Det är inte alltid företagen går med vinst utan det händer att ett beskattningsår slutar med en förlust. Lagstiftningen i Sverige och även internationellt tillåter företagen att spara denna förlust till ett år med vinst vilket resulterar i ett lägre skattemässigt resultat. I det fall flera beskattningsår slutar i förlust får de läggas till tidigare förluster och sparas ackumulerade för att rullas framåt på obestämt tid. Reglerna avseende förlustutjämning har funnits lagstadgat sedan 1960 och de resonemang som finns i föregående utredningar gäller i mycket fortfarande idag. Idag återfinns reglerna för denna förlustreglering, underskottsavdrag, i  Inkomstskattelagens (1999:1229) 40:e kapitel och har sedan införandet genomgått många förändringar i form av både förenklingar och spärrande lagstiftning.

Bakgrund: Denna uppsats studerar ämnet underkapitalisering. Med underkapitalisering menas sambandet mellan ett företags skulder och dess egna kapital. Underkapitalisering kan användas inom koncerner där moder- och dotterbolag har skatterättslig hemvist i olika länder och kan därmed använda sig av skillnader i skattelagstiftningen för att minska sina skattekostnader. Då moderbolaget finansierar dotterbolaget med lånat kapital istället för att skjuta till eget kapital uppstår räntekostnader som minskar dotterbolagets skattemässiga resultat och därmed sjunker skattekostnaderna. Koncerner kan alltså använda sig av underkapitalisering i syfte att skatteplanera.

Syftet med studien är att kartlägga utfallet av chefsrekryteringar i SDF Östra Göteborg. Det utfall som kartlades var sammansättningen i gruppen nyrekryterade chefer avseende kön, etnicitet och organisationstillhörighet. Dessa uppgifter kan användas som utgångspunkt i arbetet med att öka representationen av kvinnor och utomnordiskt födda på chefsnivå. Denna målformulering har organisationen grundat med utgångspunkten att strukturell diskriminering har påverkat den nuvarande sammansättningen.Tidigare forskning om diskriminering, särskilt i rekryteringssammanhang, har genomförts med experimentella metoder, kvantitativa studier av arbetsmarknadsutfall och kvalitativ metod. Studierna har visat hur rekryterares meningsskapande, institutionella praktiker i organisationen och strukturer i samhället ger upphov till skilda arbetsmarknadsutfall för olika grupper.

Under 2 månaders tid har jag befunnit mig på ett kontor i Alvesta, närmarebestämt hos sken- och konsolsystemstillverkaren Hyllteknik. Där har jag som denförsta designern någonsin på företaget jobbat nära dess ledning i arbetet med att tafram en ny skärmvägg.I designarbetet har jag fokuserat på, och lyckats med, att effektivisera produktenstillverkningsprocess och produktionskostnader. Designen har också en genomgripandemiljömedvetenhet. Bland annat har min efterforskning av miljövänligamaterial resulterat i att skärmväggens stålram håller en ljudabsorbent som består av100% polyesterfiber och har samma kretslopp som återvinningsbara PET-flaskor.Detta material har absorptionsklass A, med andra ord fungerar skärmen som enutmärkt ljuddämpare. Målet är att nå ut till kontor med en miljömedveten strävan,mån om de anställdas arbetsmiljö vad det gäller kontorets ljudlandskap och skapandetav rumsliga ytor för trivsel och arbete.För att ihopkopplade skärmväggar ska sluta tätt och kunna bära hyllplan har jag ritaten helt ny stålprofil som utgör skärmens gavlar.

Detta är en studie som behandlar arbetsmotivation och arbetsmotivationens förutsättningar bland olika kategorier av telefonförsäljare utifrån Herzbergs tvåfaktorsteori gällande hygien- och motivationsfaktorer. Studien belyser två övergripande frågeställningar. Den första frågan är om prioriteringen och den tillskrivna betydelsen av arbetsrelaterade faktorer för arbetstillfredsställelse och arbetsprestation i arbetet bland telefonförsäljare skiljer sig beroende på kön, socio-ekonomisk status, arbetstider, utbildningsnivå, ålder och lön. Den andra frågan är om tillfredsställelsen i arbetet skiljer sig bland telefonförsäljare beroende på kön, socio-ekonomisk status, arbetstider, utbildningsnivå, ålder och lön. Materialet som ligger till grund för studien är en enkätundersökning i form av en totalundersökning på ett callcenter, totalt omfattar studien 104 respondenter.

SammanfattningBemanningsbranschen är idag en naturlig del av den svenska arbetsmarknaden. Sedan slutet av 1990-talet har allt fler företag inom denna bransch valt att fokusera på uthyrning av studenter. Detta är ett mycket intressant segment då denna verksamhet ökar kontakten mellan studenter och näringsliv och skapar möjligheter för studenter att erhålla arbetslivserfarenhet under studietiden. Ett allt mer snabbföränderligt konkurrensklimat ökar kraven på medvetenhet och strategiutformning för företag, något som är av särskilt stor betydelse för en bransch som är så ung och expansiv.Denna uppsats syftar till att undersöka och analysera den omvärld som bemanningsbranschen, och i synnerhet studentuthyrningssegmentet befinner sig i. Vidare genomförs en konkurrentanalys av företag som fokuserar på studenter och uthyrning av dessa till kvalificerade uppdrag.Undersökningen genomfördes med ett kvalitativt tillvägagångssätt med insamling av såväl sekundär- som primärdata.

Gröna tak har blivit en alltmer vanlig åtgärd för att hantera ökade dagvattenmängder i städer med stora andelar hårdgjorda ytor. Större delen av forskningen hittills har fokuserat på hur vattenretention och fördröjning av toppflöden ser ut för gröna tak, medan endast ett fåtal studier har undersökt hur kvaliteten på det avrinningsvatten som taken genererar ser ut. Vidare analys av eventuellt föroreningsinnehåll i avrinningen från gröna tak behövs för att fastställa dess miljöpåverkan.   Syftet med arbetet var att analysera kvalitet på avrinningsvatten från extensiva gröna tak och fastställa huruvida det förekommer tungmetaller i avrinningen eller ett näringsläckage efter tillsats av gödningsmedel. De extensiva tak som undersöktes är utformade av företaget Veg Tech AB och placerade i Taastrup, Danmark.

Studiens syfte är att beskriva och analysera hur specialpedagogers formella kompetens motsvarar de förväntningar på praktisk yrkeskompetens som specialpedagogerna möter från olika aktörer i skolans vardagsverksamhet. Vi använder oss av en kvalitativ metod och intervjuer för att undersöka vårt fält. I vår studie ingår nio intervjuer med specialpedagoger, verksamma i kommunala skolor, fristående skolor eller central elevhälsa.Forskning har visat att specialpedagoger ofta möter förväntningar på att de ska arbeta direkt med stöd mot elever och att skolor ofta har en kategorisk syn på skolsvårigheter. Nyare forskning har även visat att få professioner, utöver specialpedagogerna själva, i skolan anser att specialpedagoger ska arbeta övergripande med organisation samt skolutvecklingsfrågor. Forskning har också visat att specialpedagoger ofta saknar mandat från ledning för hela sitt uppdrag och att de sällan har den strategiska position, exempelvis i ledningsgrupp, i organisationen som de skulle behöva för att lyckas med uppdraget.Studiens resultat visar att faktorer som respondenterna beskriver som avgörande för huruvida de har förutsättningar att utnyttja sin kompetens till fullo är framför allt en ledning som är medveten om specialpedagogens kompetens och har en vision om en inkluderande skola.

Feed costs constitute a large part of the expenses of dairy farmers. Pasture is a high quality feed with a low cost. However, feeding with concentrates has been shown to enhance milk yield (Leaver, 1985; Bargo et al., 2003; Stockdale, 2004). The purpose with this study was to investigate how milk yield and milk composition were affected as the concentrate proportion in the diet decreased. Pasture behaviour was examined to see if the different concentrate levels affected the time cows spent grazing and ruminating.

Bakgrund och problemdiskussion: Det produceras idag mängder av vinstprognoser och aktierekommendationer. Det finns även en stor mängd studier genomförda med avsikt att undersöka analytikers träffsäkerhet och prognosförmåga. Majoriteten av dem är eniga om att det råder brister i analytikernas träffsäkerhet. En genomgående förklaring till detta är enligt studier att analytiker tenderar att vara överoptimistiska, överreagera på positiv information samt underreagera på negativ information.Aktieanalytikers vinstprognoser och rekommendationer kan i viss mening anses vara kvalificerade gissningar om framtiden. Det ökade missnöjet och det minskade förtroendet för analytikers prognoser har en längre tid varit ett flitigt diskuterat ämne.

Rubriken till detta arbete kommer från Matematikdelegationens betänkande, ?Att lyfta matematiken?. Utbildningsdepartementet fick i uppdrag att ta fram en handlingsplan som skulle syfta till att förändra synen på matematik och öka intresset för matematikämnet hos Sveriges elever. I betänkandet presenteras fyra huvudmål för matematiksatsningen: 1. Stöd och utveckla aktiviteter som ökar intresset för och insikterna om matematikens värde, roll och betydelse i vardag, yrkesliv, vetenskap och samhälle.

Denna studie handlar om invandrare med olika akademisk bakgrund såsom exempelvis läkare, ingenjörer, jurister, lärare, revisorer och sjuksköterskor. Syftet med uppsatsen är att undersöka upplevelser hos invandrare med akademisk utbildning, i vilken de har fått med sig från sina hemländer. Vi vill således se hur deras situation ser ut på den svenska arbetsmarknaden, avseende inkludering och strategi. Därtill vill vi ta reda på informanternas synpunkter på möjligheterna att lyckas eller misslyckas med att etablera sig inom ett kvalificerat yrkesområde. Vi har använt oss utav en kvalitativ metod.Valda teorier lyfter upp relevanta synpunkter för inkludering på arbetsmarknaden hos invandrarakademiker i denna studie.

Employer branding, eller arbetsgivarvarumärke som det heter på svenska, handlar om att rätt människor ska attraheras, rekryteras och vilja stanna kvar i ett företag. Ett starkt employer brand är något som har blivit allt viktigare för företagen i kampen om värdefulla andelar på marknaden.  Studier har visat att anställda som är engagerade och trivs på sitt arbete också presterar bättre, vilket leder till ökad produktion och lönsamhetsfördelar. Många företag är inte medvetna om eller uppdaterade vad gäller sitt arbetsgivarerbjudande, det vill säga den anledning som arbetsgivaren ger till nuvarande och potentiella anställda att arbeta för denne. Det kan vara svårt att fastställa vilka områden som behöver utvecklas i företaget och vilka målgrupper som bör prioriteras. Tillgängliga mätmetoder för att få klarhet gällande nuvarande employer brand saknas, vilket har bidragit till studiens syfte att skapa ett mätverktyg för att utvärdera ett företags arbetsgivarvarumärke gentemot nuvarande anställda.

Föreliggande rapport behandlar det alternativa stommaterialet lersten. Lera är ett gammalt och traditionellt byggnadsmaterial vars kunskap och egenskaper har fallit i glömska. Detta har gjort att materialet och dess egenskaper generellt är okänt i dagsläget och problematik uppstår bland annat vid ansökan om bygglov. Regler och krav på produkter utvecklas ständigt och finns registrerade i en byggproduktförordning kallad CPR (Construction Products Regulation) som sammanställts av Europeiska unionen. Syftet med kraven är att alla material inom EU:s byggsektor ska jämföras och bedömmas utifrån samma förutsättningar via prestandadeklaration och CE-märkning.

Employer branding, eller arbetsgivarvarumärke som det heter på svenska, handlar om att rätt människor ska attraheras, rekryteras och vilja stanna kvar i ett företag. Ett starkt employer brand är något som har blivit allt viktigare för företagen i kampen om värdefulla andelar på marknaden.  Studier har visat att anställda som är engagerade och trivs på sitt arbete också presterar bättre, vilket leder till ökad produktion och lönsamhetsfördelar. Många företag är inte medvetna om eller uppdaterade vad gäller sitt arbetsgivarerbjudande, det vill säga den anledning som arbetsgivaren ger till nuvarande och potentiella anställda att arbeta för denne. Det kan vara svårt att fastställa vilka områden som behöver utvecklas i företaget och vilka målgrupper som bör prioriteras. Tillgängliga mätmetoder för att få klarhet gällande nuvarande employer brand saknas, vilket har bidragit till studiens syfte att skapa ett mätverktyg för att utvärdera ett företags arbetsgivarvarumärke gentemot nuvarande anställda.