Detta examensarbete är den avslutande delen av utbildningen inom maskinteknik på Linnéuniversitetet i Växjö under våren 2013. Arbetet utfördes i samarbete med Rottne Industri AB där skogsmaskiner utvecklas och tillverkas för skogsbruk. Projektet innefattar utveckling av en hjulupphängningskomponent kallad ?hjularm? tillhörande företagets ledande produkt, skördaren H-8. Resultatet slutade i en ny design av hjularmen med hjälp av CAD-modellering, Systems Engineering och FEM-analysering..

Studiens syfte är att undersöka vilken syn det finns på jämställdhet i kommunal verksamhet samt hur jämställdhet påverkar och påverkas av rekrytering och kompetensutveckling. Metoden är kvalitativ och semistrukturerade intervjuer är genomförda med sju av Kommunens ledande och strategiska medarbetare inom utbildningsförvaltningen. Intervjuerna analyseras med hjälp av Clarke och Brauns (2006) tematiska analys. Teori och tidigare forskning om jämställdhet, rekrytering och kompetensutveckling fungerar som stöd åt analysen. Analysen är uppbyggd av fyra delar där de tre första redogör för resultat och analys av jämställdhet, rekrytering och kompetensutveckling separat.

Jag har i den här uppsatsen analyserat Baba Jaga je snijela jajes (2008) hybridlika struktur genom att göra en postmodernistisk analys. Under uppsatsens gång har jag läst och tolkat vad olika teoretiker har skrivit om postmoderna begrepp; såsom hybriditetsbegreppet, det ontologiska tvivlet samt även med att definiera myten och fiktionen. Jag har genom citat och analys gjort en personlig tolkning och skildrat detta i analysen. I min uppsats har jag visat att romanen har en hybridliknande struktur genom häxan Baba Jaga som saknar egenskaper och genom myten som saknar kärna. Jag har även visat detta genom den lekfulla berättarstrukturen och genreblandningen.

 Denna uppsats handlar om två tidningars skildring av rapporteringen vid Ivar Kreugers självmord och tiden däromkring, mars och april 1932. Artiklarna har utsatts för en komparativ analys för att likheter och skillnader i innehållet skall tas fram. Genom denna analys syftar uppsatsen att undersöka skillnader på en beroende och en obunden källa i det historiska materialet. Uppsatsens resultat ger en tydlig bild av skillnader och likheter i de båda tidningarnas innehåll. Vidare framkommer det hur en obunden och en beroende källa väljer att spegla olika nyheter, vinkla dem på olika sätt rent språkligt och förbise andra.

Ett vanligt problem att lösa inom musik är transkribering av musik till noter. En algoritm för att transkribera monofoniska signaler till noter utvecklades.För att extrahera grundtonens läge användes en analys baserat på ett cepstrum. Cepstrumet används ofta vid extrahering av grundtoner hos röster.En träffsäkerhet på 99% för en manlig röstinspelning och 90% för en kvinlig uppnåddes. Resultatet blev noter som sedan kunde redigeras av en användare..

Syftet är att göra en narratologisk analys av Ett öga rött, för att se hur Khemiri använder maten i berättandet. Mycket av konflikten bygger på mat, exempelvis att huvudpersonen vägrar att äta svensk mat och och kontrasten mellan svensk mat och mat frånmellanöstern. Lösningen på konflikten innehåller också mat, då de olika matkulturerna sammanförs. Den teoretiska grunden är Mieke Bals narratologi samt teorier om hur migranter använder sin och värdlandets mat..

Syftet med denna uppsats är att tolka ett verk för piano, i detta fall ?Prélude? ur Claude Debussys svit ?Pour le piano?, genom en grundlig form- och strukturanalys. Under arbetets gång har jag litterärt fördjupat mig i Debussys musik för att sedan göra en analys som omfattar olika musikaliska byggstenar. Kring analysen för jag en diskussion om hur den kan hjälpa mig i mitt musicerande. De slutsatser som jag kommer fram till är att analysen hjälper mig hitta samband och se helheten i musiken samt att den ger mig information i notbilden som annars går förlorad.

Missnöje i svärmorsrelationer är varken ett nytt eller ovanligt problem. Syftet med denna studie är att ta reda på vilka faktorer som påverkar relationen mellan svärmor och svärdotter, både positivt och negativt. Vi söker svar på vilka faktorer som skapar konflikt mellan svärmor och svärdotter, vilka konfliktstrategier man använder sig av för att hantera dem och slutligen vad som kan bidra till att skapa en bra relation.För datainsamlingen använde vi oss av en kvalitativ enkät online för att få snabb spridning och snabb återkoppling. Vi valde att rikta oss till svärdöttrar, kvinnor med barn och svärmor, då vi fann det mest intressant för vår studie och för att vi tänkte att det var lättare att nå svärdöttrarna än svärmödrarna.Vi har gjort både en kvalitativ och en kvantitativ bearbetning och analys. Ungefär hälften av våra respondenter har en bra relation med sin svärmor.

Denna uppsats unders?ker licentieringsf?rfarandet, som var riksdagens juridiska maktmedel f?r att avs?tta medlemmar i riksr?det under frihetstiden i Sverige, med hj?lp av en principal-agent-analys. Studien bygger p? en analys fr?n tidigare forskning av historiska dokument fr?n perioden och unders?ker hur riksdagen anv?nde sin utn?mnings- och avs?ttningsmakt f?r att styra riksr?dets sammans?ttning och beslut. Genom Linnarssons (1943) avhandling identifierades specifika fall av licentiering, de politiska konflikterna och de juridiska grunder som anv?ndes f?r att r?ttf?rdiga avs?ttningarna och via en analys av dessa genom principal-agent teorin fick vi en mer nyanserad bild av licentieringsf?rfarandet.

Uppsatsen syftar till att lyfta fram bilderboksillustratören som konstnär och framförallt peka på Sven Nordqvists stil. Detta görs genom tre olika analyser. Först en ikonotextuell analys där text-och bildsamspelet undersöksi Nordqvists böcker.En bildanalays försöker utröna speciella stildrag i böckernas illustrationer och ytterligare en analys försöker se sambandet mellan omslag, försättsblad, titelsida och själva berättelsen..

Syftet i denna undersökning är att kvalitativt beskriva hur symboldramaterapeuter använder sig av, tänker om och värderar symboldrama. Den består av nio intervjuer med utbildade symboldramaterapeuter. Intervjumaterialet har analyserats med hjälp av induktiv tematisk analys. Symboldramaterapeuter beskriver att de genom metoden får en unik kontakt med klientens inre värld. De menar att symboldramametoden har fördelar av att den använder sig av både ord- och bildkommunikation.

Hjärt-kärlsjukdom är en sjukdomskategori som drabbar människor över hela världen, bara i Sverige insjuknar årligen över 36000 individer i en akut hjärtinfarkt. Sjukdomen leder till en rad förändringar hos patienten som inte bara är av fysisk utan även själslig karaktär. När den mänskliga kroppen påverkas som en direkt följd av hjärtinfarkten sker även en förändring i patientens självbild, hon uppvisar ett unikt reaktionsmönster av känslor och funderingar som inte kan återfinnas hos någon annan. För att förstå den enskilde individens situation måste vårdpersonal våga närma sig patienten i samtal, detta kan dock försvåras av en tidspressad arbetssituation på sjukhusavdelningen.Syftet är att beskriva patienters upplevelser av att drabbas av en hjärtinfarkt. Studien bygger på den forskningsmodell som syftar till att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativ forskning.

But this is life ? en kvalitativ studie om tre irakiers resa till och i Sverige är ett försök till att genom att blanda tre olika teorier av Schwarz Aronson och Mead koppla samman tre skilda individers uppfattningar om sig själva och deras liv före och efter flykten till Sverige. Teorierna kan sammanfattas som att de är kopplade till identitetsuppfattningar och identitetskänsla och vad som händer när man saknar detta. Respondenterna två män i skilda åldrar och familjesituationer och en kvinna kämpade alla med att försöka hitta sig själva i Sverige att skapa en hållbar svensk- irakisk identitet och förstå sina nya levnadsvillkor. I analys delen av studien så har respondenterna fått svara fritt utifrån ostrukturerade intervjusamtal där de har fått diskutera om vad som är viktigt för dem i sina liv och hur de ser på sitt framtida liv..

I denna uppsats använder jag den interpersonella metafunktionen inom systemisk-funktionell grammatik för att undersöka sex av Karin Boyes dikter, detta med syfte att se huruvida en sådan här analys kan säga något av intresse om diktjaget. Analysen genomfördes enligt Holmberg och Karlssons modell i Grammatik med betydelse, där subjekt och finit tagits ut varpå språkhandlingar markerats och modalitet kommenterats. Dikterna är hämtade ur Boyes Samlade dikter. Av min analys framgår att jaget behandlar sig självt som visare och mer klarsynt än en vanlig människa, men samtidigt är slav under ett mänskligt känsloliv. Jaget framställer sig självt som en auktoritet på lidande och en konstnär med kontroll över sin penna.

Examensarbetet belyser problematiken kring den offentliga konsten och hur den offentliga konsten bättre kan integreras i den kommunala planeringens beslutsprocess med hjälp utav en analys- och samarbetsmetod. Delar av analys- och samarbetsmetoden genomförs i fyra fallstudier i Eskilstuna och Uddevalla..