Flickor har under de senaste decennierna presterat bÀttre Àn pojkar i den svenska skolan. Attflickornas studieresultat har förbÀttrats skall naturligtvis ses som en framgÄng; samtidigt mÄstelikvÀrdigheten och jÀmstÀlldheten i skolan vÀrnas och pojkarnas sÀmre resultat tas pÄ allvar. HÀrhar de nationella proven i skolan betydelse eftersom huvudsyftet med dessa Àr att just stödja enlikvÀrdig bedömning och betygssÀttning i den svenska skolan. Dock konstaterar Skolverket attflickor i högre utstrÀckning Àn pojkar fÄr ett högre kursbetyg jÀmfört med det betyg de fick pÄ detnationella provet i samma kurs. För Àmnet engelska i gymnasiet sÄ gÀller Àven samma negativaförhÄllande för pojkarna nÀr det gÀller avvikelse som ger ett lÀgre kursbetyg Àn provbetyg, det villsÀga pojkar fÄr i högre utstrÀckning Àn flickor ett lÀgre kursbetyg jÀmfört med provbetyget församma kurs.Syftet med uppsatsen Àr att svara pÄ frÄgestÀllningarna (1) Vilka orsaker anger mina respondentertill att det slutliga kursbetyget kan avvika frÄn provbetyget? samt (2) Hur beskriverrespondenterna att dessa avvikelser Àr kopplade till elevernas kön?För att besvara ovan frÄgor har en mindre kvalitativ studie genomförts dÀr fyra engelskalÀrare pÄgymnasiet har intervjuats.

Denna rapport omfattar bÄde studier kring och konstruktion av sjÀlvinstruerande lÀromedel för gymnasieskolan. MÄlsÀttningen har varit att slutprodukten ska vara tidsenlig och anpassad för elever pÄ de yrkesförberedande programmen. Tyngdpunkten för undersökningen har varit litteraturstudier men intervjuer har ocksÄ genomförts som kvalitativ forskningsmetod. Konstruktionen av lÀromedel har skett med tvÄ olika angreppssÀtt och Àven utförandet har stora skillnader. Det ena som skapades genom en induktiv process och utgörs av instruktioner för ett helt kursmoment med CNC-programmering. För det andra lÀromedlet som genomfördes utifrÄn ett deduktivt förhÄllningssÀtt omfattar produkten mer av vÀgledande instruktioner för att kunna hitta rÀtt och uppdatera de befintliga, men omoderna och ofullstÀndiga, lÀromedel för kursen Lokala datanÀt. Resultatet visar att det Àr möjligt att göra ett tidsenligt sjÀlvinstruerande lÀromedel och att kvalitén inte behöver skilja sig nÀmnvÀrt Ät beroende pÄ vilken metod som anvÀnds vid konstruktionen.

Specialarbete, 15 hpSvenska som andrasprÄk, SSA 136VÄrterminen 2015Handledare: Charlotta OlvegÄrd.

LÀrarutbildningsreformen 2011 införde utbildningsvetenskaplig kÀrna som ett kunskapsinnehÄll för alla de nya lÀrarprogrammen. Kraven och förvÀntningarna pÄ vetenskaplighet i lÀrarutbildning har successivt förstÀrkts och man kan tala om en vetenskaplig lÀrarutbildningsdiskurs. Men det Àr först med denna reform som begreppet utbildningsvetenskap anvÀnds för att beskriva ett innehÄll i utbildningen. Denna lÀroplansteoretiskt förankrade studie granskar hur begreppet utbildningsvetenskap ges en uttolkning i en kurs inom den utbildningsvetenskapliga kÀrnan pÄ grundlÀrarprogrammet Ärskurs 4-6 vid fem lÀrosÀten i Sverige. Empirin utgörs av de ansökningshandlingar som lÀrosÀtena lÀmnat in för examensrÀtt till de nya utbildningarna och de föreslagna kursplanerna för en specifik kurs i synnerhet.

Denna studie syftar till att utröna anledningen till att en stor andel av eleverna i gymnasiets kurs matematik A har svĂ„righeter att nĂ„ kunskapsmĂ„len, trots att de har minst godkĂ€nt frĂ„n matematik i Ă„r nio, samt att finna utgĂ„ngspunkter för att underlĂ€tta övergĂ„ngen frĂ„n grundskola till gymnasium i Ă€mnet matematik. En enkĂ€tundersökning om elevernas syn pĂ„ matematik och matematikundervisning i Ă„r nio jĂ€mfört med i gymnasieskolans matematik A har genomförts hos elever i slutet av matematik A-kursen. Resultatet av studien visar att inga betydande skillnader existerar i elevernas upplevelse om stöd/lĂ€rarhjĂ€lp, undervisningssĂ€tt eller bild av kunskapsmĂ„len mellan Ă„r nio och gymnasiets A-kurs. Ökningen i tempo och svĂ„righetsgrad upplevs överlag som rimlig. En majoritet av eleverna uppger svĂ„righeter att hantera det ökade kravet pĂ„ eget ansvar för sin studiesituation som en avgörande anledning till svĂ„righeterna att nĂ„ mĂ„len.

I den hÀr undersökningen har jag belyst hur elever som gÄr sitt första Är pÄ gymnasiets tekniska program, har upplevt teknikundervisningen pÄ högstadiet. MÄlet har varit att belysa teknikÀmnets relevans för tekniska studier pÄ gymnasiet, dess inverkan pÄ teknikintresset samt pÄverkan pÄ valet av tekniskt program pÄ gymnasiet. Andra frÄgor som jag har belyst Àr om eleverna i första hand vÀljer program eller skola, och hur viktig inriktningen pÄ tekniskt program tycks vara för valet. Undersökningen bygger pÄ intervjuer med fem elever som gÄr första Äret pÄ gymnasiets tekniska program. Intervjuerna har sedan analyserats med hjÀlp av den narrativa analysmetoden inom berÀttelseforskningen, och resultatet bestÄr av fem berÀttelser som skapats utifrÄn intervjuerna.

I denna uppsats analyseras och jÀmförs fyra olika gymnasielÀroböcker inom historieÀmnets A-kurs. En vÀsentlig avgrÀnsning som görs Àr att endast det kapitel som specifikt behandlar det kalla krigets tid studeras. Det övergripande syftet med uppsatsen Àr att belysa skillnader och likheter lÀromedlen emellan, med avseende pÄ presentation och historiesyn. En mÄlsÀttning med studien Àr vidare att den ska kunna ha en praktisk anvÀndning genom att underlÀtta valet av lÀroböcker för gymnasielÀrare. Metoden som anvÀnts Àr kvalitativ vilken tar sig uttryck via en omarbetad version av Sture LÄngströms lÀroboksanalys, hÀmtad ur hans avhandling Författarröst och lÀrobokstradition ? en historiedidaktisk studie.

Teknikprogrammet pĂ„ Ållebergsgymnasiet i Falköping blir mer och mer populĂ€rt samtidigt som det kommer att saknas utbildade ingenjörer. DĂ€rför vĂ€ljer Ållebergsgymnasiet att satsa pĂ„ en ny kurs i byggteknik och samtidigt ta in fler elever till Teknikprogrammet.Arbetet med denna rapport har frĂ€mst handlat om att samla in information för att utforma ett kurskompendium för en gymnasiekurs i byggnadsteknik till Teknikprogrammet pĂ„ Ållebergsgymnasiet i Falköping. Teknikprogrammet har tidigare planerat att starta upp en sĂ„dan kurs och tidigare elever har varit intresserade av densamma.Kompendiet Ă€r inriktat mot smĂ„hus med trĂ€stomme och kursen ska vara allmĂ€nbildande och skapa intresse för byggbranschen i allmĂ€nhet och smĂ„hus i synnerhet. Det inledande kapitlet av kompendiet handlar om byggfysik med bland annat fukt, energi, ljud och ventilation. Sedan följer ett kapitel om byggteknik med förklaringar till hur en byggnad kan vara uppbyggd frĂ„n grund till tak, vilka uppvĂ€rmningssystem som finns med mera.

Studiens syfte var att undersöka hur elever med diagnosticerade lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter och/eller koncentrationssvĂ„righeter uppfattar det stöd de fĂ„r pĂ„ gymnasieskolan. Vidare undersöktes likheter och skillnader mellan elever som har lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter och elever som har koncentrationssvĂ„righeter. Även genusaspekten studerades vad gĂ€ller likheter och skillnader i uppfattningar. En fenomenografisk ansats och kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer anvĂ€ndes som datainsamlingsmetod. Respondenterna lĂ€ste alla sitt tredje och sista Ă„r pĂ„ sina yrkesinriktade gymnasieutbildningar.

Denna undersökning handlade om lĂ€rares attityder till eurocentrism i kurserna historia 1b och historia 1a1 i svensk gymnasieskola. Är undervisningen i dessa kurser eurocentrisk och tror lĂ€rare att en eurocentrisk undervisning kan pĂ„verka elever med annan kulturell bakgrund Ă€n svensk? Vilka faktorer styr lĂ€rares innehĂ„ll, planering och genomförande av kursmoment i historia 1b och historia 1a1? Hur kan lĂ€rare arbeta med utomeuropeiska perspektiv och fenomen i dessa kurser? Dessa Ă€r nĂ„gra frĂ„gor som diskuterades i denna undersökning. MetodmĂ€ssigt utgick undersökningen frĂ„n intervjuer med sex yrkesverksamma lĂ€rare. Dessa lĂ€rare intervjuades med hjĂ€lp av nĂ„gra intervjufrĂ„gor och intervjuerna Ă€mnade att se till deras tankar och attityder om Ă€mnet i frĂ„ga. Det framgĂ„r av undersökningen att de intervjuade lĂ€rarna till stor del sĂ„g sin egen undervisning som eurocentrisk. Flera lĂ€rare menade att undervisningen till övervĂ€gande del var eurocentrisk medan nĂ„gra menade att det rĂ„dde en ganska jĂ€mn balans mellan europeisk och utomeuropeisk historia.

Abstract The subject of this thesis is the priority rules that apply in connection with mining activity. Already back in the 1800s, there were rules in the so-called Lego Charter concerning protection of workers, mainly servants. When the first modern trade union was founded in the 1870s, also developed a collective agreement. These agreements were the order of priority clauses had to intend to ensure employees' working lives. Exceptions had to be done by ensuring that individual employees' dependents. In 1974 the Act on employment entry and had intended to protect older workers.

I denna studie har jag undersökt om olika lÀroböcker för religionskunskap 1, som Àr avsedda för antingen studieförberedande program eller yrkesförberedande program ger alla elever samma möjligheter att nÄ upp till lÀroplanens kunskapskrav inom omrÄdet för etik och moral. Undersökningen genomfördes Àven för att lyfta fram anledningar till att författare ger ut olika typer av lÀroböcker för en gymnasiegemensam kurs dÀr Àmnesplan och kunskapsmÄl Àr samma. Studien presenterar tidigare forskning inom Àmnet genom att titta pÄ den senaste lÀroplanen Gy 11, syfte och kunskapsmÄl i Àmnesplanen för religionskunskap 1, tidigare forskning inom lÀromedel samt etik och moral inom religionskunskap. Studien bygger pÄ en kvalitativ komparativ innehÄllsanalys av fem utvalda lÀromedel samt en kompletterande kvantitativ studie. Resultatet visar att lÀroböckerna i stort innehÄller tillrÀckligt med information för att eleverna ska kunna nÄ mÄlen.

Syftet med studien var att genom textanalys granska sprÄket i tre valda lÀroböcker inomÀmnet matematik, pÄ gymnasial nivÄ, med tonvikt pÄ deras lÀsbarhet. De tre valdalÀroböckerna, Matematik 4000 Kurs C BlÄ, Matematik frÄn A till E. Gymnasiets matematikkurs C och Tal & Rum NT kurs C+D, har analyserats med avseende pÄ deras samspel mellantext, bilder och figurer, orsakssamband, ovanliga ord, Àmnesspecifika ord, sammansatta ord,lÄnga ord, ordlÀngd, nominaliseringar, nominalfraser, fundament, meningslÀngd ochmeningsbyggnad. Datan har utgjorts av ett kapitel ur respektive bok, som behandlarexponentialfunktioner och logaritmer. Respektive kapitel har skrivits av och den digitalaversionen har sedan analyserats ur ovan nÀmnda perspektiv.

Inom queerteorin och den intersektionella forskningen söker forskning pÄvisa de normsystem som verkar inom olika diskurser. Genom en normkritisk analysmetod som bygger pÄ queerteori och intersektionalitet och med stöd av den kritiska diskursanalysens perspektiv undersöker denna uppsats hur sexualitet och könsidentitet framstÀlls i lÀroböcker för samhÀllskunskapens a-kurs pÄ gymnasiet. Problemformuleringen bygger vidare pÄ Skolverkets omfattande studie frÄn 2006 och resultaten jÀmförs med Skolverkets resultat, för att se om det skett nÄgon förÀndring i beskrivningen. Resultatet i föreliggande studie visar pÄ en viss förskjutning till ett mer inkluderande och synliggörande förhÄllningssÀtt i nÄgra av de studerade lÀroböckerna men att frÀmst transperspektivet och ett mer genomgÄende normkritiskt perspektiv Ànnu saknas i lÀroböckerna. Genom detta resultat pÄvisas att de intentioner som finns i de styrdokument som reglerar skolans verksamhet inte Àr helt genomförda i de studerade lÀroböckerna.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka förutsÀttningar för att pÄ ett el och energiprogram lÀgga ut delar av de gymnasiegemensamma Àmnena Svenska, matematik och engelska pÄ APL.Den bakomliggande tanken med att lÀgga ut gymnasiegemensamma Àmnen pÄ APL Àr att detta potentiellt skulle kunna ?hjÀlpa? karaktÀrsÀmnena i termer av att skapa mer undervisningstid i dessa kurser, samt skulle kunna bidra till en utbildning som Àr mer sammanhÀngande och som utgör en helhet för eleven.Precisering: Det finns en tydlighet i mÄlen och det centrala innehÄllet i kurserna engelska 5 och matematik 1a som klart riktar sina mÄl i den yrkesinriktning som eleven valt. Denna tydlighet finns inte riktigt i svenska 1 men det omnÀmns ÀndÄ i de övergripande mÄlen med kursen.De frÄgestÀllningar jag har Àr:1. Hur förhÄller sig lÀrare i gymnasiegemensamma Àmnen (Svenska, matematik och engelska) till att lÀgga ut delar av deras undervisning pÄ APL?2. Finns det vinster (pedagogiska eller tidsmÀssiga) i en sÄdan hÀr slags integrering?3. Kan lÀrarna i engelska, matematik och svenska se nÄgra problem i en sÄdan integrering?4. Kan lÀrarna i svenska, matematik och engelska tÀnka sig att reducera undervisningstid? 5. Hur skulle de lÀrare som undervisar i svenska, matematik och engelska stÀlla sig till att ha kursmoment pÄ APL? 6. Hur skulle denna nyordning tas emot av de som idag Àr handledare för vÄra elever pÄ APL?Metod: Studien Àr gjord genom intervjuer som Àr av halvstrukturerad karaktÀr och metodiken Àr kvalitativ. 10 personer Àr intervjuade varav sex stycken Àr lÀrare pÄ olika gymnasieskolor.