Uppsatsen tittar närmare på Den heliga Birgittas olika livsroller och slitningarna dem emellan. Fokus ligger på Bigittas övergång från världslig maka och moder till Kristi Brud..

Examensarbetet är en jämförelse mellan två skolors arbete med Grön Flagg. Arbetet grundar sig på intervjuerna av sex pedagoger, tre på varje skola. På de två skolorna där undersökningen är gjord är det i huvudsak pedagoger som ansvarar för arbetet med Grön Flagg som är intervjuade. Syftet med arbetet är att synliggöra och kritiskt granska två skolors arbete med Grön Flagg och jämföra arbetssätten. I uppsatsen lyfts likheter och skillnader och jämförs med Eco-Schools grundprinciper och Grön Flaggs riktlinjer samt med skolans styrdokument.

Uppsatsen syftar till att undersöka hur den aktuella läroplanen för grundskolan, Lgr 11, förhåller sig till en postkolonial andrafierande diskurs i sina förväntningar på skolans utbildning och fostran av barn och ungdomar. I detta arbete har läroplanens två inledande kapitel samt kursplaner i svenska och svenska som andraspråk för år 1-6 fokuserats. Utifrån poststrukturella grundantaganden om språkets konstituerande funktion för den sociala verkligheten samt postkoloniala teorier om andrafiering, analyseras kulturbegreppets olika skepnader och sammanhang i materialet för att få syn på undersökningsobjektets förhållande till en sådan ?vi? och ?dom?-diskurs. Med hjälp av Carol Bacchis (2009) metodologiska grepp på poststrukturell policyanalys, kallat WPR ? What's the Problem Represented to be?, pekar uppsatsen på hur begreppet kultur framförallt används i termer av etnicitet och kulturell bakgrund, samtidigt som kulturell mångfald används som problemframställning i de undersökta texterna.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om, och i så fall hur, man på ett fruktbart sätt kan göra de kommunala arkiven (och ev. andra arkiv) användbara i ämnet samhällskunskap A på gymnasiet. Detta test sker utifrån ett pedagogiskt undervisningsmaterial, närmare bestämt en portfölj tillsammans med en undervisningsplanering i samhällskunskap på gymnasiet. För denna uppsats har en forskarpraktiserande metod använts. Den används för att kunna uppnå syftet med skapandet av ett pedagogiskt undervisningsmaterial (portföljen) för gymnasieungdomar i samhällskunskap A.

The purpose of this essay has been to do a study on narration as a strategy in history education. By taking a starting point in the perspective that Shulman calls ?wisdom of practice? and other studies I interviewed three teachers that were all experts in narration. This to have an insight in how they looked at the oral narration and on its role in history education. Is there a common view among the interviewed techers and to what extent are the traits and qualities of story telling described in litterature linked to the teachers? answers?My results show that the oral narration is not a straight and exclusive teaching strategy; it differs from teacher to teacher.

The main purpose of this essay is to investigate the legal position for employers concerning protection against what employees can express about one?s employer in social media.It may regard dissatisfaction concerning employment, tort or so-called whistleblowing. The spread through social media may be comprehensive and thus cause more damage to the employer.Employees within the public sector as well as in the private are protected by the liberty of speech, which is constitutional, even the protection of sources or the right to criticize can offer some protection. This gives the employees the possibility to widely express themselves in private social media as long as it can?t be classified as a violation, which per se is very rare.However, certain differences between the both sectors will be pointed out.There are still no constitutional rights regarding social media, but a grey area has emerged concerning the legal position.

Tanken på att skapa en geopark, ett område med geovetenskapliga besöksmål, i Siljansområdet väcktes för flera år sedan. Idag arbetar Projekt Meteorum med att förverkliga denna idé. Utgångspunkten är det meteoritnedslag som formade landskapet här för 377 miljoner år sedan och som sedan dess haft stor betydelse för bygden och dess utveckling. Den geologiska historien i Siljansområdet är lång och inte helt lätt att förstå, som så ofta när vi försöker tolka det som hänt långt före vår egen tid. Den tar egentligen sin början för omkring 1 800 miljoner år sedan, då bergarterna i sydöst bildas i samband med att den svekofenniska bergskedjan reste sig.  Det landskap som meteoriten träffade bildades under många årmiljoner.

Tanken på att skapa en geopark, ett område med geovetenskapliga besöksmål, i Siljansområdet väcktes för flera år sedan. Idag arbetar Projekt Meteorum med att förverkliga denna idé. Utgångspunkten är det meteoritnedslag som formade landskapet här för 377 miljoner år sedan och som sedan dess haft stor betydelse för bygden och dess utveckling. Den geologiska historien i Siljansområdet är lång och inte helt lätt att förstå, som så ofta när vi försöker tolka det som hänt långt före vår egen tid. Den tar egentligen sin början för omkring 1 800 miljoner år sedan, då bergarterna i sydöst bildas i samband med att den svekofenniska bergskedjan reste sig.  Det landskap som meteoriten träffade bildades under många årmiljoner.

I denna uppsats undersöker jag hur nationell identitet, fiendebilder och historiskt minne konstrueras i den grekiska författarinnan Pinelopi Deltas (1874-1941) roman "Sta mystika tou Valtou". Romanen, utgiven 1937, har motiv från striderna mellan grekiska och bulgariska nationalister om herraväldet över Makedonien i början av förra seklet och har blivit en klassiker inom grekisk ungdomslitteratur. Utifrån teorier om historiebruk och nationalism respektive begrepp med sitt ursprung i postkolonial litteraturteori undersöker jag hur Delta skildrar bulgarer och greker, och motsättningen mellan dem, hur den s.k. makedonska kampen konstrueras som kollektivt minne samt vilken betydelse den tillmäts i det nationella identitetsprojektet. Undersökningen visar på ett tvetydigt förhållningssätt till frågan om etnonationell tillhörighet i romanen, som hotar att underminera författarinnans nationalistiska utgångspunkter.

Vi vill med detta examensarbete visa på möjligheter och hinder för elevers lärande i matematik inom ramen för undervisningen. Vi har valt att lägga fokus vid lärandeprocessen och interaktionsmönster i undervisningssituationen. I litteraturgenomgången vill vi ge en liten inblick i forskning inom fältet samt anknyta detta till styrdokumentens intentioner. Litteraturgenomgången ger oss en möjlig referensram genom vilken vi kan se och förstå undervisningens möjligheter och hinder. I den empiriska studien har vi genom observationer och intervjuer tagit del av lärares aktiva strävan att iscensätta styrdokumentens intentioner.

Föreliggande uppsats behandlar rektors ledarskap i ett skolutvecklingsarbete. Syftet är att undersöka hur rektors pedagogiska ledarskap blir synligt i ett skolutvecklingsarbete samt hur lärarna upplever rektors pedagogiska ledarskap. Som struktur för resultatredovisningen och som analysverktyg har de fyra inslagen i Alvessons och Ydéns ledarskapsteori använts. Studien har gjorts med hjälp av intervjuer med en rektor och fyra av hennes medarbetare. Utskrifterna av intervjuerna har reducerats och genom meningsstrukturering har olika berättelser förts samman till en sammanhängande historia..

Arbetet handlar om hur man med hjälp av LabVIEW 8.0 kan lösa olika uppgifter. Uppgifterna löses med hjälp av ett DAQ-kort. DAQ-kortet gör det möjligt att mata in signaler, som sedan behandlas efter behov i programmet och därefter skickas ut genom DAQ- kortet till olika komponenter som man vill styra. DAQ-kortet klarar att behandla både analoga och digitala signaler. LabVIEW 8.0 och dess historia, DAQ-kortet samt de olika processerna/uppgifter beskrivs mer utförligt i arbetet..

Bortom minnena är ett arbete som undersöker gränsen mellan de egna och andra människors minnen. Det ställer frågor om fiktiva minnen, om det kan rymmas något slags sanning i en minnesbild som är konstruerad.Genom teckning och broderi tar jag mig an fotografier som representerar andra människors minnen, händelser som jag inte har upplevt. Jag försöker skapa en egen relation till dessa bilder och frigöra dem från deras ursprungliga historia. Jag vill ta reda på om jag kan använda andras minnen för att skapa egna..

Syftet med mitt arbete var att ta reda på vilka ämneskonceptioner som går att tolkas i kursplanerna för ämnet Svenska som andraspråk, kurserna A och B, men också vilka uppfattningar av ämnet som finns bland verksamma lärare på gymnasiet. För att ta reda på vad Svenska som andraspråk är i teorin har jag läst forskning som gjorts kring andraspråksundervisning, men jag har också med utgångspunkt i teoretiska ämneskonceptioner analyserat de direktiv som finns i Skolverkets kursplaner och beskrivningar av ämnet. För att få svar på hur gymnasieämnet utformas i praktiken har jag använt mig av kvantitativ metod i form av en enkätundersökning. För att få ett djupare och mer nyanserat resultat har jag också gjort kvalitativa intervjuer. Informanterna i undersökningen bestod av undervisande lärare i ämnet.

Att jobba på ett spelutvecklingsföretag innebär ett annat sätt att tänka på som animatör. Man har ingen historia att berätta genom sina animationer på samma sätt som man har när man animerar för en film. Historieberättande kan saknas samtidigt som det kan vara lättande att slippa tänka på det. Genom att få ta del av Grins daliga animationsrutiner har jag fått större insikt om hur det är att arbeta som animatör på ett spelföretag. Begränsningar är det främsta man måste tänka på.