Vi har under våra VFU-perioder upplevt att begåvade elever i matematik ofta får sitta och arbeta självständigt utan att få någon del av genomgångarna. Syftet med studien var att undersöka hur lärare upplever sin undervisning med elever som är begåvade inom matematik på grundskolans senare år samt begåvade elevers syn på matematikundervisningen de får. Vi har i studien använt oss av kvalitativa intervjuer där vi intervjuade tre lärare och fyra elever från två olika skolor i södra Sverige.  För att dessa intervjuer skulle kunna användas som underlag till vårt resultat, transkriberade vi varje intervju från respektive intervjuperson. Resultatet visade att lärarna upplever att de har ont om tid till sina begåvade elever och därför ger dem större egenansvar i sin matematikutveckling.

Språket har en stor roll i matematikundervisningen. Det finns en omfattande forskning som visar att flerspråkiga elever ofta har problem med att förstå undervisningens innehåll i matematik. De måste med andra ord behärska språket för att klara av undervisningen i skolan. Även flertalet svenskfödda elever upplever svårigheter när de löser textbaserade uppgifter i matematik.Syftet med denna studie var att undersöka språkets betydelse för problemlösning i matematik, samt att få en uppfattning om det finns någon skillnad mellan elever med en annan etnisk bakgrund än svensk och deras svenskfödda kamrater när det gäller språkets betydelse.Undersökningen genomfördes i tre klasser om sammanlagt 34 elever i årskurs sex vid en kommunal grundskola i en liten kommun i Sverige. Två olika metoder har använts för att nå ett resultat, en diagnos i två versioner, en textversion och en symbolversion, vilken besvarades av totalt 34 elever samt en kvalitativ intervjuundersökning med sex utvalda elever.Studien visar utifrån resultatet som uppnåtts att framgång tydligt märks hos flertalet elever när det gäller textbaserade problemlösning i matematik.

Syftet med arbetet är att undersöka hur matematiklärarstudenter ska introducera problemlösning för sina elever och vad som påverkar studenternas tolkningar av problem. Jag har även undersökt vilka kompetenser studenterna anser att en matematiklärare behöver ha för att genomföra en framgångsrik undervisning i matematik genom problemlösning. I undersökningen diskuterar tre grupper med matematiklärarstudenter hur de ska introducera ett problem för eleverna och vilka komprtenser de anser att en matematiklärare behöver ha för att undervisa i matematik genom problemlösning. Resultaten visar att studenterna har olika strategier för att introducera problemlösning för eleverna och att studenternas tolkningar av problemet påverkar introduktionen. Studenterna gör olika tolkningar av problemet beroende av i vilken kontext de tolkar problemet.

Syftet med studien var att undersöka hur ett antal grundskolelärare beskriver sin egen undervisning i matematik och hur de arbetar med problemlösning i matematik. Forskningsfrågan som jag formulerade för att nå mitt syfte var: Vad har lärarna för erfarenheter och inställning till matematik och vilket tillvägagångssätt använder de för att nå eleverna med problemlösning? För att få svar på min forskningsfråga valde jag en hermeneutisk metod då jag arbetade med enkäter och intervjuer. Datainsamlingsmetoden var dels 21 enkätsvar och dels 5 intervjuer med verksamma matematiklärare. I studien skildras hur mina informanter beskriver sin undervisning i matematik och hur de arbetar med problemlösning.

Det är vanligt att läroboken styr undervisningen i matematik, vilket innebär att tolkning av läro- och kursplaner görs utifrån läroboken. Vi tycker därför det är intressant att undersöka hur väl en lärobok i Matematik A speglar de nationella styrdokumenten. Detta har gjorts genom att vi kategoriserat uppgifter i läroboken utifrån sex matematiska kompetenser som Arbetsgruppen för nationella prov vid Umeå universitet har tolkat ur de nationella styrdokumenten. De sex matematiska kompetenserna används framförallt vid konstruktion av provuppgifter till nationella prov, därför tycker vi det är intressant att jämföra läroboken med nationella prov. För att detta skulle vara möjligt kategoriserade vi även uppgifter i nationella prov i Matematik A, utifrån de sex kompetenserna.

Denna studie inriktar sig på pedagoger som arbetar medvetet med sin matematikundervisning i förskolan och skolan. Vi använder begreppet matematikande som står för all den verksamhet som innehåller matematik i alla dess former. Frågeformuleringarna är fokuserade på hur pedagoger tänker om grundläggande matematikkunskaper, arbetssätt och arbetsformer samt dokumentation. Studien bygger på sex kvalitativa intervjuer. Urvalet av pedagogerna har gjorts utifrån vetskapen om att de har satsat aktivt på sin matematikundervisning.

Några av de ändringar som gjordes 2011 i läroplanen för gymnasieskolan var att vektorer lades in i det centrala innehållet för ämnesplanen Matematik 1c. Denna studie behandlar utformandet av uppgifter som testar elevers förståelse för vektorbegreppet där urvalet omfattar gymnasieelever som har läst eller läste kursen Matematik 1c inom perioden för uppsatsen. Metoden som användes var semistrukturerade intervjuer där uppgifterna agerade frågor och eleven fick svara på följdfrågor så att tankebanor, funderingar och hinder skulle kunna observeras.Svaren som eleverna har gett på de uppgifterna har skapat ett brett spektrum av olika svar, en svarsrymd. Denna svarsrymd har sedermera blivit svarsalternativen till det slutliga test som studien har arbetat fram. Testet har således beprövade uppgifter som är skapade med en rad olika områ-den som utgångspunkter.

This essay aims to examine how three active history teachers in the upper secondary school interprets the new course plan for history in gy11. The essay shows how they discuss and express opinions regarding three main keywords - historical awerness, use of history and source criticism, and finally, how they think they need to change the way they teach..

Skolverkets undersökningar visar att elevernas intresse för matematik i grundskolans senare år är lågt. Undervisningen är alltför läroboksstyrd. Eleverna vill ha en mera varierad undervisning där sådant som diskussioner om matematikens användning, gruppuppgifter och verklighetsanknytning ingår. Ett sätt att variera undervisningen kan vara att arbeta laborativt.Syftet med arbete är bland annat att ta reda på hur mycket lärarna använder sig av laborativ matematik samt vilka erfarenheter de har av arbetssättet. Resultatet av studien bygger på en enkätundersökning bland matematiklärare och några intervjuer med matematiklärare som arbetar laborativt.Nästan alla av de lärare som besvarat enkäten arbetar laborativt men det går inte att dra några generella slutsatser i vilken utsträckning lärare i allmänhet arbetar laborativt eftersom antalet besvarade enkäter var mycket lågt.

BAKGRUND:Vi är intresserade av, och kommer i detta arbete att undersöka, om vardagsmatematikförekommer som en naturlig del i förskolan och grundskolans verksamhet. Vardagsmatematikär den matematik som inte sker genom undervisningen i skolan, utan den vi stöter på i vårtvardagliga liv. Det vi vill undersöka är om pedagogerna kopplar ihop matematiken medbarnens erfarenhetsvärld i förskolans verksamhet, och i skolans undervisning.SYFTE:Vårt syfte är att ta reda på om matematik används i förskolans och skolans vardag, samt omresultatet visar på en skillnad mellan förskola och skola?METODVi valde att genomföra vår undersökning genom observationer av pedagoger i förskola ochskola. Detta på grund av att vi ansåg att observationer på bästa sätt kan besvara vårt syfte.RESULTAT:När vi genomfört vår undersökning såg vi att den vardagliga matematiken förekom både iförskola och i skola.

Syftet med vår undersökning var att ta reda på i vilka situationer pedagoger främjarvardagsmatematik i förskolan och huruvida deras egen inställning till matematik kommer attpåverka detta. Undersökningen tog plats på tre olika förskolor där sju pedagoger intervjuades.Resultatet visade att informanterna uttryckte att matematiken finns precis överallt, allt frånlunchtillfällen där man exempelvis delar frukt, vid uteleken där barnen hoppar hage eller vidpåklädningen när barnet överväger vilken sko som passar till vilken fot. Samt att matematikenfrämjas bäst genom att pedagoger gör den till något roligt som intresserar barnen och ligger påderas nivå därtill tar till sig deras åsikter och önskemål. Det visade sig också att en pedagogmed mer positiv inställning till matematik finner det lättare och framför allt mer inspirerandeatt synliggöra matematiken i barnens vardagliga sammanhang..

Detta är en studie om bedömning av elever i de yngre skolåren i ämnet matematik. Studien syftade till att undersöka lärares syften med och tankar om bedömningsprocessen i matematik. För att uppfylla studiens syfte svarade undersökningen på vilka metoder och strategier lärare beskriver sig använda i sin bedömning av elevers kunskaper i matematik samt vad lärare anser om att göra elever delaktiga i bedömningen. Sex samtalsintervjuer genomfördes med lärare för elever i de yngre skolåren där lärarnas subjektiva erfarenheter om bedömning och dess process diskuterades utifrån ett intervjuschema. Resultatet diskuterades utifrån två teoretiska utgångspunkter: summativ och formativ bedömning där summativ bedömning syftar till att summera en elevs kunskapsnivå medan formativ bedömning syftar till bedömning för lärande där elevers delaktighet i bedömning betonas.

SammanfattningExamensarbetet handlar om sambandet mellan elevers attityd till matematik och prestationerna i ämnet. Det kan kännas uppenbart att elever blir bättre på något de tycker är roligt, men det känns ändå viktigt att kunna få det bekräftat.Min förhoppning är att undersökningen ska skänka ytterligare ljus åt elevernas syn på skolan och undervisningen, med speciellt fokus på matematik. Om det kan bevisas att elever skulle lära sig mer om de tyckte det var roligt så kan skolan utvecklas på ett sätt som gör elevernas skoldag lättare att se fram emot.Undersökningen är gjord med enkäter som eleverna fått fylla i själva, alla svar kommer alltså direkt från eleverna även om tolkningarna är gjorda av mig.Med enkäterna tolkade och analyserade syns en tydlig statistisk signifikans. Elever som tycker matematik är roligt har i allmänhet även ett högre betyg än de som tycker det är tråkigt..

Syftet med studien är att belysa hur matematiklärare och speciallärare skapar en inkluderande undervisning i matematik för elever i matematiksvårigheter i år 7-9 i enlighet med skolans styrdokument. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om inkludering, gynnsamma arbetssätt i matematikundervisningen och vanligt förekommande anpassningar för elever i matematiksvårigheter. Studien har en fenomenografisk ansats och kvalitativa semistrukturerade intervjuer har genomförts med tre matematiklärare och fem speciallärare. Resultatet visar att matematiklärarnas och special-lärarnas uppfattning om inkludering skiljer sig från hur inkludering beskrivs i styrdokumenten. Viktiga faktorer för att skapa en inkluderande undervisning för elever i matematiksvårigheter som lyftes fram var i enlighet med tidigare forskning: skolans organisation, samarbete mellan olika professioner och målinriktat lärande.

Mycket litteratur pekar idag på att elevers intresse för matematiken sjunker med stigande ålder. Den belyser även vikten av att ämnet skall innehålla lust och glädje. Matematik behöver inte vara tråkigt. Ämnet är roligt så länge förståelsen finns hos eleverna. Med detta som utgångspunkt har vi valt att undersöka vilken betydelse pedagogers olika metoder har för elevers förståelse och lust för matematiken.