Sök:

Sökresultat:

3110 Uppsatser om Kursplan 2000 - Sida 26 av 208

Bedömningsgrunder och reningskrav för avloppsreningsverk, 25-2000 pe, i Laholms kommun

The aim of this project was to look into ten small sewer systems in the municipality of Laholm, in Sweden, in order to work out common assessment grounds for them. The sizes of the systems for purification of wastewater were within the range of 25 to 2000 population equivalents. Our method was to study literature, the laws and regulations applicable and the files at the municipality. The conclusion is that every sewer system is different and every situation is unique. We concluded that based on laws and assessment grounds sewer systems equal in size and pollution load ought to have similar demands attached to them.

Jämförelse av kursplaner i gymnastik/idrott mellan Finland och Sverige

This study is comparing curriculums in Physical Education between Sweden and Finland. The comparison was done based on former curriculums and previous research. Results from previous research showed differences between countries and curriculums. The aim of the study was to find out if and why there were differences between the current curriculums based on goals and sports. The method was a literature analysis.

Om önskvärdheten av svensk deltagardemokrati En analys av argument från åren 2000-2002

On the 17th of January 2002 the Swedish government presented a bill to theSwedish parliament, proposing ways of strengthening the Swedish democracythrough reforms for increased elements of participatory democracy. A publicreport on the state of the Swedish democracy had been released two years earlierwith similar enthusiasm for participatory democracy. However, the participatoryideals of these two documents were strongly criticised by a group of scholars.The aim of this thesis is to analyze and compare the arguments articulatedbetween the years 2000 and 2002 by the actors mentioned above, and to examinetheir relation to arguments concerning political participation, articulated bythinkers from previous times. By classifying the arguments into different groupsdepending on their content I find that both parties in the Swedish argumentationfocus on the effects of participatory democracy on political equality, on theefficiency of the political decision-making and the quality of the decisions beingmade, and finally on the personal character of the citizens. Among the argumentsarticulated by thinkers from previous times, similarities with the Swedishargumentation can be seen as well as important differences.

Växelkursens betydelse för utrikeshandel : En jämförelse mellan ett EMU-land och Sverige

Uppsatsens syfte är att analysera den nominella växelkursens påverkan på utrikeshandel och göra en jämförande studie mellan ett EU-land (Sverige) och ett EMU-land (Tyskland). Fokus för denna undersökning kommer att ligga på vad som skedde med utrikeshandeln under de två ekonomiska kriserna på 2000-talet, men även ge en generell bild för utrikeshandeln under hela perioden 2000-2010. Uppsatsen avser att besvara om det finns några skillnader i hur ländernas handel påverkades under kriserna med avseende på växelkursen, samt om handelssammansättningen av handelspartners förändrats. Detta kommer undersökas för att se hur Sveriges utrikeshandel påverkats av att stå utanför EMU.Resultaten visar på att den nominella växelkursen inte haft stor betydelse för utrikeshandeln under den undersökta tidsperioden. Både export och import har ökat under perioden, men det går inte att finna någon direkt koppling till växelkursförändringar.

Särskilda insatser i matematik : -en studie av innehållet i specialundervisning för elever i åk 1-3

Genom intervjuer och observationer har innehållet i tre specialpedagogers matematik-undervisning, enskilt eller i liten grupp, studerats utifrån vad de arbetar med, varför och hur. Det visade sig att specialpedagogerna anser att de arbetar med uppnåendemålen istället för strävansmålen medan observationer visar att även strävansmålen finns med i arbetet. Det matematiska innehållet som främst behandlas är taluppfattning. Faktorer som konkretisering, organisation, motivation, självkänsla och att använda tiden till lärande är också viktiga faktorer i undervisningen. Pedagogerna känner stort stöd från forskningsbaserade handböcker.

Textila strategier i samtidskonsten

Under min verksamhetsförlagda utbildning har jag många gånger reagerat över det glapp som finns mellan samtidskonst och skolans konstundervisning. Det verkar vara svårt för många lärare att frångå gamla traditioner av färdighetsträning till förmån för att lyfta fram aktuella material och teman trots att det i Skolverkets kursplan för ämnet bild i grundskolan står att eleven ska ?vara orienterad om aktuella verksamheter inom bildområdet?.Det står också att eleven ska ?kunna vända bort blicken från bilden som sådan och se de sociala och kulturella mönster som skapar konventioner?. Jag tänker inte ta reda på varför verkligheten inte går ihop med dessa intentioner utan istället fördjupa mig i en av de många genrer som utforskas flitigt av samtida konstnärer och som samtidigt ställer frågor om sociala och kulturella mönster, nämligen textilkonst..

Bedömning av muntlig språkfärdighet i en skola för alla

Denna uppsats har som syfte att skapa en diskussion kring bedömning av den muntliga språkfärdigheten i en skola för alla. Den övergripande frågan som här söks svar på är på vilket/vilka sätt elevers muntliga prestationer kan bedömas likvärdigt i franskundervisningen. För att denna uppsats syfte skall uppnås har intervjuer med både elever och lärare genomförts. Dessas svar har satts i relation till tidigare forskning samt läroplan, skollag och kursplan för att avslutningsvis diskuteras. Slutligen kan det konstateras att varje lärare har sina metoder och följer efter bästa förmåga styrdokumenten.

Jämlika villkor? En diskursanalys av LOs presentation av arbetskraftsinvandring under åren 2000-2006

Central labour market actors have come to an agreement ? Sweden is going to need labour migration. In spite of the agreement the actors disagree upon how the labour migration should be designed. This essay examines how the union organisation, LO presents labour migration in their rapports during the years 2000-2006. This is done through Laclau and Mouffes discourse theory and a merge with postcolonial theory.

Nu ska vi jobba med serier : didaktiska reflektioner om serier och seriemassighet i bildundervisning.

Denna undersökningen är ett försök att se hur mycket av ämnesundervisning, kursplan och kursmål som kan rymmas inom serietecknande som (undervisnings) metod. Genom att knyta an till elevers egen kulturkonsumtion hoppas jag kunna knyta an ny kunskap till det eleven redan är bekant med. Serier blir då här som en brygga mellan det de redan vet och det de ska lära. Arbetet genomförs genom undervisningsförsök som vetenskaplig metod och genom diskursanalys av seriemediet. Jag tycker mig se genom detta arbete att man ur det seriemassiga, serierna i sig och serierelaterat innehåll i allmänhet, kan skapa en pedagogisk metod för bildämnet.Detta är ett s.k.

Jämförelse mellan platsbyggda och modulbyggda förskolor

I Hudiksvalls kommun är förskolorna byggda på 70- och 80-talet och är i behov av renovering. Kommunen har kommit fram till att det är billigare att ersätta de gamla förskolorna med nya förskolor än att renovera de befintliga. Huvudsyftet med detta examensarbete är att göra en jämförelse mellan platsbyggda- och modulförskolor, för att få en klarare bild över vilken typ av förskola som är mest fördelaktig, med fokus på byggtekniska egenskaper som påverkar arbetsmiljön.I kommunen finns det så kallade ?flyttbara? förskolemoduler sen början av 2000-talet och en ny permanent modulförskola började byggas i januari 2012. De modulförskolor som redan fanns i kommunen kommer från två olika leverantörer.

Antarktis : Kvalité medan världen tittar på

Det här arbetet handlar om hur lärare i årskurs nio arbetar med svenskämnet. Då kursplanen är ganska öppen och inte ger några direktiv om hur undervisningen bör gå till kan det vara svårt att få en enhetlig bild av svenskämnet.Syftet med min undersökning var att ta reda på vilka ämneskonceptioner som går att finna i lärarnas undervisning och kursplanen, samt om de är förenliga med varandra. Genom kvalitativa intervjuer har jag försökt få lärarnas syn på ämnet. Jag har utgått från teoretiska ämneskonceptioner och analyserat dessa intervjuer och även grundskolans kursplan i svenska.Resultatet av arbetet visar att det finns en rad olika konceptioner som gör att det inte går att tala om ett enhetligt svenskämne. Det finns heller inga renodlade ämneskonceptioner, utan snarare en kombination av flera olika.

Teknisk Aktieanalys - En studie av RSI indikatorn

Abstrakt Denna studie undersöker RSI indikatorn, och dennas förmåga att skapa en bättre avkastning än en Buy and Hold strategi. Studien har baserats på 27 olika aktier noterade på OMX Stockholm 30, 2006-12-29, under en tidsperiod om 7 år, 2000-01-03 till 2006-12-29. Genom att beräkna medelvärdet per 14 dagar för kursuppgångar respektive kursnedgångar har 14 dagars RSI beräknats. Därefter har köp- respektive säljsignaler beräknats genom om-funktioner i Excel. RSI strategin innebär att position tas på första köpsignal och säljs på nästkommande säljsignal under tidsperioden.

Teknik - vad och varför? : Vad ska vi lära oss i teknik och varför ska vi göra det?

Genom Lpo 94, Läroplan för det obligatoriska skolväsendet som kom 1994, fick teknikämnet en egen kursplan och egna kunskapsmål. Det blev en målstyrd skola istället för en regelstyrd.Idag har vi en ny läroplan, Lgr 11, som ger en ny och anpassad styrning över skolan. Ämnet teknik har förändrats i denna läroplan och ska passa in i dagens samhälle.Vad är det centrala i undervisningen i ämnet? Vad vill eleverna lära sig? Vad vill Skolverket att vi ska lära eleverna om teknik?Den här kvalitativa och kvantitativa undersökningen ska försöka ge svar på dessa frågor och ge ökad kunskap om ämnet och om förväntningar som finns av omgivningen.Resultatet av undersökningen visar på en positiv inställning till ämnet teknik hos eleverna, de vill arbeta praktiskt men vet inte riktigt hur de kan påverka sina betyg. Lärare i ämnet försöker förmedla nyttan och glädjen med ämnet men har små resurser.

Pressens bild av fotbollssupportrar : En kvantitativ innehållsanalys av svenska pressens framställning av svenska fotbollssupportrar från 1995 till 2014

I denna uppsats undersöks hur framställningen av svenska fotbollssupportrar sett ut mellan 1995 och 2014 i den tryckta pressen och hur denna rapportering skiljer sig mellan dags-, kvälls- och regionalpress. Ambitionen är även att ge svar på vilken påverkan åsiktsjournalistiken har haft på hur fotbollssupportrar framställts under denna tidsperiod. För att få svar på uppsatsens frågeställningar analyserades totalt 750 tidningsartiklar som publicerats i Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen, Göteborgs-Posten, Svenska Dagbladet och Sydsvenskan under åren 1995, 2000, 2005, 2010 och 2014. Artiklarna valdes ut genom ett systematiskt urval och undersöktes utifrån en kvantitativ innehållsanalys. Resultatetan alyserades sedan utifrån teorier kring nyhetsvärdering, objektivitet och generalisering.

Jämställda gatan : Personbaserade gatunamn och ideologierna bakom

Uppsatsen underso?ker ko?nsfo?rdelningen bland ideologiska personbaserade gatunamn i Uppsala och Ga?vle. Den utga?r fra?n teorier om att gatunamn vidmaktha?ller sociopolitiska maktstrukturer och har en normerande effekt pa? historieskrivningen. Fo?r att underso?ka om tidens mer ja?msta?llda samha?lle pa?verkat namngivningen indelas det totala gatunamnsbesta?ndet i tva? perioder med bryta?ret 2000 da?r den tidigare perioden ja?mfo?rs med den senare na?r ja?msta?lldhets- medvetenheten fo?rva?ntats o?kat.Uppsala som under 2000-talet debatterat fra?gan uppvisar en o?kad andel kvinnonamn pa? 30 procentenheter mot Ga?vles o?kning pa? 16 procentenheter da?r man heller inte har na?gra ja?msta?lldhetsstadgar vid namngivningen.Namnberedningarnas sammantra?desprotokoll granskas i syfte att underso?ka genusanknytande resonemang da?r fallet Fadimes plats belyser en a?ldre och uteslutande kulturva?rdande politik som format namnbesta?ndet.

<- Föregående sida 26 Nästa sida ->