Sammanfattning: Ett arbete med syftet att belysa likheter och skillnader mellan skolanskursplan och restaurangbranschens krav genom följande frågeställningar: Överensstämmerskolans mål i Kursplanen med restaurangbranschens behov av utbildad arbetskraft?Vilka kopplingar finns det mellan skola och bransch?Våra teoretiska utgångspunkter i denna studie grundar sig i de sociokulturella traditionerna medföreträdare såsom Vygotskij. Bourdieus kapital/fält begrepp använder vi för att kunna belysa sede olika fälten och dess olikheter i respektive kunskapstradition. Syftet med vår studie har varitatt sätta oss in i och förstå skolans uttolkande av Kursplanen i relation till de behovrestaurangbranschen har på utbildad arbetskraft.Med utgångs punkt i frågeställningarna har vi kommit fram till följande slutsatser.Kursplanens mål visar tydligt sambandet mellan branschkrav och skolans uppdrag.Den praktiska uttolkningen skapar dock problem vid genomförandet av undervisningen.De kopplingar som idag finns mellan skola och yrkesliv skapar en ansträngd situation där alltförmycket maktpositionering sker grupperna emellan.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka hur yrket som lärare i ämnet idrott och hälsa har påverkats av Kursplanens omformuleringar mellan åren 1962 och 2013, samt undersöka hur lärarna har arbetat med de olika kursplanerna.Hur har styrdokumenten förändrat undervisningen av skolidrotten mellan åren 1962-2013?Hur har yrket som idrottslärare förändrats genom åren på grund av omformulerade kursplaner?MetodUppsatsen är byggd på en kvalitativ studie och baseras på intervjuer för att på så sätt skapa en uppfattning om hur några utvalda lärare i ämnet idrott och hälsa har arbetat med undervisningen, samt hur de uppfattat ämnets förändring över tid. Studiens huvudfokus ligger på kursplanerna inom ämnet idrott från Lgr-62 och fram till dagens kursplan Lgr-11. I studien har tre före detta idrottslärare, samt två fortfarande verksamma idrottslärare intervjuats.Resultat/SlutsatsTill en följd av kursplanernas förändringar har undervisningen i idrottsämnet gått från att vara ett rent kroppsövningsämne till att bli ett ämne där teori och praktik förenas, och samspelar med varandra. Idrottslärarens uppgift är numera att göra eleven medveten om betydelsen av hälsa och välmående, samt vikten av fysisk aktivitet under hela livet.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie är att undersöka hur undervisningen i idrott och hälsa bedrivs för barn i behov av särskilt stöd som inte går i den vanliga skolan. Studiens frågeställningar är följande:Hur ser lektionerna i idrott och hälsa ut på de undersökta skolorna?Hur anpassas undervisningen på de besökta skolorna till elever som är i behov av särskilt stöd?Hur arbetar dessa lärare med Kursplanen?Vad är dessa lärares syn på att inkludera alla elever i den vanliga skolan?MetodI denna kvalitativa studie har sju lärare i idrott och hälsa från fem olika skolor intervjuats med hjälp av en semistrukturerad intervju som utgår ifrån studiens frågeställningar. Skolorna som ingår i denna studie hittades via sökningar på Google. Sökorden som användes var framförallt skola, behandling, autism, Asperger, ADHD och Stockholm.

Denna uppsats avser att undersöka och analysera fem verksamma behöriga bildlärares syn på bildsamtalets betydelse och användande i bildundervisningen. Detta eftersom bildsamtal är en viktig del i bildundervisningen enligt den gällande Kursplanen i bildämnet (2000) och den kommande Kursplanen i bildämnet (Lgr 11). I Kursplanens mål står det utskrivet att reflektion och samtal ska ingå i undervisningen, trots det är mina egna erfarenheter att dessa delar ej förekommer så ofta i undervisningen.     För att undersöka fem lärares syn på bildsamtalets betydelse och användning av bildsamtal i bildundervisningen, har kvalitativa intervjuer genomförts i grundskolan med fem verksamma lärare i år 6-9. Min förhoppning var att dessa intervjuer skulle frambringa en bild av verksamma lärares uppfattningar om bildsamtal och hur de gestaltas i undervisningssammanhang.     Litteraturstudier har genomförts för att ge tyngd åt arbetet samt förståelse för vad samtal kan innebära för elevers utveckling.     I resultatdelen i uppsatsen redovisas de fem lärarnas uppfattningar om bildsamtalet i undervisningen.     Utifrån denna studie kan jag inte dra några generella slutsatser om hur bildlärare i allmänhet upplever att de arbetar med bildsamtal i sin undervisning. Utan studien redovisar dessa fem lärares tankar om bildsamtalet i deras undervisning..

Skolämnet idrott som idag heter Idrott och hälsa har sedan dess införande år 1820 i den svenska skolan genomgått en rad förändringar. Tidigare forskning visar dock att många förändringar som skett på normativ nivå i styrdokument endast haft marginella konsekvenser för den praktiska undervisningen. Vidare belyser tidigare forskning att innehållet i ämnet i hög grad påverkas av andra faktorer förutom styrdokument, och att vissa aktiviteter fokuseras i undervisningen medan andra hamnar i skymundan. Uppsatsens syfte är att undersöka hur några lärare beskriver innehållet i Idrott och hälsa A. Undersökningen består av fem kvalitativa halvstrukturerade intervjuer och resultaten förstås med hjälp av läroplansteori.

Skolämnet idrott som idag heter Idrott och hälsa har sedan dess införande år 1820 i den svenska skolan genomgått en rad förändringar. Tidigare forskning visar dock att många förändringar som skett på normativ nivå i styrdokument endast haft marginella konsekvenser för den praktiska undervisningen. Vidare belyser tidigare forskning att innehållet i ämnet i hög grad påverkas av andra faktorer förutom styrdokument, och att vissa aktiviteter fokuseras i undervisningen medan andra hamnar i skymundan. Uppsatsens syfte är att undersöka hur några lärare beskriver innehållet i Idrott och hälsa A. Undersökningen består av fem kvalitativa halvstrukturerade intervjuer och resultaten förstås med hjälp av läroplansteori.

Mitt syfte med den här uppsatsen är att visa att ordet geni är mer än bara ett ord utan också ett uttryck som bär med sig ett system av maktstrukturer som är djupt rotat inom konstens historia. Jag vill också visa hur begreppet ?det konstnärliga geniet ? verkar i bildämnet i det obligatoriska skolväsendet idag, ur ett pedagogiskt perspektiv.Jag börjar med att undersöka begreppet geni utifrån kategorierna; kön, sexualitet, klass, etnicitet, medium, teknik och kontext. I min undersökning jämför jag begreppet med grundskolans kursplan i bild och lokala kursplaner i bild. Sedan går jag in på resultatet av en workshop på Konstfack där jag bad sju bildlärarstudenter att tolka olika citat från Kursplanen.

Skolämnet idrott som idag heter Idrott och hälsa har sedan dess införande år 1820 i den svenska skolan genomgått en rad förändringar. Tidigare forskning visar dock att många förändringar som skett på normativ nivå i styrdokument endast haft marginella konsekvenser för den praktiska undervisningen. Vidare belyser tidigare forskning att innehållet i ämnet i hög grad påverkas av andra faktorer förutom styrdokument, och att vissa aktiviteter fokuseras i undervisningen medan andra hamnar i skymundan. Uppsatsens syfte är att undersöka hur några lärare beskriver innehållet i Idrott och hälsa A. Undersökningen består av fem kvalitativa halvstrukturerade intervjuer och resultaten förstås med hjälp av läroplansteori.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka hur yrket som lärare i ämnet idrott och hälsa har påverkats av Kursplanens omformuleringar mellan åren 1962 och 2013, samt undersöka hur lärarna har arbetat med de olika kursplanerna.Hur har styrdokumenten förändrat undervisningen av skolidrotten mellan åren 1962-2013?Hur har yrket som idrottslärare förändrats genom åren på grund av omformulerade kursplaner?MetodUppsatsen är byggd på en kvalitativ studie och baseras på intervjuer för att på så sätt skapa en uppfattning om hur några utvalda lärare i ämnet idrott och hälsa har arbetat med undervisningen, samt hur de uppfattat ämnets förändring över tid. Studiens huvudfokus ligger på kursplanerna inom ämnet idrott från Lgr-62 och fram till dagens kursplan Lgr-11. I studien har tre före detta idrottslärare, samt två fortfarande verksamma idrottslärare intervjuats.Resultat/SlutsatsTill en följd av kursplanernas förändringar har undervisningen i idrottsämnet gått från att vara ett rent kroppsövningsämne till att bli ett ämne där teori och praktik förenas, och samspelar med varandra. Idrottslärarens uppgift är numera att göra eleven medveten om betydelsen av hälsa och välmående, samt vikten av fysisk aktivitet under hela livet.

Syfte och frågeställningarSyftet med min studie var att undersöka om det förekommer skillnader i friluftsliv vad gäller innehåll och utformning beroende på en skolas geografiska läge. För att få svar på det använde jag mig av följande frågeställningar; Hur ser möjligheterna att bedriva friluftsliv ut på skolorna? Vilka svårigheter finns för att följa Kursplanen utefter vilka möjligheter skolan har? Existerar friluftsdagar och vad innehåller de om de finns? Hur ser skolan på att främja friluftslivet och ge utrymme för exempelvis frilufsdagar?MetodJag gjorde tre stycken halvstrukturerade intervjuer med tre olika idrottslärare. Två av intervjuerna gjorde jag på en innerstadsskola i Stockholm och en intervju på en skola belägen i en mindre stad i Mellansverige. Intervjuerna hade samma upplägg och berörde mina frågeställningar.

SyfteSyftet med denna studie är att undersöka hur idrottslärare upplever möjligheterna att förverkliga friluftsundervisning mot bakgrund av dess position i ämnet idrott och hälsa i den nya läroplanen Lgr 11. Med följade frågeställningar till hjälp:- Hur ser idrottslärarna på uppbyggnaden av nya Kursplanen för idrott och hälsa?- Hur ser idrottslärarna på friluftslivets position i nya Kursplanen för idrott och hälsa, Lgr 11 i jämförelse med Lpo 94?- Hur ser idrottslärarna på möjligheten att förverkliga friluftsundervisning i relation till den nya Kursplanen, Lgr 11?- Arbetar hela skolan tillsammans för att eleverna ska uppnå målen inom friluftsliv? MetodStudien är gjord med en kvalitativ forskningsansats för att få en ökad förståelse inom det valde området. Studie innehåller intervjumaterial från fem utvalda idrottslärare som jobbar på skolor runt om i storstockholmsområdet. Detta val är delvis strategiska då jag fick kontakt med idrottslärarna genom mina studiekamrater.

Syftet med uppsatsen är att belysa hur musikundervisningen i årskurs 4-6 styrs i praktiken, hur lärare tolkar Kursplanen, hur de planerar undervisningen i ett övergripande perspektiv, samt hur bedömning och betygsättning sker. Studiens huvudsakliga vetenskapsteoretiska ansats är ideologikritisk hermeneutik. Metodologin baseras på textanalys, därtill även en enkät till musiklärare i länet, samt observation och datainsamling av samtliga 161 elever och 5 lärare i undersökningskommunens åk6. Resultatet har därmed delvis objektivt säkra data, men till största delen handlar det om en trovärdighet baserat på koherenskriteriet.Genom den kvalitativa textanalysen framträder en konflikt mellan den skrivna och kom-municerade läroplanen och läroplansverkets vidgade kontext inom hela skolans föreställnings-värld. Diskussionen behandlar detta huvudresultat huruvida synen på kunskap, lärande och människa har förändrats genom den nya skolpolitiken.

Skolan styrs idag av nationella styrdokument, de är skollag, läroplan och kursplan. Varje ämne i skolan har en egen kursplan där ämnets kärna, begrepp och perspektiv beskrivs. Fokus i studien ligger på Kursplanen i hem- och konsumentkunskap och då framförallt de fyra övergripande perspektiven hälsa, resurshushållning, kultur och jämställdhet, som ska genomsyra all undervisning. Eftersom vi i framtiden skall arbeta med skolämnet hem- och konsumentkunskap valde vi att fördjupa oss inom problematiken kring perspektiven. Syftet med studien är att genom kvalitativa intervjuer i fokusgrupper ta reda på hur lärare i hem- och konsumentkunskap arbetar med de fyra övergripande perspektiven i sin undervisning.

Denna studie handlar om hur lärare i ämnet idrott och hälsa uppfattade införandet av en ny läroplan i grundskolans tidigare år. Studien riktade sig mot lärares uppfattningar om den nya Kursplanen Lgr 11 i ämnet idrott och hälsa samt vilka möjligheter och svårigheter lärare upplevde i samband med bedömning och betygsättning i ämnet idrott och hälsa. Studien utgick från en kvalitativ ansats, där empirin insamlades med hjälp av semi-strukturerade intervjuer med fyra behöriga lärare som undervisar i ämnet idrott och hälsa för grundskolans tidigare år. Lärarna var verksamma i södra delar av Sverige. Resultaten analyserades med hjälp av Lindes (2012) beskrivning av läroplansteori och ramfaktorteori samt läroplansteoretiska begreppet skolkoder. Resultaten i studien visade att lärarna i ämnet idrott och hälsa tolkade formuleringsarenan genom olika skolkoder samt att fysiska ramar begränsade lärarna vid transformeringsarenan.

Denna studie handlar om hur lärare i ämnet idrott och hälsa uppfattade införandet av en ny läroplan i grundskolans tidigare år. Studien riktade sig mot lärares uppfattningar om den nya Kursplanen Lgr 11 i ämnet idrott och hälsa samt vilka möjligheter och svårigheter lärare upplevde i samband med bedömning och betygsättning i ämnet idrott och hälsa.Studien utgick från en kvalitativ ansats, där empirin insamlades med hjälp av semi-strukturerade intervjuer med fyra behöriga lärare som undervisar i ämnet idrott och hälsa för grundskolans tidigare år. Lärarna var verksamma i södra delar av Sverige. Resultaten analyserades med hjälp av Lindes (2012) beskrivning av läroplansteori och ramfaktorteori samt läroplansteoretiska begreppet skolkoder. Resultaten i studien visade att lärarna i ämnet idrott och hälsa tolkade formuleringsarenan genom olika skolkoder samt att fysiska ramar begränsade lärarna vid transformeringsarenan.