Syfte: Syftet med studien var att undersöka vilken erfarenhet och upplevelse vårdpersonal har av att arbeta med hbtq-frågor. Bakgrund: Sverige har kommit långt med jämnställdhet och arbete mot diskriminering. Trots detta finns det studier som tyder på att personer inom hbtq-gruppen känner sig illa behandlade och kränkta i vården. Författarna känner därför ett stort behov av att belysa detta problem. Metod: En kvalitativ metod med intervjuer valdes och genomfördes på två öppenvårdsmottagningar.

Syfte och frågeställningarI takt med att fetmaepidemin ökar i Sverige ökar sjukvårdskostnaderna för behandling av individer som lider av denna folksjukdom. Ökad kunskap inom barns överviktproblematik såväl som väl utformade förebyggande och behandlande åtgärder krävs för att minska sjukantalet. Syftet med föreliggande studie var därför att klargöra hur förebyggande och behandlande åtgärder tillämpas idag, och hur dem kan utvecklas för att uppnå såväl bättre resultat som att minska sjukvårdskostnaderna.Vilka faktorer anser informanterna är orsaken till att barnfetma ökar i Sverige?På vilket sätt tillämpas förebyggande och behandlande åtgärder mot barnfetma?Hur kan förebyggande och behandlande åtgärder inom barnfetma utvecklas för att uppnå bättre resultat i framtiden?MetodFöreliggande studie utgår från fem informanter från olika delar av Sverige som intervjuades utifrån Grounded Theory. Svaren tolkades utifrån en induktiv innehållsanalys.ResultatInom sjukvården sker behandlande åtgärder genom samtal mellan familj och läkare, psykolog, dietist och sjukgymnast.

Till följd av 2000-talets redovisningsskandaler har allmänheten riktat kritik mot revisionsbranschen genom att ifrågasätta revisorns roll och ansvar. Branschen befinner sig i en förtroendekris vilket har lyfts fram i media och debatter världen över. Till följd av den kris som råder har revisionsberättelsens betydelse ifrågasatts. Rapportens användare anser att den inte innehåller relevant information och efterfrågar större inblick i den granskade enheten.Flera normgivningsorgan har belyst behovet av en radikal förändring av revisionsberättelsen och arbetar just nu med att förändra rapportens innehåll. Den svenska branschorganisationen för redovisningskonsulter, revisorer och rådgivare, FAR, har gett ett remissvar på ett av de framlagda förslagen och är positiva till initiativet om en förändring men har invändningar på vissa delar.

Syftet med studien är att undersöka familjehemsföräldrarnas upplevelser och föreställningar om uppdraget som familjhem i relation till föräldraskap och familjebilder. Våra frågeställningar är: ? Vilka bilder har familjehemsföräldrarna av familj och föräldraskap?? Vad innebär familjehemsföräldraskapet? Hur ska en familjehemsförälder vara? ? Betraktar familjehemsföräldrarna uppdraget som ett arbete? Hur resonerar de kring den ekonomiska ersättningen?? Vad har föräldrarna för erfarenheter av familjehemsföräldraskapet och hur har det förändrat synen på uppdraget?Insamlingen av empirin har skett genom sju intervjuer och en fokusgrupp med tre deltagare. Vi har analyserat resultatet utifrån modern familjeteori och socialkonstruktivistiskt perspektiv, samt utifrån tidigare forskning. Resultat Våra respondenter framhåller att det är viktigt att familjehemsföräldrar kan ge barnet trygghet, kärlek, normalitet, rutiner och gränser.

Sammanfattning I egenskap av speciallärare i grundsärskolan möter vi dagligen barn och ungdomar med funktionsnedsättningen utvecklingsstörning. Förhoppningen är att de i vuxen ålder ska få ett avlönat arbete och bli delaktiga på en arbetsplats. Tyvärr har inte unga vuxna med funktionsnedsättningen utvecklingsstörning samma valmöjligheter till eftergymnasiala studier eller för avlönat arbete som unga vuxna utan funktionsnedsättningen. Syfte och preciserade frågeställningar Syftet med studien är att genom en fenomenologisk inspirerad kvalitativ undersökning lyfta fram hur nio unga vuxna med lindrig utvecklingsstörning upplever arbetslivet. Speciellt intressant är de unga vuxnas tankar kring delaktighet på arbetsplatsen samt deras tankar kring hur skoltiden har förberett dem för arbetslivet.

Användandet av alternativa behandlingsmetoder, däribland akupunktur, ökar i många länder. Enligt WHO ska varje medlemsland verka för en ökad integration mellan skolmedicin och komplementär- och alternativmedicin. Enligt Socialstyrelsen bör sjuksköterskor söka information och implementera ny kunskap i den skolmedicinska sjukvården. Syftet var att undersöka patienters upplevelser av att ha valt och erhållit alternativ behandling med akupunktur för sina besvär. Ansatsen är en kvalitativ intervjustudie med narrativ metod där manifest innehållsanalys användes för analysen.

Syftet med min uppsats är att försöka förmedla hur man ser på anime, ett så typiskt japanskt fenomen, här i väst? Vidare så har jag genom litteraturstudier försökt presentera för läsaren vad anime är för något. Detta görs genom en kort historisk presentation av anime för att sedan djupare visa strukturen i anime, karaktärer, innehåll och slutligen huruvida anime återspeglar nutida oro i det egna samhället. Även en viss diskussion förs gällande anime och dess legitimitet som japanskt kulturarv. Mina informanter får också berätta hur dom tycker att anime särskiljer sig från övriga animationer, då främst från väst samt hur den svenska marknaden och dess tittare ställer sig till anime..

Allt fler kommuner införskaffar idag lärplattformar att användas i skolor, men ofta saknas kunskap kring hur elevens lärande påverkas. Denna studie undersöker detta utifrån tre olika aspekter; kontext, ansvar och självreglerat lärande. En sociokulturell teori och en teori för självreglerat lärande används för tolkning och analys. Undersökningsmetoden är en enkätsstudie med både lärare och elever som informanter. Studiens resultat styrker i hög grad tidigare forskning på området och visar att elevers och lärares uppfattning är att lärplattformen har möjligheter att underlätta lärandet för elever och att detta i sin tur kommer att innebära ett större ansvarstagande i de egna studierna..

I detta arbete undersöks identitetsskapande i en lärarledd skolkontext. Syftet är att undersöka och gestalta hur två pedagoger på en skola för grundskolans senare år säger sig arbeta med och förhålla sig till elevernas identitetsskapande under de aktiviteter som de leder. Undersökningen har gjorts genom kvalitativa intervjuer som berört pedagogernas uppfattning av hur de arbetar med och förhåller sig till identitetsskapande. Därefter har vi tolkat och gestaltat innehållet i intervjuerna i panoramabilder som animerats till film. Estetik, genus, elever i årskurs sju och styrdokument är tydligt återkommande teman i intervjuerna. Undersökningen visar att våra informanter tycker sig arbeta med identitetsskapande och att arbetssätten som inrymmer identitetsskapande har mestadels estetisk form och ett innehåll som erbjuder rollprövande och/eller ställningstagande..

Dagens samhälle har blivit alltmer mångkulturellt. På grund av olika orsaker flyttar människor till Sverige. Några vill ha ett bättre liv, några vill börja något nytt, några är tvungna att fly från sitt hemland, men det är en ny fas för dem som har kommit hit. Nya möjligheter, nya planer, nytt hopp blandar sig med en stor oro: Hur kommer jag att klara mig i detta helt nya och främmande land? En resa mot att lyckas börjar ofta med svenskaspråksinlärning.

Inom ramen för den svenska inkomstskattelagen finns en expertskatt som ger möjlighet för svenska företag att anställa utländska experter som kan beviljas skattelättnader. 2001 infördes en expertskatt för experter, forskare och nyckelpersoner. Syftet med reglerna var att företag skulle kunna attrahera personer med spetskompetens och ge Sverige tillgång till ny teknologi och kunskap.Expertskattereglerna kritiserades för att ha en bristande förutsebarhet, vilket innebar att företag inte visste när reglerna om expertskatt skulle bli tillämpliga. 2012 infördes regler som innebär att personer som tjänar över två prisbasbelopp per månad automatiskt är kvalificerade för expertskatt. Fortsättningsvis finns möjlighet att kvalificera sig för expertskatt enligt reglerna från 2001.

Bakgrund och problem: Goodwill uppkommer som följd av rörelseförvärv, när köparen betalar ett överpris för förvärvet. Idag utgör goodwillposten en av de dominerande tillgångsposterna i bolags balansräkningar. Införandet av IFRS/IAS år 2005 har bidragit till en ökad efterfrågan på kvalificerade revisorer. Revisorn blir allt mer en värdefull ekonomisk resurs vars huvudsakliga uppgift är att kvalitetssäkra information och skapa förtroende. IFRS/IAS innehåller större inslag av subjektiva principer och bedömningar jämfört med tidigare lagstiftning.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka några utvalda pedagogers föreställning hur musik och rytmik påverkar barns språkutveckling. Till syftet använde vi oss av följande frågor : Vilka föreställningar har pedagoger kring hur barns språkutveckling påverkas av musik och rytmik?  Vilken roll har pedagogerna? För att nå vårt syfte använde vi oss av kvalitativa intervjuer som gav möjlighet till en fördjupad intervju. I våra intervjuer gjorde våra informanter en djupare reflektion runt hur de egentligen använder musik och rytmik i sin verksamhet. Vårt resultat visar på vikten av att man som pedagog känner sig trygg med att använda musik som ett språkutvecklande verktyg..

Syftet med denna studie är att undersöka upplevelser och erfarenheter av hembesök hos klienter som är aktuella vid enheten för ekonomiskt bistånd i Uppsala kommun, samt att studera huruvida dessa erfarenheter påverkat studiens deltagares inställning till socialtjänsten som helhet. Undersökningsurvalet bestod av intervjuer med åtta klienter vid ekonomiskt bistånd i Uppsala kommun som alla varit föremål för utredning med ett eller flera hembesök. Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer. Det finns tidigare forskning inom områdena bidragsfusk och felaktiga utbetalningar samt klienters upplevelse av och position i förhållande till socialtjänsten. Det framstod ändå relevant att specifikt studera hur de hembesök som genomförs vid utredning av rätten till ekonomiskt bistånd upplevts av klienterna. Den här studien intar ett brukarfokuserat förhållningssätt till hembesök och ekonomiskt bistånd och har sin teoretiska och begreppsliga grund i Greta - Marie Skaus resonemang om makt och hjälp samt Tapio Salonens definition av olika medborgarroller. Studiens resultat visar att klienternas upplevelser av hembesök varierar kraftigt.

Sedan år 2000 är romer tillsammans med fyra andra grupper erkända som etniska minoriteter i Sverige, vilket fått konsekvenser bland annat för modersmålsundervisningen i skolorna runt om i landet. Genom examensarbetets intervjuer framkom att det finns en paradox kring bevarandet av kulturell särart och samtidig integration, där skolans personal ställer sig frågande till hur man ska möta en främmande tradition. Trots preciseringen av alla varianter av romani chib som etniska minoritetsspråk visar sig flera informanter ha en oklar bild av skillnaderna mellan de olika språken, vilket leder till att den garanti som finns för att romska elever ska få undervisning på rätt variant inte uppfylls..