Den senaste forskningen inom svenska som andraspråk förespråkar genrepedagogik, för att eleverna bättre ska förstå vad språket gör för arbete åt oss, beroende på val av genre. Detta skapar en större språklig medvetenhet hos eleverna. Som metod för att nå genre- kompetens används cirkelmodellen, vilket gynnar ett sociokonstruktivistiskt lärande i klassrummet. För att som lärare lättare kunna anamma de senaste rönen inom forsk- ningen skulle det vara önskvärt om läromedelsförfattare också tog ett mer tydligt avstamp i både forskning och kursplanernas krav på språkkompetens. Den här under- sökningen är en analys av ett läromedel för sfi kurs B och C ur ett genrepedagogiskt perspektiv och en analys av kursplanen för läs och skriv inom C-kursen.

Under 2009-2010 genomfördes en kurs i kolning med både teoretiska och praktiska inslag vid institutionen för skogens ekologi och skötsel vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Umeå. Kursen som omfattade 15 hp initierades av åtta intresserade elever från kurs 07/12; Håkan Johansson, Carl Kling, Henrik Nises, Jonas Strandberg, Erik Sundström, Jonas Svensson, Erik Söderberg, Daniel Timblad.Inom ramen för kursen så genomfördes olika aktiviteter; en serie litteratur-seminarer om kolningens historia och praktik samt om kolningen i ett internationellt perspektiv, omsorgsfullt förberedande och praktisk genomförande av milkolning samt intervjuer med äldre personer som kolat tidigare. Slutresultatet av arbetet presenteras i föreliggande rapport samt i form av ett bildspel och en kort videofilm från kolningen. Allt arbete finns tillgängligt via Epsilon på Skogsbibliotekets hemsida.Professor Lars Östlund (lars.ostlund@svek.slu.se) har varit ansvarig och examinerande lärare för denna kurs, men arbetet har i hög grad byggt på studenternas egna initiativ och eget arbete.Rapporten är indelad i tre avsnitt:1) Kolningsdagbok inklusive litteraturlista2) Kolningsintervju 1: Kurt Johansson i Långträsk3) Kolningsintervju 2: Martin Åslin i Gnarp.

Arbetes art: MagisteruppsatsProgram/kurs/kurskod: Barnmorskeprogrammet/Reproduktiv och perinatal hälsa ?Examensarbete II/OM 1660.

Arbetets art: Magisteruppsats.Program/kurs/kurskod: Barnmorskeprogrammet/Reproduktiv och perinatal hälsa ?Examensarbete II/ OM 1660.

av C-kursen, vad de bedömer och vilka bedömningsmetoder de använder sig av. Bedömningen jämförs med kursplanens mål och betygskriterier. Dessutom reflekterar jag över vilka skillnader i bedömning som finns mellan olika lärare. För att få flera aspekter på bedömningen har jag gjort kvalitativa intervjuer med fem sfi-lärare på fyra olika orter.Studien visar att alla informanter försöker finna stöd i kursplanen i sin bedömning men att två informanter explicit nämner att de upplever kursplanen som otydlig. Samma två lärare arbetar också på de två orter där man utvecklat egna C-prov som till formen påminner om de nationella proven.

Titel: Beslutsprocesser under företagsetableringen - En studie av tre tjänsteföretag. Författare: Susanne Augustsson och Nicklas Petersson Handledare: Henrick Gyllberg och Björn Ljunggren Institution: Managementhögskolan, Blekinge Tekniska Högskola. Kurs: Kandidatarbete i Företagsekonomi, 15 poäng. Syfte: Syftet med studien är att studera beslutsprocesser under företagsetableringen i tjänsteföretag. Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ ansats för att nå vårt syfte, där vi har samlat in primärdata genom intervjuer med grundarna för varje företag.

Malmö högskola Lärarutbildningen Skolutveckling och ledarskap Specialpedagogik Vårterminen 2009 ABSTRAKT Stålhammar, Gertie (2009). Den längsta vägen. Några kursdeltagares tankar om förutsättningarna att klara kursmålen för sfi. (The longest road. Some course participants? thoughts on the prerequisites to meet the course objectives in Swedish for immigrants.) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Undersökningens syfte var att belysa förutsättningar som ges kursdeltagarna vid Svenska för invandrare (sfi) på studieväg 1 genom ett inifrånperspektiv.

Arbetets art: Eget arbete, fördjupningsnivå IIProgram/kurs/kurskod/ Barnmorskeprogrammet, 90 högskolepoäng/Reproduktiv ochperinatal hälsa/OM1660.

Studien i denna uppsats är explorativ och förståelseinriktad. Syftet med undersökningen är att undersöka om respondenterna uppfattar att man med hjälp av Web 2.0-verktyg kan stödja lärande utifrån tankebokens koncept.Undersökningen har genomförts på en grupp studenter på Digitala Medieprogrammet vid Högskolan Väst. Studenterna läste vid tillfället en kurs som heter Digitala Distributionsformer, en kurs kring hur man använder olika former av digitala distributionsformer både via internet och mobil. Undersökningen består av en fokusgrupp av dessa studenter, samt observationer kring studenternas användning av de digitala verktygen.Resultatet visar att bloggar ger fördelar och uppmuntrar studenter till ett reflekterat lärande genom t.ex. tankebok som form.

Genom kvantitativ såväl som kvalitativ metodteori utvärdera om ett belöningssystem fungerar som ett styrinstrument..

För att en elev ska börja på ett nationellt gymnasieprogram krävs att hon/han har godkända betyg i tre ämnen från grundskolan och ett av dessa ämnen är matematik. Men godkända elever i matematik från åk 9 visar sig ha stora svårigheter med kurs A på gymnasiets yrkesförberedande program.Syftet med den här studien är att belysa vilka skillnader som finns i den matematik som lärs på grundskolans högstadium och gymnasiets kurs Matematik A med avseende på de kunskapsmål som ska uppnås. Är dessa skillnader stora eller kommer kursen matematik A vara en repetition av tidigare matematik för de elever som går på yrkesförberedande programmen? Som ett annat syfte söker jag svar på frågan om elevernas svårigheter med att uppnå godkänt betyg i matematik A kan härröras till dessa skillnader.Undersökningen har gjorts genom sammanställning av kursplanerna i matematik för grundskolan år 9 och kurs A för gymnasieskolan samt kartläggning av det matematiska innehållet i de vanliga läroböckerna på två skolor. Därefter har jag gjort en kvalitativ undersökning genom intervjuer av fyra lärare på de två skolorna.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur arbetet med Skol-Komet gick till i arbetslagen som gick kursen och hur handledningen följdes och förstods, vid en mellanstor skola i Mellansverige, samt hur det fortskred efter avslutad kurs, relaterat till kursmaterialet.Detta görs genom observationer av den egna undervisningen, kvalitativa intervjuer av pedagoger och textanalys av handledningen. Resultatet visar att handledningen uppfattas som lätt att förstå, även om inte alla områden prövas och valda delar används efter avslutad kurs. Tendenser som anas, trots det ringa urvalet, är att återträffar behövs för vidmakthållandet och för att få en större programtrohet. Arbetet visar också på relevans för användandet av Skol-Komet, när det gäller uppförandeproblem av olika slag, både genom studier av litteratur och i det praktiska arbetet..

Program/kurs/kurskod/ Sjuksköterskeprogrammet, 180 högskolepoäng/ kursbeteckning: Omvårdnad ? eget arbete/OM2240/SPN9.

Ett stort antal studier har gjorts där man konstaterat och ringat in svårigheter med att som elev förstå undervisning i genetik, och att som lärare bedriva densamma. Denna studie har jämfört två grupper av elever som båda läst kursen genetik & mikrobiologi på Naturbruksprogrammet inriktning djurvård. Med den ena gruppen (1) bedrevs undervisningen på sedvanligt sätt enligt skolans traditionella stoffordning och undervisningsmetoder. Med den andra gruppen (2) förändrades undervisningen genom att ett antal nya kursinslag skapades. Stoffordningen var dock i stort densamma mellan grupperna.

Arbetets art: Magisteruppsats.Program/kurs/kurskod: Barnmorskeprogrammet/Reproduktiv och perinatalhälsa ? Examensarbete II/ OM 1660.