I detta arbete jämförs två engelskspråkiga klassrum som bygger på två olika samhällssystem, ett litauiskt och ett svenskt. Syftet är att upptäcka skillnader och likheter genom att se olika existerande kulturer i klassrummen. Avsikten är att tydliggöra vilka faktorer som skapar förutsättningar för en gynnsam språkutveckling i engelska. Två fallstudier och två intervjuer med en engelsklärare från respektive land har genomförts. Studiens resultat visar att det litauiska klassrummet tryckte mer än det svenska på kortare lektioner, mindre grupper och hög aktivitet av målspråket.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka en specifik lärobok i bild utifrån den gällande kursplanen i bild. Tidigare forskning visar att bildlärare är de lärare som sällan eller aldrig använder sig av läroböcker i undervisningen. Tidigare forskning visar även att bildlärare anser att det finns så pass lite undervisningsmaterial inom bildämnet att de tvingas skapa eget undervisningsmaterial och de få undervisningsmaterial som faktiskt finns lever inte upp till den standarden läraren vill ha på undervisningen. För att undersöka detta djupare genomfördes en undersökning där en lärobok i bild valdes ut och därefter gjordes en kvalitativ innehållsanalys utifrån läroboken och den gällande kursplanen i bild. Resultatet visar att läroboken saknar vissa delar för att leva upp till kursplanens uppnåendemål, men visar även att läroboken har ett rikt innehåll..

Syftet med denna litteraturstudie är att utifrån forskning undersöka vilka faktorer som är centrala vid bedömning av problemlösning i matematiken och koppla detta till kursplaner och betygskriterier.Utifrån tidigare forskning, rapporter och utvärderingar, kursplaner och betygskriterier från Skolverket beskrivs problemlösning, bedömning, kunskap och lärteorier med huvudfokus på bedömning av elevers problemlösningsförmåga.Analysen har visat att det finns vissa frågor som läraren bör tänka på vid bedömning av elevens problemlösningsförmåga; vilka förmågor som ska testas och hur detta ska göras, elevens medvetenhet om vad som ska bedömas, på vilket sätt eleven har förstått uppgiften, elevens möjlighet att lösa problemet, hur eleven har försökt lösa problemet, vilka kunskaper eleven har använt sig av, vilka slutsatser eleven kommit fram till, vilken tillförlitlighet bedömningen har samt vilka kriterier eleven har uppfyllt..

Syftet med mitt arbete var att undersöka om det går att se något samband mellan Helsingborgselevernas resultat i matematik och skolornas sätt att arbeta med helhetssyn inom matematikundervisningen.Denna undersökning har genomförts vid alla kommunala f-9 skolor i Helsingborgs kommun. Undersökningen har gjorts m.h.a både intervjuer och enkäter, och såväl rektorer som lärare har deltagit. Elevernas resultat har bedömts med utgångspunkt i slutbetyg och nationella prov. Min undersökning visar att på tre av elva skolor når över 90% av eleverna G både i slutbetyg i matematik och på det nationella provet i matematik. Samma tre skolor har en tydlig lokal arbetsplan.

Syftet med denna studie har varit att få en inblick och ökad förståelse för ungdomars språkval, inlärning och motivation till språkstudier. Larmrapporter om ungdomars avhopp i språkstudier var början till intresset för hur pojkar och flickor väljer språk och vilka som fullföljer sina studier alternativt hoppar av. Studien är gjord ur ett lärarperspektiv med fokus på genus, inlärningsstrategier och motivation. Intervjuer med åtta språklärare samt insamling av språkgruppslistor från tre olika skolor har använts och bearbetats. De tre skolorna är belägna i en och samma förort norr om Stockholm.

Syftet med detta examensarbete är att studera hur fysikundervisningen ser ut i de tidigare åldrarna (årskurs 1-5). Vilka förutsättningar som finns för att undervisa i fysik och vilken betydelse dessa har för att eleverna ska uppnå målen i kursplanen i fysik. Vi har använt oss av både kvalitativ (intervju av verksamma lärare) och kvantitativ (enkät med de intervjuade lärarnas klasser) metod, med betoning på den kvalitativa metoden. På så vis fick vi ett bredare underlag att dra slutsatser av.Resultaten av vår studie visar att samarbetet mellan lärarna, som undervisar i fysik under de olika årskurserna, inte fungerar som det borde och därför är det omöjligt att säga om eleverna får tillräckligt med fysikundervisning för att nå samtliga mål i slutet av årskurs 5. Vi kom också fram till vad lärarna önskar att de skulle vilja förändra för att de ska kunna utveckla fysikundervisningen i rätt riktning.

Till akutmottagningen kommer en stor variation av patienter med olika sorters skador/sjukdomar. Många är oroliga över sitt tillstånd och för många är det den första kontakten med sjukvården. Vårdpersonalens bemötande är därför av stor betydelse. Syftet med studien var att undersöka hur patienter upplever vårdpersonalens bemötande på akutmottagningen. Metoden som användes var en kvalitativ litteraturstudie med svenska och engelska vetenskapliga artiklar.

Denna uppsats har undersökt vilka uppfattningar som finns rörande stoff- och processkunskapers utrymme i historieundervisningen på gymnasial nivå hos ett antal lärare och elever. Arbetet berör både indirekt och direkt begreppet kunskapssyn applicerat på historieämnet, vad lärare respektive elever menar att historisk kunskap är för något. Undersökningen kommer fram till att olika elevgrupper har olika uppfattningar om vad som är historisk kunskap. En del elever argumenterar för att historisk kunskap är att besitta stoffkunskaper, andra elever lägger ett större fokus på processkunskapers betydelse. Elevers olika uppfattningar om vad som är historisk kunskap påverkar deras syn på historieundervisningen, vad undervisningen syftar till att lära ut för slags kunskaper. Undersökningen visar vidare på att det finns skillnader mellan vad kursplaner, elever och lärare lägger för förklaring i vad historisk kunskap är för något.

Det saknas logopediskt bedömningsmaterial normerat för flerspråkiga barn, och kunskapen om dessa barns typiska tal- och språkutveckling är begränsad hos logopeder i Sverige. Detta leder till över- och underdiagnostisering av språkstörning. Denna studie syftar till att undersöka svensk-engelsktalande barns narrativer (berättelser). Dessa analyseras kvantitativt och kvalitativt, både makrostrukturellt (story grammar) och mikrostrukturellt (lingvistiska mått). Även narrativ förståelse undersöks och jämförs med produktion.

Högskoleförordningen (SFS 2006:173) föreskriver akademiska krav i kursplan och kursmål för både grund- och avancerad nivå i sjuksköterskeutbildningar. I svensk sjuksköterskeförening, på lärosäten och i klinisk verksamhet pågår diskussioner om hur dessa teoretiska krav ska förenas i klinisk praktik. Syftet var att belysa faktorer av betydelse för handledarskapet på grund och avancerad nivå och undersöka handledningsstrategier som kan förenar teori och verksamhetsförlagd utbildning för sjuksköterske- och specialistsjuksköterskestuderande. Metoden var en litteraturstudie som baserades på 11 vetenskapliga artiklar som kritiskt grans-kades och analyserades. Resultatet visar att det förutsätts ett väl fungerande samarbete mellan fakultet och klinisk verksamhet med tydligt formulerade kursplaner, mål och riktlinjer för handledning och stöd till handledare från fakultet och verksamhet.

Inledningsvis identifieras de mål i kursplanen för fysik B på gymnasieskolan som har kvantmekaniskt innehåll. Syftet med detta arbete är att genom en textanalys utifrån dessa identifierade kursmål, beskriva hur fem gymnasieläroböcker i fysik B tar upp de utvalda målbeskrivningarna. När det gäller hur atomers struktur presenteras, saknar en av böckerna en modern kvantmekanisk beskrivning och tre böcker ger ingen modern kvantmekanisk beskrivning av elektronernas positioner i en atom. Problem med hur spinn ska beskrivas finns överlag i alla böckerna. Alla läroböckerna förankrar sin framställning om sambandet mellan energinivåer och atomspektra i Bohrs atommodell.

Teachers in social sciences have a broad subject field to base their education on. This term paper examines, thru interviews, which factors that have an influence on the subjects contents in the A course of Social Sciences at Swedish high schools. Having interviewed four active teachers at three different schools, it shows that control documents like subject- and national curricula have little to say about what kind of subject that should been taught. Teachers seem rather to rely on local collegiate consensus, the textbook, locally prepared control documents, and adjusting to program directions while choosing material. In the final discussion the risk of structuring the subject around the text book is being investigated, along the fact that new locally control documents need to be written even for basic planning structures.

Syftet med studien var att utveckla kunskap om hur instrumentallärare bedriver sin undervisning i förhållande till ramfaktorerna: den givna tiden och styrdokumenten. Detta intresserade oss eftersom vi själva kommer att arbeta som instrumentallärare när vi avslutat våra studier vid musikhögskolan i Piteå. Vi har i vår studie utgått från ramfaktorteorin eftersom vi sett att det finns många faktorer som har stor inverkan på undervisningens genomförande. Studien genomfördes som en enkätundersökning som riktades till sång- och instrumentalpedagoger i kulturskolan, gymnasiet, folkhögskolan och musikhögskolan. I enkäten kommunicerade vi påståenden som relaterade till lärarnas syn på kursplanens funktion och eleven i förhållande till kursplanen och lektionstiden.

TitelGod, don't you ever feel like everything we do and everything we've been taught is just toservice the future?1FörfattareTor KindahlKursMK1500: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskapTerminVT2011SyfteAtt undersöka vilken typ av mediekunskaper eleven kan utveckla i den svenskagymnasieskolan (Gy2011) och hur detta ska förstås i relation till forskning inom MediaLiteracy samt utbildningsfilosofier och politiska ideologier.Metod och materialECA (Ethnographic content analysis) och styrdokument för gymnasieskolan.HuvudresultatMediekunskaperna handlar mer om att orientera eleven i olika mediekunskapsområden samtgrundläggande färdighetsträning som både gäller hur man använder media och hur medier kananvändas för att sprida budskap - i synnerhet till olika målgrupper. De handlar mindre om attbelysa intressekonflikter, normer och värderingar i samhället. Mediekunskaperna igymnasieskolan är följaktligen en snäv gestaltning av vad som förespråkas inom MediaLiteracy-forskningen. Man kan av samma orsak även konstatera att kunskaperna i hög grad ärinordnat under vad Englund kallar den vetenskapligt rationella utbildningskonceptionen..

Vi har tidigare undersökt hur elever i nian i Kalmar vill ha sin religionsundervisning på gymnasiet. De resultat som framkom visade att eleverna gärna diskuterar på religionsundervisningen samt att de hellre läser om sekter och Afrikas religioner än om de fem världsreligionerna. I den här studien läggs fokus på lärare som undervisar i kärnämneskursen religionskunskap A på en gymnasieskola i sydöstra Sverige. Vi har intervjuat sex lärare från två gymnasieskolor i Kalmar, vi ställde tretton frågor uppdelade i fyra teman. Vi valde att undersöka hur lärarna ser på kursplanen, innehållet, metoden och religionskunskap A´s relevans som kärnämne och dess framtid.