Teknikämnet har, sedan det fick en egen kursplan, åsidosatts i skolorna. Deltagande observationer och intervjuer med lärare verksamma i varierade åldersgrupper, visade samma resultat gällande tankar kring teknikundervisningen som de uppfattningar som litteraturstudien visat. Det framgår att många lärare inte uppfattar sin ämneskompetens som tillräcklig och att de inte vet hur de ska förhålla sig till ämnet i undervisningen. Resultaten av dessa studier ligger till grund för ett läromedel, bestående av en elevbok och en lärarhandledning, som utgår både från Lpfö 98 och centrala innehållet för år 1-3 och 4-6 ur kursplanen i teknik i Lgr 11..

Studien syftar till att besvara frågan hur läromedelsförfattare tar sig an det kommunikativa och laborativa arbetssätt som läroplan och kursplan i matematik förordar. Tre läromedel i matematik för år 1-3 har undersökts, angående hur ofta och på vilket sätt kommunikation eller laboration används. Både lärarhandledningar och elevböcker har undersökts. En historisk tillbakablick har gjorts för att se hur läroplanerna har förändrats och hur kommunikation och laboration har blivit en del av vår läroplan idag. Resultatet av studien visar att det i lärarhandledningarna gemensamt är stor betoning på hur viktig kommunikation och laboration är för elevernas lärande.

Examensarbetet utgår från fyra pedagoger i skolår 5 och deras sammanlagt 74 elever för att ge en bild av hur pedagoger ser på undervisningen i svenska som andraspråk samt undervisningen av andraspråkselever.Enkätundersökningarna jämförs med skolverkets kursplan för svenska som andraspråk, Läroplanen (Lp0 94) och övrig forskning kring ämnet.De medverkande pedagogerna visar på en medvetenhet kring andraspråksinlärning och olika faktorer, däribland modersmålsundervisningen, som påverkar denna. Undersökningen ger även indikationer på att pedagoger har en syn på undervisningen i svenska som andraspråk som ett ämne som kräver mer arbete i sin helhet och på individuell nivå med varje elev..

SammandragMed detta arbete vill jag titta på de största skillnaderna mellan en kommunal-, en Montessori- och en Waldorfskola med inriktning på deras engelskundervisning. Detta för att få inspiration till olika sätt att undervisa elever i problem på, i framförallt engelska. För att kunna se de största skillnaderna och likheterna mellan den kommunala skolan, Montessoriskolan och Waldorfskolan började jag med att studera vad som finns skrivit om dem i litteraturen.Efter att ha gjort detta valde jag att ta kontakt med en skola av varje sort. Jag besökte de tre skolorna under två dagar vardera under tre veckors tid. Under de två dagarna satt jag med i klassrummet och tittade på hur undervisningen såg ut.

Studiens syfte har varit att granska hur engelsklärare på gymnasiet definierar inkludering samt hur pedagoger bidrar till en utveckling av elevens muntliga färdigheter genom inkludering. Undersökningens frågeställningar sökte belysa hur engelsklärare på gymnasiet konkret arbetar med inkludering gällande muntliga färdigheter och vilka faktorer som främst bidrar till en utveckling av dessa. Vidare har empirin framtagits genom kvalitativa djupintervjuer av 5 engelsklärare i årskurs 1 (engelska 5) på olika fristående gymnasieskolor i Skåne. Resultatet visar att respondenterna oberoende av skola har en tämligen gemensam uppfattning om hur inkludering definieras, nämligen att alla elever ska inkluderas oavsett behov, förutsättningar och kunskapsnivå. Vidare har samtliga lärare stort fokus på elevens individuella utveckling och hävdar att det är pedagogens uppgift att urskilja vilka behov som finns och att finna adekvata strategier för respektive behov och elev.

Studiens syfte var att jämföra läromedelsinnehåll med avseende på muntlig språkfärdighet utifrån kursplanstexten för engelska årskurs 7-9 i LGR 11. Studiens material utgjordes av två läromedel från ett språkreseföretag samt tre läromedel i engelska för grundskolans senare år, vilka används i den nuvarande undervisningen respektive verksamhet bedriver.Studien vilade på en kvantitativ analys där innehållet i alla läromedel kvantifierades och analyserades. Studien utgjordes också av en kvalitativ analys där det textuella innehållet i läromedlen analyserades. Både de kvantitativa samt kvalitativa resultaten sattes sedan i relation till delar av det centrala innehållet, med fokus på de delar vilka behandlar muntlig språkfärdighet, samt en kategoriseringstabell framtagen genom studiens datainsamling.Resultaten visar att uppgifterna i respektive läromedel uppfyller flertalet av de framtagna kategorierna, vilka är knutna till muntlig språkfärdighet, men att antalet muntliga uppgifter i respektive läromedel är oproportionerligt små sett till läromedlens totala antal uppgifter. Slutsatsen blir således att alla läromedel, oavsett syfte och verksamhet i vilka de verkar, ger eleverna möjlighet att utveckla sina muntliga språkfärdigheter utifrån kursplanens krav.

Skolverket skapar förordningar där bland annat kursens innehåll och betygskriterier beskrivs. Skolan är nödgad att följa dessa förordningar men även att skapa lokala kursplaner. Skolverket ändrade i januari 2008 förordningen SKOLFS 2000:07 och därmed måste skolan ändra i sin lokala kursplan. Uppsatsens syfte är därför att undersöka hur ett arbete med att implementera ett politiskt beslut kan gå till på en gymnasieskola i Kalmar län. Studien undersöker också vilka övervägande lärarna tagit, vilka dilemman som uppstår, hur dessa yttrar sig samt om lärarna anser att den nya kursplanen är en förbättring jämfört med den tidigare.

Vi har i vårt arbete utfört en kvalitativ undersökning med mejlintervju som metod. Vi har undersökt vad geografilärare i grundskolans senare år anser om den nya kursplanen i geografi, och hur de tänker sig att omsätta det nyinförda begreppet fältstudier i sin framtida undervisning. Vi har tagit avstamp i den nya kursplanen i geografi, Lgr11, tidigare forskning inom området och relevant litteratur. Vårt resultat visar att lärarna ställer sig odelat positiva till att det nu kommer att bli ett obligatoriskt moment med fältstudier inom geografiämnet. Dock befarar de vissa ekonomiska svårigheter och anser även att mer utbildning skulle behövas för att fältstudierna skall bli så meningsfulla som möjligt..

Studiens syfte är att ta reda på lärarstudenter inom idrott och hälsas uppfattningar på begreppet friluftsliv ur ett skolperspektiv, samt se hur det överens stämmer med vad kursplanen i ämnet idrott och hälsa nämner om friluftsliv. Metoderna som använts i studien är en enkätundersökning och en kvalitativ intervjuundersökning. Resultatet av dessa två metoder har sedan jämförts med vad som står i kursplanen för idrott och hälsa. Resultatet i studien är att studenternas uppfattning på friluftsliv skiljer sig åt, men att i ett skolperspektiv har studenterna en likartad uppfattning. Studenternas svar stämmer relativt bra överens med vad som står i kursplanen..

Föreliggande studie är en komparativ fallstudie där Antoine de Saint-Exupérys LePetit Prince och dess svenska översättning analyseras enligt Juliane Houses analysmodellför översättningskritik. Som jämförelsematerial till den svenska måltextenhar de två engelska översättningarna av verket använts. Syftet med undersökningenär att analysera effekterna av eventuella skillnader mellan den aktuella källtextenoch dess svenska måltext samt att genomföra och redovisa en fallstudie som eventuelltskulle kunna ingå i en mer omfattande studie av exempelvis barnboksöversättningarfrån franska till svenska. Originaltexten är avsedd för både barn ochvuxna och kan, om läsaren vill, på olika sätt tolkas symboliskt eller allegoriskt.Texten visar sig också ha en synnerligen välplanerad och koherent komposition,vilken till största delen har bevarats i den svenska måltexten, men några avvikelsersom påverkar kompositionen har dock påträffats. Även avvikelser som kan påverkamålspråksläsarnas förutsättningar att tolka en del av de symbolladdade orden harnoterats, liksom avvikelser som påverkar uppfattningen av relationen mellanförfattaren och läsarna samt mellan de fiktiva personerna i texten.

Denna uppsats syftar till att undersöka betygssättningens likvärdighet i en svensk kommun.För att undersöka detta har jämförelser på individnivå gjorts mellan grundskolans slutbetygoch betygen efter avslutad A-kurs på gymnasiet. De ämnen som har jämförts är matematik,svenska och engelska. Teoretiska utgångspunkter utgörs av på området tidigare gjordforskning.Undersökningen visar att likvärdigheten när det gäller betygssättningen i kommunen kanifrågasättas. Detta påstående baseras på skillnaderna i de olika grundskolornasbetygsutveckling, då grundskolebetygen jämförs med den gemensamma referenspunktengymnasiebetygen..

Detta är en C-uppsats som handlar om traditionella och moderna metoder och tekniker ibildundervisning. Syftet var att se hur begreppen moderna och traditionella metoder och teknikertolkas av lärare i bild och hur de lägger upp sina planeringar i undervisningen utifrån dessa tvåbegrepp. Jag intervjuade tre lärare i bild om hur de tolkade begreppen traditionella metoder ochtekniker i deras undervisning, vad som påverkade dem i deras planeringar och vad de undervisadei utifrån dessa begrepp. Resultatet visade att lärarna hade liknande tolkningar av begreppen menmed vissa variationer. Det som främst påverkade deras planeringar var elevernas önskemål iundervisningen och skolornas utrustning..

Sverige är på väg mot ett skolsystem som ger en ökad uppdelning av elever. Det skapas fler och fler valmöjligheter och alternativ för dagens elever. Nivågruppering innebär att eleverna delas upp i lättare och svårare grupper inom ett och samma ämne. I grundskolan har dessa grupper tidigare kallats allmän och särskild kurs. Framförallt är det i engelska och matematik som nivågruppering förekommer.

En granskning som Skolinspektionen genomförde 2009-2011 visade att bedömning av nationella prov inte är likvärdig och att bedömning av språkämnena har lägst likvärdighet. Till följd av större avvikelser i svenskan anser Skolinspektionen bland annat att svenskan kan lära av engelskan, men rekommenderar i första hand att uppsatsdelen tas bort. Mot denna bakgrund är syftet med vår uppsats att jämföra upplägget på de nationella kursprovens skriftliga del i ämnena svenska och engelska. För att göra det undersöker vi om det finns några skillnader mellan provens skrivuppgifter, bedömningsanvisningar, progression mellan betyget C och A samt intervjuar lärare gällande deras uppfattning kring skillnader mellan ämnenas nationella uppsatsdel. Vår teoretiska bakgrund visar att det är problematiskt att bedöma performativa prov och därför viktigt att ha tydliga kriterier att utgå från samt att arbeta med sambedömning för att öka likvärdigheten.

 Denna uppsats undersöker två läroböcker avsedda för gymnasiets A-kurs i engelskämnet, Progress Gold A (2003) och Solid Ground (2003), i syfte att se vad de kan kommunicera ur ett genusperspektiv. De frågeställningar som behandlas är följande: Hur konstrueras genus i texterna i dessa båda läroböcker? Då läsaren inkluderas exempelvis i ett "vi" eller "du", förutsätts läsaren då vara antingen man eller kvinna, eller har detta inte någon betydelse? Hur förhåller sig resultaten till läroplanens mål om jämställdhet?Den teori och metod som ligger till grund för analysen har hämtats från det fält som kallas diskursanalys. Såsom den utformats i detta arbete kan metoden närmast beskrivas som en kvalitativ närläsning av materialet. Resultatet visar på att båda läroböckerna till stor del tycks reproducera genuskontraktets grundpelare, dikotomiseringen av manligt och kvinnligt samt hierarkin dem emellan som ger det manliga högre statuts än det kvinnliga.