Sustainable development in geographic in compulsory school.

Uppsatsen undersöker geografiundervisningen på gymnasienivå. Undersökningen genomfördes med enkäter till geografilärare på gymnasienivå. Resultaten analyserar med en kvalitativ innehållsanalys. Resultaten visar att många olika arbetsmetoder används för att undervisa geografi och elevernas deltagande i undervisningen har varit en viktig punkt i lärarnas arbetsmetoder. I flera gymnasier finns det någon form av tvärvetenskapligt samarbete men majoriteten av gymnasierna har inte det på grund av en blandning av orsaker som tid, pengar och skolkulturen.

Syftet med examensarbetet är att granska läromedel utifrån överensstämmelse med gällande nationella läroplaner, läroböckers uppbyggnad samt behandling av komplexa frågor. I examensarbetet har samtliga läroböcker för gymnasiekurserna geografi 1 och geografi 2 granskats. Läromedelsanalysen bygger på tidigare forskning samt tidigare använda metoder gällande läromedelsanalyser. Resultatet i undersökningen visar att läroböckerna för kurserna geografi 1 och geografi 2 överensstämmer till större del med kursplanerna, dock finns det några få brister i läroböckernas innehåll. Resultatet visar även att det finns likheter och skillnader i läroböckernas uppbyggnad samt hur läroböckerna behandlar komplexa geografiska frågor.

Syftet med vårt arbete var att undersöka hur elevernas motivation för geografi påverkades genom att ha lektioner utomhus. Undersökningen genomfördes i en klass 4 och i en klass 6 i Kiruna kommun. Under den sju veckor långa praktiken genomfördes lektioner i geografi utomhus. Under lektionerna observerade vi åtta elever för att utifrån deras beteende utläsa om de var motiverade för uppgifterna. I slutet av praktikperioden genomfördes två intervjuer i vardera klass som följdes upp med kompletterande intervjuer strax efter praktikperiodens slut.

Sammanfattning Syftet med detta examensarbete är att undersöka vad några elever i årskurs 7-9 har för attityder till skolämnet geografi. För att kunna ta reda på detta har jag valt att använda mig av en enkätundersökning som innefattar två olika delar, den första innehåller 20 frågor om vad eleverna är intresserade av och den andra innehåller 10 påståenden om ämnet geografi som eleverna får ta ställning till. I resultatet visar det sig att eleverna i årskurs 7-9 är mest intresserade av naturkatastrofer, som till exempel, tsunamis, jordbävningar m.m. Däremot finner eleverna inget intresse av växter i deras närområden och det ekologiska jordbruket. Slutsatsen är att eleverna tycker att ämnet geografi är ett viktigt ämne i skolan samtidigt som de har lärt sig mer om var olika länder, städer ligger snarare än andra delar ur geografin..

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka elevers förståelse för begreppen natur- och kulturlandskap i årskurs åtta samt i vilken omfattning elever uppfattar hur deras närmiljö används i deras undervisning. Dessa begrepp är valda då de utgör en central roll i kursplanen för geografi. Vår undersökning bygger på en kvantitativ enkätundersökning med uppföljande kvalitativa intervjuer. Vi har kommit fram till att eleverna har en viss förståelse för begreppen men har svårt att se helheten. 25 procent av eleverna kunde på ett tillfredställandet sätt förklara natur- och kulturlandskap.

Syftet med vårt arbetat är att undersöka geografiämnets historia och utveckling samt att analysera vilken bild eleverna har av ämnet idag. Vi har valt att analysera kursplaner och läroböcker från 1900-talet samt utföra en enkätundersökning bland årskurs 9 eleverna på en större skola i Skåne. Vår undersökning av kursplaner och läroböcker visade att läroböckerna följer kursplanerna och att kursplanerna förändras med samtiden. Enkätundersökningen visade på att naturgeografin dominerar men att deras förståelse för geografi är förhållandevis god..

Syftet med vårt arbete har varit att undersöka lärare och elevers syn på geografi. För att ta reda på detta har vi använt oss av enkätstudier bland grundskollärare, samt elevintervjuer utförda i årskurs 2. Vi har även berört ny forskning inom dagens miljöproblematik och kopplat den till varför det är viktigt med geografi i skolan. För att se barns tolkningar av geografi och läroböcker inom ämnet, använde vi oss av en lärobok anpassad för årskurs 1-3 vid intervjutillfällena. Vår hypotes, som varit att eleverna i denna ålder inte har så stor kännedom om geografiska begrepp i sin närmiljö, har stämt bra överens med de resultat vi uppnått.

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka om hur vissa elever i år 6 uttrycker sig kring frågor relaterade till begreppet storm. Kan de se dess orsak och verkan? Utifrån svaren ville vi även ta reda på om eleverna uppnår till de mål i geografi för det femte skolåret, som kan kopplas till väder, specifikt storm. Vi har använt oss av en kvalitativ metod som innebar djupintervjuer av elva stycken elever på en skola i Malmö. Resultatet visar att eleverna inte uppnår de mål som är kopplade till Kursplanen i geografi för det femte skolåret, beträffande begreppet storm.

Syftet med examensarbetet är att undersöka i vilken utsträckning användningen av datorn i undervisningen leder till att elever får kunskap inom ämnet geografi, vilka kunskaper i så fall förvärvas samt i vilken utsträckning dessa kunskaper kvarstår. Undersökningen består i att 3 elever på en skola i Malmö får arbeta med ett dataprogram (Microsoft Power Point) som behandlar delar av ämnet geografi. Eleverna får besvara en enkät med frågor som är kopplade till dataprogrammet under tre tillfällen. En observation görs av varje elev vid användning av dataprogrammet samt görs strukturerade intervjuer med två specialpedagoger för att styrka dataprogrammet som metod. Resultaten visar förvärvade kunskaper i ämnet geografi genom användningen av programmet.

I arbetet studeras kopplingen mellan bedömning och mål i en klass, i skolår 5, när det gäller geografi. Jag har undersökt vilka mål undervisningen riktar sig mot, vad och hur läraren bedömer samt i vilken utsträckning bedömningen är ?rättvis? i den mening att den överensstämmer med målen i kursplanerna. Studien har gjorts genom en fallstudie och inom denna har jag gjort klassrumsobservationer, intervjuat läraren och analyserat uppgifter som eleverna arbetat med. Insamlade data har sedan analyserats utifrån kunskapsformerna (fakta, förståelse, färdighet, förtrogenhet) och även jämförts med de nationella målen. I resultatet har framkommit att det finns en överrensstämmelse mellan mål och bedömning, och därmed att förutsättning för rättvis bedömning finns..

Syftet med denna uppsats var att undersöka tydligheten i den tidigare kursplanen för Svenska A i Lpf94 och den nya kursplanen för Svenska 1 i Gy11 i en jämförande studie samt att undersöka hur svensklärare på gymnasiet upplever skillnader i tydlighet i kursplanerna för Svenska 1 och Svenska A. Den valda metoden för studien var komparativ textanalys och kvalitativ intervjustudie där tre gymnasielärare ingick. Resultatet för studien visade att kursplanen för Svenska 1 är något tydligare gällande disposition, kravformulering och innehållsbeskrivning av kursen. Båda kursplanerna visar på exempel på vaga formuleringar som lämnar utrymme för tolkning. Lärarnas uppfattning av kursplanerna är att kursplanen för Svenska 1 är något tydligare än kursplanen för Svenska A samt att arbetet med betygsättning och bedömning kommer att underlättas i och med den nya kursplanen Svenska 1..

Syftet med denna undersökning är att söka efter likheter och skillnader mellan kursplanen i svenska från år 2000 och kursplanen som ska implementeras i undervisningen från och med hösten 2011. Ett par av mina frågeställningar är på vilket sätt den gamla och den nya kursplanen skiljer sig åt samt på vilket sätt den nya kursplanen skapar ökad tydlighet. Jag har utfört en innehållsanalys av den nya kursplanen i svenska i jämförelse med kursplanen från år 2000, intervjuat fyra lärare på högstadiet samt lämnat ut enkäter till totalt 31 elever.     Enligt innehållsanalysen skiljer sig kursplanerna åt gällande meningslängd, att rubrikerna är annorlunda samt att bedömningsunderlaget är mer detaljerat än innan.Lärarna i min undersökning anser att kursplanerna är ganska lika, att de skiljer sig åt gällande uttryck och formuleringar men att båda är målrelaterade och tydliga. De tyckte dock att kursplanen från år 2000:s betygssystem är missvisande och att 2011:s kunskapskrav inte är specificerade nog för varje årskurs. Huvuddelen av eleverna i min undersökning anser att svenska är viktigt och att grammatik är det viktigaste innehållet i ämnet..

Med syfte att analysera två metoder för läs- och skrivinlärning samt att jämföra dessa med den nu rådande kursplanen i svenska har vi genomfört en textanalys av dessa. Frågeställningarna vi ställt för att besvara vårt syfte berör metodernas arbetsupplägg, vilka teorier om lärande som återfinns i metoderna samt innehållet i kursplanen. Materialet som samlades in var texter som berör de två metoderna samt kursplanen i svenska med tillhörande kommentarsmaterial. För att bearbeta och analysera materialet genomfördes först en innehållsanalys och därefter en analys av lärande utifrån olika lärandeperspektiv, vilka var våra analysverktyg. Slutligen jämfördes metoderna med kursplanen för att säkerställa att metodernas innehåll motsvarade det som står uppställt i kursplanen.Arbetet har resulterat i kunskaper om hur metoderna förhåller sig till kursplanen samt vilka teorier om lärande som återfinns i metoderna.

Denna uppsats behandlar tidskriften Populär Historia. Tidskriften används av många skolor och jag har själv använt den i undervisningen. Dock undrar jag om den har en historiesyn som ligger i samklang med kursplanen för historia A på gymnasiet. För att få en bra bild av både Populär Historia och kursplanen redogörs de för separat. Tidskrift och kursplan jämförs sedan och skillnader respektive likheter presenteras.Innehållet i tidskriften visar sig inte vara helt i samförstånd med kursplanen utan skiljer sig på många punkter.