Sex och samlevnad är ett undervisningsområde som varit obligatoriskt i svensk skolan sedan 1955. Trots detta har få skolor satt upp övergripande mål för arbetsområdet, och undervisningens innehåll kan skilja stort mellan klassrum till klassrum, samt mellan skola till skola. Ett antal studier har dessutom visat att många av de läromedel i ämnet biologi som finns på marknaden ensidigt utgår från att den heterosexuella samlevnaden är den rätta, samt ger uttryck för ett könsåtskiljande perspektiv där mannen och kvinnan ges olika egenskaper, roller och handlingsutrymme. Dessa till synes objektiva biologiska beskrivningar utesluter därmed vissa elever från deras syn på kärlek, kön, lust, sexualitet och identitet. På basis av detta har jag utifrån ett queerperspektiv analyserat läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, Kursplanen i biologi, samt ett referensmaterial från Skolverket med avseende på presentationen av kön och sexualitet.

Sex och samlevnad är ett undervisningsområde som varit obligatoriskt i svensk skolan sedan 1955. Trots detta har få skolor satt upp övergripande mål för arbetsområdet, och undervisningens innehåll kan skilja stort mellan klassrum till klassrum, samt mellan skola till skola. Ett antal studier har dessutom visat att många av de läromedel i ämnet biologi som finns på marknaden ensidigt utgår från att den heterosexuella samlevnaden är den rätta, samt ger uttryck för ett könsåtskiljande perspektiv där mannen och kvinnan ges olika egenskaper, roller och handlingsutrymme. Dessa till synes objektiva biologiska beskrivningar utesluter därmed vissa elever från deras syn på kärlek, kön, lust, sexualitet och identitet. På basis av detta har jag utifrån ett queerperspektiv analyserat läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, Kursplanen i biologi, samt ett referensmaterial från Skolverket med avseende på presentationen av kön och sexualitet.

BAKGRUND:Begreppet historiekultur är relativt nytt inom den historieteoretiska och historiedidaktiska världen. Historiekultur innebär kortfattat de kanaler genom vilka historia kommuniceras. Historiemedvetande är ett centralt begrepp och uppnåendemål i Kursplanen för histo-ria(Lpo94). För att skolan skall hjälpa elever att utveckla ett historiemedvetande, menar forskning att historieämnet måste få relevans för eleverna. Detta möjliggörs genom mötet mellan elevens subjektiva historiekultur och den vetenskapliga historia som förmedlas i sko-lan.

I Kursplanen för ämnet svenska finns det relativt nya vidgade textbegreppet, vilket innebär att text inte längre innefattas av tryckt text utan även kan vara bild, film, teater etcetera. Denna studie tar sin utgångspunkt i film som text. Syftet med undersökningen är att studera huruvida film som text kan likställas med den litterära texten i svenskundervisningen eller om filmmediet fortfarande, som forskningen benämner det, anses vara av låg status. I forskningsbakgrunden problematiseras filmens roll i svenskundervisningen och förslag på ytterligare bearbetningsmöjligheter angående film som text ges. Undersökningen grundar sig på intervjuer med tre gymnasielärare samt enkätundersökningar med respektive lärares elever, vilka läser kursen Svenska B.

Syftet med den här uppsatsen var att undersöka hur elever definierar ?eget skapande?, vilket är en term som används i läroplanen för de obligatoriska skolformerna och i Kursplanen i bild. Jag har också undersökt om elever på högstadiet håller på med något eget skapande på fritiden och om de tycker att det finns tillräckligt med tid för eget skapande på bilden i skolan.Studien består dels av en enkätundersökning där 84 elever på högstadiet har svarat och dels av intervjuer med fyra av eleverna. Resultatet visar att dessa elever har olika uppfattning om vad som är eget skapande. En stor del av eleverna har använt sig av ordet ?själv? i sina definitioner, antingen i bemärkelsen att man arbetar själv under bildskapandet eller i den mening att man själv kommer på vad som ska skapas.

Undersökningen gjordes i en klass tre med 26 barn och en klasslärare. Syftet med undersökningen var att se hur en lärare som inte arbetade efter en specifik genrepedagogik arbetade med genrer i en klass, då det uttryckligen står i Kursplanen att alla elever skall kunna skriva och läsa olika genrer. Uppsatsen är utformad efter tre intervjuer rörande genrer samt observationer kring vad för genre de arbetade med samt i vilken utsträckning de förekom. Resultatet av intervjuerna och observationerna ställdes sedan mot teoriavsnittet och analyserades mot varandra i analysen, för att se om lärarens sätt att arbeta kring genrer stämde överens med det som forskare och teoretiker anser vara gynnande för eleverna. Resultatet av analysen visade att läraren inte ansåg att hon arbetade med genrer utan med texttyper, genrer visades i detta fall vara en synonym till hennes uppfattning av texttyper.

Syftet med den här uppsatsen var att undersöka hur elever definierar ?eget skapande?, vilket är en term som används i läroplanen för de obligatoriska skolformerna och i Kursplanen i bild. Jag har också undersökt om elever på högstadiet håller på med något eget skapande på fritiden och om de tycker att det finns tillräckligt med tid för eget skapande på bilden i skolan.Studien består dels av en enkätundersökning där 84 elever på högstadiet har svarat och dels av intervjuer med fyra av eleverna. Resultatet visar att dessa elever har olika uppfattning om vad som är eget skapande. En stor del av eleverna har använt sig av ordet ?själv? i sina definitioner, antingen i bemärkelsen att man arbetar själv under bildskapandet eller i den mening att man själv kommer på vad som ska skapas.

I denna uppsats undersöktes kvalitén på nio elevbearbetningar av Daniel Boyacioglus dikt ?Skådespel?. Eleverna gick i skolår nio och arbetade i undersökningen induktivt utan konkreta instruktioner. Eleverna informerades om att de skulle bearbeta dikten på valfritt sätt och skriva ner sitt resultat och lämna in. Syftet med undersökningen var att se hur mycket eleverna på egen hand kunde upptäcka i en dikt och hur de valde att genomföra bearbetningarna eftersom min hypotes var att våra elever kan mer än vi tror.

Syftet med detta examensarbete var att få en bild av eventuella skillnader när det gäller pedagogers syn på det skönlitterära arbetets roll i olika skolår. I vårt syfte ingick även att undersöka om man i praktiken kan se tecken på ett snävt synsätt när det gäller litterärt arbete relaterat till elevers ålder såsom vi har tolkat det uttrycks implicit i den svenska Kursplanen. För att undersöka detta använde vi oss av kvalitativa intervjuer och löpande observationer. Vi intervjuade fyra pedagoger som arbetade på samma skola, två i varje skolår. Efter intervjuerna observerade vi dem var och en när de undervisade med och kring skönlitteratur.

Efter 1990-talets skolreformer har det fram till idag pågått en diskussion om huruvida skolan uppnår den likvärdighet som eftersträvas. Flera nationella studier indikerar att det har funnits en generell likvärdighetsproblematik i den svenska skolan under de senaste decennierna. Studierna handlar framförallt om varierande tolkningar av läroplanen och orättvisor i samband med betyg och bedömning. Som en reaktion på den bristfälliga likvärdigheten implementerades år 2011 nya läroplaner och en ny betygsskala för både grundskolan och gymnasiet i syfte att stärka samsynen mellan lärare, skolor och kommuner. Syftet med uppsatsen är att, utifrån ett likvärdighetsperspektiv, undersöka lärares sätt att tolka och arbeta med den nya läroplanen och betygsskalan.

Syftet med vår studie var att bedöma om det fanns någon skillnad mellan gymnasieelever årskurs 3 på naturvetenskaplig inriktning och samhällsvetenskaplig inriktning i medvetenhet om vetenskapsteoretiska begrepp och samband. För att få svar på detta har vi intervjuat 19 elever från vardera inriktning med frågor som rör det vetenskapsteoretiska perspektivet. Frågorna har utformats för att få en förståelse av elevernas medvetenhet om vad som karakteriserar naturvetenskapen på det teoretiska planet, naturvetenskapliga experiment, lagar och teorier, forskares del av naturvetenskapen och elevernas förståelse av kausala samband. Strävansmål och mål att uppnå från Kursplanen för Naturkunskap A och B har också de en grund till frågornas utformning. Vi har valt att göra en kvalitativ insamling av data via elevintervjuer, som därefter har analyserats kvantitativt.

I Kursplanen för ämnet svenska finns det relativt nya vidgade textbegreppet, vilket innebär att text inte längre innefattas av tryckt text utan även kan vara bild, film, teater etcetera. Denna studie tar sin utgångspunkt i film som text. Syftet med undersökningen är att studera huruvida film som text kan likställas med den litterära texten i svenskundervisningen eller om filmmediet fortfarande, som forskningen benämner det, anses vara av låg status. I forskningsbakgrunden problematiseras filmens roll i svenskundervisningen och förslag på ytterligare bearbetningsmöjligheter angående film som text ges. Undersökningen grundar sig på intervjuer med tre gymnasielärare samt enkätundersökningar med respektive lärares elever, vilka läser kursen Svenska B.

SammanfattningSå lär jag ut hälsa är en uppsats på avancerad nivå skriven våren 2012 vid Gymnastik och Idrottshögskolan i Stockholm och är på 15 högskolepoäng.Syftet med denna uppsats är att undersöka hur lärare i Södra Australien och Sverige skapar en lärandemiljö i hälsa och för att uppfylla detta syfte har jag valt frågeställningarna:? Hur gör lärare i Södra Australien och Sverige för att skapa en lärmiljö i hälsa?? Hur påverkar lärarens syn på hälsa undervisningen i skolan?? Vad finns det för likheter och skillnader i lärares förhållningssätt i hälsa i Södra Australien och Sverige?Uppsatsen är en kvalitativ studie med intervjuer som undersökningsredskap. Intervjuerna genomfördes med tre australiensiska lärare och tre svenska lärare där urvalet byggde på ett praktiskt urval.Hela studien genomfördes med ett salutogeniskt synsätt där det insamlade materialet analyserades utifrån KASAM och tidigare forskning inom hälsa, hälsoarbete och hälsa i idrott och hälsaundervisningen i skolan.Resultatet visar att lärare i Sverige och Södra Australien har liknande tillvägagångssätt i hur de undervisar i hälsa i Idrott och Hälsa även fast deras kursplaner skiljer sig mot varandra. Lärarena säger att de återkopplar till hälsa i det mesta de gör.Slutsatsen i uppsatsen är att Södra Australien är undervisningen mer styrd eftersom deras kursplan är mer konkret och på det sättet styr den mer vad lärarna lär ut till skillnad mot den svenska Kursplanen i Idrott och Hälsa som är väldigt tolkningsbar. På grund av detta var de australiensiska lärarna mer konkreta i sina beskrivningar av undervisning, trots att undervisningsformerna var lika.

Syftet med detta examensarbete var att få en bild av eventuella skillnader när det gäller pedagogers syn på det skönlitterära arbetets roll i olika skolår. I vårt syfte ingick även att undersöka om man i praktiken kan se tecken på ett snävt synsätt när det gäller litterärt arbete relaterat till elevers ålder såsom vi har tolkat det uttrycks implicit i den svenska Kursplanen. För att undersöka detta använde vi oss av kvalitativa intervjuer och löpande observationer. Vi intervjuade fyra pedagoger som arbetade på samma skola, två i varje skolår. Efter intervjuerna observerade vi dem var och en när de undervisade med och kring skönlitteratur.

Denna uppsats handlar om texturval hos nio svensklärare i gymnasiet, samt deras tolkning av Kursplanens formulering ?centrala verk?. Författaren till denna uppsats tar, förutom valet av tryckta skönlitterära texter, även upp multimodala texter och försöker undersöka vilka texttyper de intervjuade lärarna föredrar att använda i sin undervisning. Syftet är att försöka få en inblick i hur texturvalet hos gymnasielärare i svenska, i relation till Kursplanens ?centrala verk?, kan gå till.Nio svensklärare som arbetar på gymnasiet har intervjuats via mail.