SammanfattningSyfte:Studiens syfte har varit att undersöka och analysera elevers kunskap och inställning till dans idrottsundervisningen.Frågeställningar:Vad har elever i åk 9 för erfarenhet från dansmomentet i idrottsundervisningen?Skiljer sig inställningen och attityden till dansmomentet mellan pojkar och flickor i åk 9?Vilka är elevers uppfattningar om dansens effekter?Vad kan eleverna om dans?Vad har elever i åk 9 för attityd till dans som fenomen?Metod:Totalt har åtta semistrukturerade intervjuer genomförts med elever, fyra flickor och fyra pojkar i åk 9. Det material som användes var penna och papper, samt ljudinspelningsutrustning. En genomarbetad intervjuplan var färdigställd innan genomförandet. När intervjuerna var avklarade transkriberades ljudinspelningarna och tolkades med hjälp av en teoretisk utgångspunkt, i detta fall Antonovskys begrepp KASAM samt från ett genusperspektiv .Resultat:Eleverna i studien har få positiva erfarenheter från dansmomentet i idrottsundervisningen.

BakgrundKvinnlig könsstympning innebär att hela eller delar av könsorganen avlägsnas. I världen uppskattas 100-140 miljoner kvinnor genomgått ingreppet. Kvinnlig könsstympning är främst förekommande i de västra och östra delarna av Afrika samt i Egypten. Ingreppet är inte en religiös plikt utan har sedan 2000 år tillbaka utförts som en kulturell sed. En kartläggning av faktorer som påverkar fortsatt utövande av kvinnlig könsstympning behövs för att få svar på vilka resurser i det förebyggande arbetet som har störst påverkan i avskaffningen av kvinnlig könsstympning.

SyfteSyftet med undersökningen har varit att studera hur elitbandytränare arbetar med att utveckla individer genom målsättning, roller och konflikthantering i sina respektive lagprocesser.Frågeställningarna har varit: Hur arbetar elittränare inom bandy med individuell målformulering i lagprocessen? Hur arbetar elittränare inom bandy med individer gällande roller i lagprocessen? Hur hanterar elittränare inom bandy konflikter i lagprocessen?MetodUndersökningen gjordes på allsvenska tränare inom bandy. Urvalet till denna undersökning har skett i relation till syftet, föreställningar, kön och geografi. Urvalet grundade sig på föreställningen/uppfattningen att två av respondenterna var kunniga angående coachande samtal och två var mindre bekanta med sådana samtal. Insamlingen av empiriska data har skett genom intervjuer och sammanlagt intervjuades fem tränare (en under förundersökningen och fyra under huvudundersökningen).

Bakgrund: Uppsatsidén har väckts genom att vi under vår utbildning läst kurserna Barnet i matematikens och skriftspråkets värld och Barns skriftspråksutveckling 1. I dessa kurser har den fonologiska medvetenheten och dess koppling till läs- och skrivinlärning diskuterats. Vi har även mött pedagoger som arbetar eller har arbetat med fonologisk medvetenhet och i diskussioner med dem märkt att de har olika uppfattningar. Genom detta har ett intresse att undersöka hur verksamma pedagoger resonerar om sin undervisning i fonologisk medvetenhet väckts.Syfte: Examensarbetets syfte är att undersöka hur pedagoger i förskoleklass tänker om sin undervisning i fonologisk medvetenhet. Våra frågeställningar är: Vilka arbetssätt, modeller och material använder man sig av? Hur anpassar pedagogerna undervisningen i fonologisk medvetenhet efter elevernas modersmål, elever med svårigheter och utifrån kartläggning? Stämmer pedagogernas syfte med undervisning i fonologisk medvetenhet med forskning inom området?Metod: Vi har gjort sju kvalitativa intervjuer med åtta pedagoger som är verksamma i förskoleklass.

Syftet med studien är att genom en forskningsanalys identifiera orsaker bakom och konsekvenser av den snabba befolkningstillväxten i Latinamerikanska storstäders socioekonomiska periferi. Arbetet utgör en geografisk studie och fokus i analysen ligger därför på rumsliga aspekter. Studien tar avstamp i en orsaksanalys för att förklara den kraftiga urbanisering som tog fart i Latinamerika under 1900-talets andra hälft. Sedan analyseras de socioekonomiska och rumsliga konsekvenserna av denna urbanisering. I studien identifieras fyra huvudsakliga orsaker och sex huvudsaliga konsekvenser.

Bakgrund: Den europeiska unionen är idag en realitet. Mycket har hänt under det senaste seklet och den geografiska kontinent varpå det för hundra år sedan låg en räcka politiska nationalstater ligger det idag en politisk union, en stormakt. Detta har fått stora konsekvenser både för världspolitiken och för den enskilda individens uppfattning om sin egen tillvaro. Min undran är hur detta kunnat ske. Hur kan världen förändras på ett så radikalt sätt på bara några årtionden? Hur har övergången från nation till union kunnat gå så snabbt? Vilka verklighetsanspråk ligger bakom den bild av världen som presenteras utifrån EU.Mål: För att analysen ska kunna sägas vara lyckad bör frågor som hur den bild av världen som manifesteras i dokumenten om MEDIA ser ut, ur vilka diskursiva strukturer som denna världsbild hämtar legitimitet samt hur dessa diskurser är relaterade till varandra ha besvarats.Metod: Diskursanalys har använts som både teoretisk och metodologisk utgångspunkt.

Denna uppsats behandlar två olika register, dvs. det svenska skriftspråket och chattspråket samt den medvetna kodväxlingen däremellan i en skolsituation. Syftet är att ta reda på om elever i årskurs fem behärskar skolans skriftspråks- och chattspråksregister och förmår kodväxla mellan registren. För att nå vårt syfte gjordes en kvalitativ undersökning där tio elever deltog, varav fem var flickor och fem pojkar. Dessa elever fick i uppgift att skriva en återberättande text om sitt bästa minne.

Med grund i kundens förändrade roll på marknaden har företag på olika sätt tvingats ändra sina produkt- och tjänsterbjudanden för att bättre möta kundens mer specifika önskemål och krav. Något som kommit att bli allt vanligare och användbart är att i varierande utsträckning involvera kunden i processen med att skapa den optimala produkten eller tjänsten. Att involvera sina kunder i skapandet av produkten påstås, tack vare graden av individanpassning, öka sannolikheten för att kunden ska bli nöjd. Kunden är idag dessutom mer mogen än tidigare och kompetent nog att kunna involveras i olika steg i skapandet av produkten. Ytterligare en effekt av den ökade kundnytta som kommer med medskapandet betonas vara en stärkt relation mellan företag och kund. En stark relation menas öka sannolikheten att få behålla de kunder företaget en gång lyckats värva.

Syftet med denna studie är att undersöka medvetenhet om uppnåendemål i idrott och hälsa enligt den nationella kursplanen i Lpo94. Vid instiftandet av Lpo94 infördes mål- och kunskapsrelaterad styrning och läroplanen har alltså haft sjutton år att implementeras. Idrott och hälsa är det enda ämnet där pojkar i större utsträckning når högre betyg än flickor. Undersökningen har genomförts med elever i årskurs 9 på sex olika skolor i Sverige. Vi har använt oss av två olika metodansatser, en kvantitativ del i form av enkäter och en kvalitativ del bestående av intervjuer.

I kursplanen för Svenska B står att läsa att eleven ska ?ha tillägnat sig och ha kunskap om centrala svenska, nordiska och internationella verk och ha stiftat bekantskap med författarskap från olika tider och epoker? (Skolverket.se). Harold Bloom, författaren till Den västerländska kanon beskrev 1994 sin oro över vårt litterära förfall med orden ?Skuggorna blir allt längre i vårt aftonland och vi närmar oss det tredje årtusendet beredda på ytterligare mörker? (1994:28)Det finns med andra ord idag en motsättning mellan vad man som elev bör läsa och vad man som elev kanske vill läsa. Dilemmat tycks vara att många elevers uppfattning om en klassiker idag är ?tråkiga, svårlästa och föga inspirerande? (Bäcklund & Eriksson 2008:4).  I och med det senaste decenniets vampyrvåg har dock serier som Twilight och True Blood brutit ny mark hos ungdomar som tidigare inte hyst läsintresse.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är få ökad kunskap om lärares uppfattningar om att arbeta med elevinflytande i idrott och hälsa.Vad har lärarna för tankar om och inställning till elevinflytande?Vad får eleverna påverka respektive inte påverka i undervisningen i idrott och hälsa?Hur upplever lärarna förutsättningarna för att arbeta med elevinflytande i idrott och hälsa?MetodKvalitativa intervjuer användes som metod. Sex lärare som undervisar mot grundskolans tidigare åldrar i idrott och hälsa intervjuades. Kontakt togs via mail för att informera om undersökningen och därefter bestämdes tid och plats för att genomföra intervjuerna. Intervjuerna bandades med diktafon och transkriberades vartefter som intervjuerna lyssnades igenom för att slutligen sammanställas.

Studien utvärderar tv-programmet Tungan rätt i mun, som är ett retorikprogram för målgruppen mellanstadiet. Programmet framtogs under hösten 2011 av Utbildningsradion (UR) med syftet att användas som lärandematerial i svenska grundskolor då ämnet retorik ska bli mer framträdande i den nya kursplanen. I undersökningen utförs en kvantitativ enkätundersökning av sammanlagt 84 barn på två mellanstadiefritidsgårdar; i Stockholm och på Öland. Barnen delades in i två lika stora grupper, en kontrollgrupp fick fylla i enkäten utan att ha sett programmet och en experimentgrupp fick först titta och sedan fylla i samma enkät. Denna enkät bestod av fyra frågor med öppna svar som rättades inför analysen med hjälp av ett rättningsschema framtaget tillsammans med en specialpedagog för mellanstadiet.Syftet med utvärderingen av programmet var att se om barnen tar till sig de konkreta retoriktips de får av programledaren Elaine Eksvärd, legitimerad retorikkonsult.

Abstract Mia Persson: Nu ska vi sjunga ? en kvalitativ intervjustudie av musiklärares arbete med sångundervisning i årskurs 7-9. Uppsala universitet: Institutionen för musikvetenskap. Examensarbete 15 hp, 2010. Tidigare  forskning  av  sångens  dominans  i  musiklektionernas  innehåll  samt  bristande forskning i metodik gällande klassundervisning i sång för årskurs 7-9 bidrog, tillsammans med egna erfarenheter av en sångundervisning som kommer i skymundan för annat lektionsinnehåll samt upplevelser av en ovilja och okunskap både från lärare och från elever att sjunga, till denna uppsats tillkomst. Med den kvalitativa forskningsintervjun som metod har intervjuer genomförts med 7 musiklärare i årskurs 7-9 i Uppsala kommun med syftet att ta del av tankar och erfarenheter kring arbetet med sångundervisning. Med strävan efter att utföra intervjuerna som samtal och med ett antal intervjufrågor som grund har lärarna fått berätta om sitt arbete med sång som lektionsinnehåll i musikämnet i klassundervisning för elever i årskurs 7-9. En tydlig tendens i de olika utsagorna är upplevelsen av sång som ett svårt ämne att undervisa i och att få eleverna engagerade i.

SammanfattningDet övergripande syftet med studien har varit att utifrån ett läroplansteoretiskt perspektiv undersöka innehållet i idrottsundervisningen i ämnet Idrott och hälsa A på tre friskolor med utgångspunkt i elevintervjuer. Vidare har ett syfte varit att fördjupa kunskapen om hur eleverna uppfattar lärarnas betygsbedömning i relation till kursplanens kunskapskrav och mål.MetodDen datainsamlingsmetod som använts i studien har varit strukturerade intervjuer med nio elever från tre olika gymnasieskolor. Skolorna är etablerade och ligger i tre olika kommuner som jag slumpmässigt valt ut. Eleverna blev förvarnade om att intervjun skulle ske och samtalen varade cirka tio minuter per styck. Elevernas svar kategoriserades utifrån den nationella kursplanens mål för att sedan analyseras med hjälp av Göran Lindes analysmodell om formuleringsarenan, transformeringsarenan samt realiseringsarenan.ResultatElevernas beskrivningar av idrottsundervisningen tydde på att det finns brister i undervisningen utifrån de nationella kunskapsmålen för kursen Idrott och hälsa A.

Uppsatsens syfte är att undersöka orientalistiska tendenser i religionsläroböckerna som används på gymnasieskolorna i centrala Örebro. Edward Saids bok Orientalism är grunden till de fyra hypoteser som utgör undersökningens centrum. Dessa hypoteser berör vi- och dem- inställningen i böckerna, maktspelet mellan öst och väst, västs tankar om islam som outvecklad, oförutsägbar och farlig och synen på islam och muslimer som en grupp.Metoden i undersökningen är ett litteraturstudium av de aktuella religionsläroböckerna, av Kjell Härenstams och Jonas Otterbecks tidigare forskning och av övrig litteratur vilken är relevant för undersökningen. Undersökningens fokus ligger på vilka orientalistiska tendenser som finns i läroböckerna i beskrivningen av islam och dessa ställs mot både Lpf 94 och Kursplanen för religionskunskap.Vid undersökningens genomförande uppmärksammades exempel från alla fyra hypoteser. Dessa visade sig framför allt i en del ordval och formuleringar som många gånger inte upplevdes som objektiva beskrivningar av islam och som ibland även presenterade motsägande information om religionen.Kjell Härenstam är den som tidigare har forskat mest kring det han kallar för ?skolboks-islam? och utgör därför den litteratur som användes i en jämförande analys av resultatet i denna undersökning.