Bakgrund: Barn och ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning har inte alltid haft tillgång till skolundervisning. År 1944 infördes hjälpskolor för lindrigt intellektuellt funktionsnedsatta barn. Först under 1970-talet fick alla barn oavsett grad av intellektuell funktionsnedsättning rätt till skolundervisning. Undervisningen bestod från början av ett omsorgstagande och har utvecklats med tyngdpunkt på kunskapsförmedling, vilket Lpo11 tydliggör.Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur läraren ser på sitt professionella uppdrag i grundsärskolan. Jag vill undersöka om det historiska perspektivet i lärarens synsätt på undervisningen kan innebära en förskjutning mellan omvårdnad och ämneskunskap.

Detta arbete består av en tvådelad studie. Vi har dels tagit reda på huruvida lärare använder sig av Harry Potter-böckerna i engelskundervisningen på gymnasiet, dels gestaltat lärarinformanternas uppfattningar angående användandet av Harry Potter-böckerna i undervisningen. Vi har också undersökt om det är möjligt att använda sig av Harry Potter-böcker i engelskundervisningen och om det är möjligt att koppla dem till Lpf 94 (2008) och Kursplaner för Engelska A, B och C (2000) på gymnasiet.     Undersökningens intervjuer genomfördes på två gymnasieskolor i mellersta Sverige och inkluderade tio informanter. I syfte att svara på undersökningens forskningsfrågor genomfördes dessutom en didaktisk läsning av tre Harry Potter-böcker.Den didaktiska läsningen visade att de tre Harry Potter-böckerna kan kopplas till både Lpf 94 (2008:59?76) och Kursplanerna för kurserna Engelska A, B och C på gymnasiet.

Skolans styrning genom användande av läroplaner och Kursplaner kan skilja mellan två olika länder. Vilka dessa skillnader kan vara mellan Sverige, som ett industraliserat i-land och Kenya som en gammal koloni ännu under utveckling inom ämnet biologi är vad detta arbete är tänk att behandla. För att kunna utföra en bra jämförelse mellan de två Kursplanerna har jag valt att studera läroplansteori. Läroplansteori formulerar hur innehåll för utbildningar, hur formulering av utbildningens mål och hur innehållet organiseras. Teorierna visar hur samhällets struktur påverkar skolans utformning och styrningsmetoder.

Den här uppsatsen har utforskat och skapat ett visuellt designspråk för datorförstärkta landskap i Astrid Lindgrens bygd. Uppsatsen ingår i ett pågående forskningsprojekt som heter Datorförstärkta landskap i Astrid Lindgrens bygd, som pågått sedan år 2010. Det är ett forskningsprojekt som National Center for Outdoor Education (NCU) i Vimmerby har tillsammans med Linköpings universitet. Den här uppsatsens roll i forskningsprojekt är att ta fram ett visuellt designspråk för datorförstärkta landskap i Astrid Lindgrens bygd. För att kunna göra detta behövde designern i den här uppsatsen ta reda på vilka kriterier denna applikation ska ha, vilken som är den tänkta målgrupp och slutligen även möta uppdragsgivarens krav.

Abstract: I vårt nuvarande betygssystem skall elever bedömas och betygsättas efter vilken kunskap de har uppnått, till skillnad från tidigare betygssystem där eleverna bedömdes och betygsattes i jämförelse med varandra. Flera forskare ser i undersökningar att lärare har svårigheter med att förstå och tillämpa det ?nya? betygssystemet, och Skolverket skriver i en rapport från 2007 att skolors olika tolkningar av mål och betygskriterier leder till en olikvärdig betygsättning, vilket får stora konsekvenser för ungdomars rättssäkerhet och framtida livschanser.Syftet med undersökningen har varit att belysa hur lärare förstår och använder Kursplaner och betygskriterier i sin undervisningsplanering och betygssättning, samt hur de berättar för elever och föräldrar vad som krävs för olika betyg.Undersökningen har genomförts i form av kvalitativa intervjuer av fem verksamma lärare i år 7-9. Resultatet visar att lärarna baserar undervisningen på stoff som de själva tycker är viktigt och som de kopplar till uppnåendemålen i den nationella kursplanen. Uppnåendemålen, vilka har drag av en behaviouristisk kunskapssyn, upplevs som lättare att jobba efter än de mer kognitivt formulerade strävansmålen.

Aktuell forskning visar att organisationen av ämnet svenska som andraspråk är en faktor som påverkar flerspråkiga elevers skolframgång. Studien syftar till att utröna hur organisationen av ämnet är utformad, av verksamma rektorer, på ett antal skolor samt att jämföra verksamheterna med varandra och att slutligen se om dessa verksamheter genomsyras av ett medvetet utvecklingsarbete. I undersökningen deltog totalt nio rektorer, verksamma i tre olika kommuner i Norrbotten. Den valda insamlingsmetoden var enkäter. Enkäterna var kvalitativa till karaktären.

Syftet med studien var att undersöka om slöjdlärarnas olika utbildningar spelar roll för samarbetet inom slöjdens mjuka och hårda material och hur ett sådant arbetsätt kan se ut. Undersökningen har även försökt få svar på om eleverna blir mer motiverade av ett arbetsätt där materialen blandas. Dessutom har arbetet handlat om att ta reda på om det finns ytterligare faktorer som spelar roll för samarbetet inom ämnet slöjd. Genom studier av tidigare Kursplaner för ämnet i skolan och för slöjdlärarutbildningar har jag fått en historisk tillbaka blick för vad som ingått i både slöjdlärarutbildningar och i undervisning för eleverna i skolan. I mitt sökande efter svar har 8 slöjdlärare intervjuats som läst mot både tidigare och nuvarande läroplan för grundskolan och som har examen från utbildning med behörighet i ett eller båda materialen.

Sammanfattning Det talas just nu mycket om utomhuspedagogik. Med utomhuspedagogik menas då att undervisningen flyttas ut ur klassrummet, för att lära i, och av, omgivningen. Men är utomhuspedagogiken ett viktigt pedagogiskt verktyg i årskurs 3-5 eller är det bara utelek? För att ta reda på det har jag genomfört en enkätundersökning bland lärare som arbetar i årskurs 3-5 över stora delar av Sverige. Av 105 utskickade enkäter har 40 stycken besvarats.

Detta arbete består av en tvådelad studie. Vi har dels tagit reda på huruvida lärare använder sig av Harry Potter-böckerna i engelskundervisningen på gymnasiet, dels gestaltat lärarinformanternas uppfattningar angående användandet av Harry Potter-böckerna i undervisningen. Vi har också undersökt om det är möjligt att använda sig av Harry Potter-böcker i engelskundervisningen och om det är möjligt att koppla dem till Lpf 94 (2008) och Kursplaner för Engelska A, B och C (2000) på gymnasiet.     Undersökningens intervjuer genomfördes på två gymnasieskolor i mellersta Sverige och inkluderade tio informanter. I syfte att svara på undersökningens forskningsfrågor genomfördes dessutom en didaktisk läsning av tre Harry Potter-böcker.Den didaktiska läsningen visade att de tre Harry Potter-böckerna kan kopplas till både Lpf 94 (2008:59?76) och Kursplanerna för kurserna Engelska A, B och C på gymnasiet.

In preparation for the autumn term in 2011, the Swedish elementary school adopted new syllabuses regarding, inter alia, the civic education (Sw. Samhällskunskap). The civic education has traditionally been a disciplinary subject with a main purpose of mediating democratic values as well as providing generalorientation in the society. Generally, the civic education intends to reflect the world in which people live in, being a complex society which to a large extent is regularly affected by global aspects and developments.      The purpose of this study is to review all the elementary school?s syllabuses relating to the civic education with specific focus on the globalisation perspective.

Syftet med detta arbete var att få en uppfattning om hur skolledning och politiker anser att undervisningen för elever med mentala funktionshinder skall organiseras i den obligatoriska grundskolan. Vi utförde därför en enkätundersökning i ett antal inlandskommuner i norra Sverige. Vi intresserade oss för hur undervisningen för dessa elever är organiserad i de aktuella skolorna i dagsläget, dock är tyngdpunkten i vår undersökning lagd på vad informanterna ansåg vara den önskade formen för organisationen. Dessutom ville vi veta om ekonomin påverkade organisationen, hur stor vikt som borde läggas vid elevens individuella behov, hur och i vilken grad eleverna deltar i den demokratiska processen och om särskolan överhuvudtaget nämns i Kursplanerna. Av 47 tillfrågade deltog 24 informanter.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare upplever styrdokumentens intentioner med elevinflytande. Studien har gjorts med en fenomenologisk livsvärldsansats där lärare beskriver hur de upplever elevinflytande utifrån sina egna erfarenheter och livsvärldar. Vidare har en hermeneutisk tolkningsteori använts för att ge en förståelse för hur lärare beskriver elevers inflytande i skolans verksamhet. Metoden för studien är kvalitativ. Det empiriska underlaget består av åtta intervjuer med låg- och mellanstadielärare på sex olika utbildningsenheter.Studien visar på olika förutsättningar för inflytande.

Det här arbetet har undersökt hur sex gymnasielärare med olika ämnesprofil diskuterar ochsamtalar kring estetiska lärprocesser. Resultatet utgår från två fokusgruppsintervjuer på två olikagymnasieskolor i sydvästra Sverige. Syftet har varit att genom samtalen få en bild av hur lärarnakonstruerar och legitimerar estetiska lärprocesser i klassrummet samt att utifrån diskussionenidentifiera de diskursiva mönster som framträder i samtalen. Arbetet tar sitt avstamp isocialkonstruktionism och använder diskursanalys som vetenskaplig metod. I analysenframträder fyra diskurser kring vilka lärarna diskuterar de estetiska lärprocesserna.

In preparation for the autumn term in 2011, the Swedish elementary school adopted newsyllabuses regarding,inter alia, the civic education (Sw. Samhällskunskap). The civiceducation has traditionally been a disciplinary subject with a main purpose of mediatingdemocratic values as well as providing general orientation in the society. Generally, the civiceducation intends to reflect the world in which people live in, being a complex society whichto a large extent is regularly affected by global aspects and developments.The purpose of this study is to review all the elementary school?s syllabuses relating to thecivic education with specific focus on the globalisation perspective.

Denna uppsats presenterar en undersökning om gymnasieelevers kunskaper i derivata. Undersökningen syftar till att jämföra både elevernas teoretiska förståelse samt deras praktiska kunskaper med de krav som anges av Kursplaner, läroböcker samt rådande undervisningspraxis. Undersökningen syftar också till att utreda om det råder något samband mellan elevernas teoretiska förståelse av derivata och deras praktiska kunskaper på området.Undersökningen är bedriven i provform där eleverna under två tillfällen besvarar två olika prov, ett av teoretisk karaktär samt ett av praktiskt beräknande karaktär. Proven är gjorda så att de representerar de rådande Kursplanernas krav på godkänd nivå. Det teoretiska provet är upplagt så att eleverna språkligt ska förklara en rad grundläggande teorier och användningsområden inom derivata.