor definieras den som kronisk. Kronisk ländryggsmärta påverkar människors dagliga liv på många sätt och orsaken till smärtan förblir många gånger okänd. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vuxna människors upplevelser av att leva med kronisk ländryggsmärta. 14 vetenskapliga artiklar som motsvarat syftet har analyserats utifrån kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats.

Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av att arbeta klientcentrerat inom slutenvården. Totalt intervjuades tio arbetsterapeuter verksamma inom slutenvården i Norrbottens och Västernorrlands läns landsting. Datainsamlingen genomfördes utifrån en Kvalitativ ansats med ostrukturerade intervjufrågor. Data analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys och resulterade i tre kategorier: ?Vikten av klientens delaktighet i rehabiliteringen, Att bestämma eller att erbjuda interventioner i den inledande rehabiliteringsfasen samt Anhöriga och vårdpersonal både ett hinder och en resurs.? Resultatet visade att det enligt arbetsterapeuternas erfarenheter var en självklarhet att utgå ifrån ett klientcentrerat arbetssätt i det praktiska arbetet.

Infertilitet drabbar kvinnor världen över och orsakas av olika faktorer. Att kunna få barn är för de flesta en självklarhet och i vissa länder ses kvinnor utan barn som ofullständiga. Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors upplevelse av infertilitet ur ett kulturellt perspektiv. En kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats användes för att granska och analysera utvalda artiklar. Resultatet av analysen resulterade i sex kategorier: Att bära skulden och ansvaret för infertiliteten; Att bestraffas eller välsignas av högre makter; Att stötas ut av släkt och samhälle; Att känna rädsla för att bli lämnad eller utbytt; Att vilja dra sig undan och dölja infertiliteten och Att förlora sin identitet och känna sig ofullständig.

Typ-2-diabetes är en kronisk välfärdssjukdom som är associerad med livsstilsförändringar. Omvårdnaden av typ-2-diabetes har traditionellt förknippats med egenvård och patientinformation. Det finns en stor kunskap om typ-2-diabetes och vilka konsekvenser det medför. Det är viktigt att Hälso- och sjukvårdspersonal även har kunskap om människors personliga upplevelser av hälsa och välbefinnande vid typ-2-diabetes. Det finns annars en risk att hälso- och sjukvårdpersonalen fokuserar för mycket på sjukdomen och missar den unika sjukdomsupplevelsen.

SammanfattningSyftet med undersökningen har varit att försöka få en uppfattning kring hur poliser i vårtsamhälle ser på begreppet risk samt hur de uppfattar och förhåller sig till risker i sitt dagligaarbete. Vi har använt oss av en Kvalitativ ansats som är undersökande. Nio ordningspoliserfrån södra och norra Sverige har intervjuats. Intervjun fokuserade teman som upplevelser avhot och våld samt om det finns någon skillnad när det gäller riskuppfattning med avseende påkön och antal år i yrket. Resultatet visar att det finns en stor riskmedvetenhet hos polisen.Uppfattningen kring vilka riskerna är varierar utifrån vad personen i fråga varit med omtidigare.

Syfte: Att skapa djupare förståelse av nationella dansk-svenska kulturkrockar och bidra till en teoretisk utökning. Vidare ämnar arbete föreslå användbara lösningar till tvärkulturella problem inom fallföretaget och eventuellt andra dansk-svenska samarbeten. Metod: Arbetet har baserats på hermeneutisk ansats. En deduktiv ansats har även legat till grund för studien. Vid empirisk datainsamling användes kvalitativ metod och semistrukturerade intervjufrågor.

Vårt huvudsyfte med denna uppsats är att tolka och förstå hur företag av olika storlek och karaktär arbetar med mål och om dem mäter sina mål. Vi har valt att sätta upp två delsyften för att nå vårt huvudsyfte. Det första delsyftet är att beskriva mål och mätning genom MBN- och MBE-traditionerna samt vilken kritik som är riktad mot dessa. Detta för att ge läsaren en förståelse för att det finns olika syn på hur företag bör arbeta med mål och mätning. Det andra delsyftet är att beskriva hur 2 tjänsteföretag och 2 produktionsföretag i praktiken arbetar med mål och mätning.För att uppnå huvudsyftet har vi valt att se på ämnet med ett hermeneutiskt synsätt.

På vårdavdelningar världen över vårdas patienter för sina sjukdomar. Eftersom patienten vårdas på en specifik avdelning beroende på grundsjukdom så saknar sjuksköterskorna ofta erfarenhet av annan sjukdom eller akut försämring av vitalfunktioner. Av den anledningen samt för att i tid kunna stoppa försämring hos patient inneliggande på sjukhus har i många länder bildats mobila intensivvårdsgrupper som kan tillkallas till patienten på vårdavdelning för att antingen behandla på plats eller ta med sig patienten till intensivvårdavdelningen.  Syftet med denna studie var att beskriva avdelningssjuksköterskors erfarenheter i samband med att de larmat en mobil intensivvårdsgrupp. Studien har en Kvalitativ ansats. Tre fokusgruppsintervjuer, med sammanlagt 15 deltagande sjuksköterskor har genomförts.

I samband med organisationsförändringar och andra förändringar som sker i omvärlden idag, använder vissa organisationer konsulter. En konsult är yrkesbenämningen på en person som ägnar sig åt rådgivande verksamhet inom ett visst område. Syftet med denna uppsats var att undersöka vilka motiv en organisation har när de externt anlitar konsulter. Den empiriska studien har jag gjort med en Kvalitativ ansats genom tre personliga intervjuer. Jag har gjort en fallstudie av en kommun som finns i Norrbottens län.

Det saknas studier hur handledarna upplever handledning på avancerad nivå inom psykiatrisk omvårdnad. Rollen handledarna har är komplex, de ska både fungera som en mentor och som den som bedömer studenternas prestationer samt ge god vård åt patienten. Syftet med denna studie är att belysa hur handledning upplevs av den handledande sjuksköterskan under Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) för specialistsjuksköterskor i psykiatri. Att få kunskapen studien genererar skapar förutsättningar för organisationen och universitetet att anpassa utbildning och återkoppling som gynnar handledarna och studenternas utveckling samt höjer vårdkvaliteten för patienterna. En explorativ Kvalitativ ansats enligt fokusgruppsintervjuer har ansetts lämplig för studien då målet är att fånga vidden och komplexiteten i handledning.

Denna kvalitativa studie undersöker hur praktiker inom socialtjänstens missbruks- och beroendevård förhåller sig till brukarinflytande. Vidare undersöks hur brukarinflytande i relationell mening påverkar förhållandet mellan praktiker och klient. Studien utgår från en hermeneutisk forskningstradition med en Kvalitativ ansats. Studien bygger på fem semi-strukturerade intervjuer med yrkeserfarna praktiker inom socialtjänstens missbruks- och beroendevård. Resultatet tolkades utifrån relationell pedagogik som det beskrivs av Jonas Aspelin och Sven Persson samt Moira von Wrights pedagogiska rekonstruktion av G.H.

Syftet med uppsatsen är att undersöka och beskriva hur några dramapedagoger förhåller sig till aktiviteten och begreppet lek. Frågeställningen är:Hur används begreppet lek av dramapedagoger?Vad betyder begreppet och aktiviteten lek för dramapedagogerna och hur definierar och använder de ordet lek?Uppsatsen är en kvalitativ studie där sex dramapedagoger först blivit observerade och sedan intervjuade. Studien bygger på två observationstekniker; språklig observation och detaljobservation. Informanterna är sex utbildade dramapedagoger från Västsverige, varav fyra är kvinnor och två män.

Syfte: Läraren är den som möter eleverna dagligen och den som behöver kunskaper för att kunna identifiera och hjälpa elever med läs- och skrivsvårigheter. Syftet med studien är att försöka belysa lärares arbete och kompetens inom läs- och skrivinlärning i årskurserna 1-3 genom deras egna beskrivningar av sitt arbete.Frågeställningar:? Hur upptäcker lärare elever med läs- och skrivsvårigheter?? Hur arbetar lärare med elever som inte kommer igång med läsning?Teori och metod: Val av ansats i denna studie är den kvalitativa då den lämpar sig bra när man söker förstå och tolka resultat. Kvalitativ forskning är också lämplig när man har en mindre undersökningsgrupp. Åtta verksamma lärare inom årskurserna 1-3 på två F- 6 skolor har intervjuats.

Bakgrund ?tst?rningar k?nnetecknas av en f?rvr?ngd och st?rd uppfattning av sin egen kroppsvikt, kroppsform samt ett avvikande f?rh?llande till mat och att ?ta. Att leva med en ?tst?rning kan p?verka livskvaliteten och valet av utf?rda aktiviteter. Arbetsterapeutens arbete ?r kopplat till alla vardagliga aktiviteter och str?var efter att involvera individen i att skapa meningsfulla aktiviteter som fr?mjar v?lbefinnandet.

I denna uppsats studeras betydelsen av regler och relationer på boendet Olympen,ett HVB för ensamkommande barn. Studien har en Kvalitativ ansats och vårtmaterial har samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Vi har intervjuat trepersoner ur personalgruppen och tre av ungdomarna som bor på Olympen.Ungdomarna är 15-17 år och har permanent uppehållstillstånd. Under vår studieav reglernas och relationernas betydelse har vi sett att de båda rymmer flera olikabetydelser. Vad gäller relationer har vi kunnat se positiva betydelser somstödjande, tillitsskapande och omhändertagande, men också negativa betydelsersom bekräftande av ensamhet och att bli illa behandlad.