Syfte och frågeställningar: Syftet med studien var att utifrån ett interaktionistiskt perspektiv statistiskt testa tidigare studiers undersökta icke-kognitiva faktorer som eventuellt kan samvariera med betyget i ämnet Idrott och hälsa.I hur hög grad korrelerar de icke-kognitiva faktorerna med betyg i ämnet Idrott och hälsa?Hur ser eventuella skillnader ut mellan betygsgrupperna sett till elevernas skattning av de icke-kognitiva faktorerna? Metod: Vi har i vår studie använt oss av en kvantitativ metod för att få en övergripande bild av vårt undersökningsområde samt för att kunna testa vårt resultat statistiskt. Vi använde en enkätmetod till studien och enkäten tar upp icke-kognitiva faktorer som tidigare forskning menar kan samvariera med betyget i ämnet Idrott och hälsa. Frågeformuläret delades, efter samtycke med skolorna, ut till 232 elever fördelade på fyra olika gymnasieskolor. Resultat: Resultatet av vår enkätstudie visade att det fanns icke-kognitiva faktorer som korrelerade med betyget i Idrott och hälsa. Elever som uppgav att de var fysiskt aktiva på sin fritid, aktiva inom någon idrottsförening samt hade ett stort idrottsintresse hade ett högre betyg.

Denna studies syfte är att ta reda på i hur stor utsträckning slöjdlärare använder sig av det utbud avmuseilektioner som finns på Göteborgs museer och institutioner. Syftet är vidare att undersöka på vilka olika sättslöjdlärare använder sig av museilektioner i sin undervisning. Slutligen vill studien ta reda på varför slöjdlärareanvänder studiebesök i sin undervisning och om de inte används, vilka skäl som anges för detta. Kvalitativasemistrukturerade samtalsintervjuer har genomförts med åtta verksamma slöjdlärare som undervisar i årskurs 7-9och arbetar inom samma stadsdel i Göteborg. Vid resultatet framkom att hälften av lärarna frekvent använtstudiebesök i sin undervisning men det är enbart en av dem som gör det regelbundet varje termin med ett uttalatsyfte.

Frågan som har legat till grund för uppsatsen, och som ofta dyker upp i samband med nybildandet eller reformerandet av nya kursplaner för skolämnen, är vilka ämnesteoretiska likheter och skillnader som bör råda mellan gamla och nya kursplaner. Detta är ett intressant problemområde att undersöka då det nu har gått ett par år sedan den nya ämnesplanen för gymnasieskolan trädde i kraft. Syftet med studien är att undersöka ett antal geografilärares förhållningssätt till den nya ämnesplanen inom GY2011. Detta ska besvaras med hjälp av följande frågeställningar:? Hur förhåller sig lärarna till de ämnesteoretiska skillnaderna i den nya kursplanen i förhållande till den gamla?? I vilken utsträckning sker praktisk tillämpning av det nya innehållet enligt Skolverkets kommentar kring ämnesplanen, exempelvis kring GIS?Uppsatsen är baserad på sju stycken djupintervjuer med geografilärare som, för att kunna besvara syftet och frågeställningarna, antar en kvalitativ form.

AbstractI studien jämförs matematikläroböcker från Sverige och Rumänien inom två områden: algebra och funktioner, med fokus på andragradsekvationen och andragradsfunktionen. Den teoretiska delen och uppgifterna som undersöks hör till läroböcker under gymnasiets första år på NV - programmet. Läroböckerna undersöks med hänsyn till tre perspektiv: det teoretiska upplägget, uppgiftsinnehållet och hur det historiska perspektivet på matematikens utveckling införs i läroböckerna. Granskningen av läroböckerna utförs utifrån kursplanernas innehåll och mål i de två länderna. Kursplanernas innehåll och mål för undervisning i matematik för NV-programmet granskas med hjälp av en empirisk metod, medan läroböckernas teoretiska upplägg, uppgiftsinnehållet och det historiska perspektivet i läroböckerna undersöks kvalitativt.

Bakgrund och problem: Städernas ekonomiska tillväxt och ökade koncentration av människor leder till ett ökat behov av varor och tjänster. Detta genererar ett ökat behov av urbana godstransporter, som främst sker med lastbilar. Distributionen sker i en innerstad som byggdes upp i en tid utan anpassning till bilar och där ett stort utbud och efterfrågan samsas om en liten yta. Aktörerna vill dock verka i ett område utan för mycket trafik. Butikerna vill exponeras, konsumenterna vill inte konkurrerna med lastbilar och transportörna själva vill ha bra tillgänglighet när de ska distribuera godset.

Syfte: Studien syftar till att belysa vad elever själva anser vara ett stöd för dem i matematik och att se om det överensstämmer med det skrivna åtgärdsprogrammet. Frågeställningar:? Hur beskriver eleverna sina behov för att kunna uppfylla kunskapskraven? ? Hur kommer elevens behov till uttryck i åtgärdsprogrammet?? Vad anser eleverna vara ett stöd för dem för att kunna utveckla sina kunskaper i ma-tematik?? Vilka åtgärder föreslås i åtgärdsprogrammet?Teori: Matematikdidaktisk teori och ramfaktorteorin Metod: Studien är en kvalitativ studie genomförd på tre skolor belägna i två olika kommu-ner i västra Sverige. Undersökningen bygger på 13 halvstrukturerade elevintervjuer samt granskning av elevernas åtgärdsprogram från skolår 3- 9. Det insamlade materialet har tolkats enligt hermeneutisk metod och resultatet av intervjuerna har jämförts med de skrivna åtgärds-programmen.

Syfte och frågeställningar: Syftet med studien var att utifrån ett interaktionistiskt perspektiv statistiskt testa tidigare studiers undersökta icke-kognitiva faktorer som eventuellt kan samvariera med betyget i ämnet Idrott och hälsa.I hur hög grad korrelerar de icke-kognitiva faktorerna med betyg i ämnet Idrott och hälsa?Hur ser eventuella skillnader ut mellan betygsgrupperna sett till elevernas skattning av de icke-kognitiva faktorerna? Metod: Vi har i vår studie använt oss av en kvantitativ metod för att få en övergripande bild av vårt undersökningsområde samt för att kunna testa vårt resultat statistiskt. Vi använde en enkätmetod till studien och enkäten tar upp icke-kognitiva faktorer som tidigare forskning menar kan samvariera med betyget i ämnet Idrott och hälsa. Frågeformuläret delades, efter samtycke med skolorna, ut till 232 elever fördelade på fyra olika gymnasieskolor. Resultat: Resultatet av vår enkätstudie visade att det fanns icke-kognitiva faktorer som korrelerade med betyget i Idrott och hälsa. Elever som uppgav att de var fysiskt aktiva på sin fritid, aktiva inom någon idrottsförening samt hade ett stort idrottsintresse hade ett högre betyg.

Kursplanen understryker att de elever som läser svenska som andraspråk ska få samma förutsättningar och villkor att leva i det svenska samhället som svenska elever. Att lära sig läsa och skriva är något som de flesta svenska barn lär sig under de första åren i skolan. När det gäller nyanlända elever har inte alla haft samma möjligheter i hemlandet. För att kunna möta de nyanländas tidigare kunskaper och behov behövs olika metoder i undervisningen. Jag har valt att koncentrera min studie till läsning av skönlitterära böcker.

I föreliggande undersökning är syftet att studera hur lärare i idrott och hälsa tillämpar det målrelaterade betygssystemet och diskutera hur denna praktik påverkats och påverkas av olika faktorer såsom läroplan, betygssystem och kunskapssyn. I studien riktas intresset både mot tillämpningen av betygsättningspraktiken under tiden för Lpo 94 med tillhörande kursplan för idrott och hälsa och hur den kan komma att påverkas under Lgr 11. I fokus för studien är betyg och bedömningsprinciper för betyget Godkänd på grundskolan, vilket motsvarar betygssteget E i nya Lgr 11. De specifika frågeställningarna rör därför såväl Lpo 94 som Lgr 11 och formuleras enligt följande:Hur kan man förstå att den samsyn som råder kring betyget Godkänd i idrott och hälsa på grundskolan har uppkommit, då denna samsyn inte baseras på kunskapsmål i kursplanen?Vad anser lärare i idrott och hälsa är viktigast med ämnet?Hur kan de nya styrdokumenten i idrott och hälsa komma att påverka undervisning och betygsättningspraktik i idrott och hälsaVilka uppfattningar finns om den nya betygsskalan hos lärare i idrott och hälsa? Undersökningens empiri omfattar sex semistrukturerade intervjuer med lärare i idrott och hälsa på grundskolan, som har tolkats utifrån ett hermeneutiskt angreppssätt.

Utifrån tidigare forskning om och utvärderingar av musikämnets ställning i lärarutbildningen är syftet med förestående uppsats att ytterligare belysa musikämnets situation i den svenska lärarutbildningen såsom den manifesterar sig i kursplanerna på högskolor och universitet. Föremål för analys är samtliga lärarutbildningars kursplaner i det allmänna utbildningsområdet (AUO), som tillsammans med den nationella kursplanen i musik (Kp2000) utgör underlag för besvarandet av forskningsfrågan ?På vilket sätt förbereds lärarstudenter för musikundervisning enligt Kp2000??. Ur ett hermeneutiskt perspektiv genomförs analysen baserad på fyra sökord; ?Musik?, ?Estetik?, ?Musisk? samt ?Konstnärlig?, ord hämtade ur den presenterade kontexten kring analysobjekten.

Franska är ett av de språk som elever idag kan välja att läsa utöver svenska och engelska i dagens svenska skola. I kursplanen för moderna språk talar man om språkets relevans för oss människor idag och det viktiga i att vi breddar våra språkkunskaper till gagn för oss själva och samhället. Den rådande situationen är dock bekymmersam; statistik visar att ca 25 % av elever som påbörjat studier i franska, hoppar av innan avslutad utbildning. Det ligger i luften att en förändring måste ske, vilket inte minst den aktuella debatten 2006 visar på.Jag har velat ta reda på varför franska idag är ett ämne mer eller mindre i kris, trots att man på högre beslutsnivå förespråkar dess betydelse. Vidare har jag utifrån ett ämnesövergripande synsätt undersökt hur konst som didaktiskt verktyg skulle kunna bidra till ett upplevelse- och erfarenhetsbaserat lärande, där elever och lärare inspireras och motiveras i mötet med det franska språket.

Under mina praktikperioder, VFU-perioder, ute på olika skolor har jag observerat att de flesta elever inte har tekniskt självförtroende om de redskap de använder i textilslöjden. Med tekniskt självförtroende menas att man har tillräckligt med teknisk kunskap så man kan hantera redskapet. Med detta arbete ville jag få en insikt i hur mycket teknisk undervisning eleverna får i samband med textilundervisningen. Jag tror att skolan inte är könsneutral utan spär på könsrollerna genom att inte ha så mycket teknisk undervisning i textilslöjden. Jag tror att många har ett könsbundet förhållningssätt till teknik som ett ämne för pojkar och textilslöjd som ett ämne för flickor.

Syfte och frågeställningar: Vårt syfte med denna studie är att jämföra idrottslärares och elevers uppfattningar om hälsodelen i ämnet Idrott och hälsa. De frågeställningar vi använde för att uppfylla detta var: Hur stor del av undervisningstiden används till att behandla hälsodelen i ämnet idrott och hälsa? Vilken typ av undervisning anser elever och lärare används för att täcka in hälsodelen i ämnet Idrott och hälsa?Metod: Vi har i vår studie använt oss av en enkätmetod för att få en övergripande bild av jämförelsen. Vår enkät tar upp de hälsodelar ämnet Idrott och hälsa kan innehålla och är utarbetad utifrån forskningsläget samt vår pilotstudie. Enkäten delades, efter samtycke med både skolorna och föräldrarna, ut till 205 elever och nio lärare på fyra olika skolor.Resultat: Elever anser att skador, näringslära och stresshantering är de mest väsentliga momenten inom hälsodelen medan lärarna tycker att näringslära social kompetens och hygien är viktigast.

Abstract Vad erbjuds eleven egentligen att lära sig prata om i skolans undervisning i tyska? Förmedlar ämnet språkliga fragment möjliga att använda endast i begränsade, specifika situationer eller kan ämnet stärka ett demokratiskt beteende hos eleven? Då syftet med denna uppsats är att undersöka på vilket sätt tyska kan fungera som ett demokratiämne har jag tittat på vad elever som studerar tyska i år nio erbjuds att lära sig tala om utifrån läroböcker. Detta undervisningsinnehåll har jag sedan ställt i relation till teorier om deliberativa samtal och dialogiska klassrum då dessa teorier belyser några av de dimensioner ett utbildningsväsen kan behöva innehålla för att kunna fostra sina medlemmar till ett demokratiskt beteende. Med ett demokratisk beteende menas här en kommunikativ förmåga att lyssna och argumentera över vad som är viktigt och rättvist i diskussioner kring frågor som berör samhällets medlemmar. Utgångspunkt för studien är skolans demokratiska utbildningsuppdrag som förmedlas via svensk skollag från 2010 samt via läroplan och kursplaner från 2011.

SammanfattningInledning: Specialidrott har funnits i skolvärlden sedan 70-talet och har lett till att många ungdomar har kunnat kombinera skola och elitidrottssatsning vid sidan om varandra. Det har skapats RIG (riksidrottsgymnasier) och ämnet specialidrott har lagts till som en kurs på gymnasieskolan. Målet med RIG var att göra det möjligt för talangfulla ungdomar att kombinera elitidrott med gymnasiestudier då gymnasietiden anses vara en brytpunkt för när elitsatsningen börjar. Att gå på ett RIG innebär även att få träna väldigt mycket och tävla med många av de bästa i samma åldersgrupper. RIG-systemet har producerat många svenska elitidrottare i olika idrotter.