SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien var att undersöka hur kostvanor som efterstrÀvade en medelhavslik kost med nordisk inriktning kunde pÄverka riskfaktorerna för det metabola syndromet, till följd av en genomförd kurs i livsstilsförÀndring. De frÄgestÀllningar som anvÀndes för arbetet var;? Har det skett nÄgon förÀndring i kursdeltagarnas kostvanor som har haft betydelse för det metabola syndromet?? Hur sÄg korrelationen ut mellan förÀndring i kostvanor, livsstilsfaktorer och metabola riskfaktorer?? Hur sÄg oberoende kopplingar ut mellan förÀndringar i kostvanor och livsstilsfaktorer och förÀndringar i riskfaktorer för det metabola syndromet efter kontroll för potentiella confounders som fysisk aktivitet och socialt tillstÄnd?MetodDen longitudinella kvasiexperimentella kvantitativa studien genomfördes under tolv mÄnader och bestod av tre individuella trÀffar med en sjuksköterska samt fem gruppundervisningstillfÀllen i livsstilsförÀndring. Vid livsstilskursens start deltog 99 individer i studien. Vid sista mÀttillfÀllet var deltagarantalet 64 individer.ResultatResultaten visade pÄ att det skett en signifikant förÀndring i majoriteten av de undersökta kostvariablerna för kursdeltagarna.

MITTUNIVERSITETETInstitutionen för Socialt arbeteÄMNE: Socialt arbete, C-kursHANDLEDARE: Masoud KamaliSAMMANFATTNING:Enligt Barnkonventionen skall barnets bĂ€sta komma i frĂ€msta rummet vid alla Ă„tgĂ€rder som rör barn, enligt artikel 3. Den svenska barnlagstiftningen skall följa de krav och den praxis som barnkonventionen satt upp. Enligt FörĂ€ldrabalkens portalparagraf kap 6 § 2 a skall barnets bĂ€sta vara avgörande för alla beslut om vĂ„rdnad, boende och umgĂ€nge. Syftet med denna studie var att genom rĂ€ttsfall visa hur barnets bĂ€sta beaktas i frĂ„gor som rör vĂ„rdnad, boende och umgĂ€nge i domstol, enligt FörĂ€ldrabalken, och hur detta förhĂ„ller sig till Barnkonventionens krav pĂ„ barnets bĂ€sta. Uppsatsen har för avsikt att visa vilket utrymme barnet fĂ„r i vĂ„rdnads -, boende och umgĂ€ngesfrĂ„gor samt hur barnperspektivet beaktas i rĂ€ttsfall utifrĂ„n FörĂ€ldrabalken och Barnkonventionen.

Today we see a growing need and interest in working towards sustainable development. To be able to contribute to a sustainable development as individuals/business we need to emphasize the importance of education and contextualisation that learning occurs in a sense that is relevant to the learner.This is the background to this study, which in turn is the basis for an education that focuses on how to environmentally secure your purchases, an opportunity for us to set environmental standards purchasing products and services. The process for purchase is considered by many to be a key factor in businesses work towards sustainable development. Key people in this process and target audience for this education is environmental, purchasing and procurement managers.The purpose of this study is to design an education calledMiljösÀkrade inköp from the target audiences? knowledge, interests and attitudes, together with literature.

Titel: Existerar ett förvÀntningsgap mellan finansiella rÄdgivare och dess intressenter? ? En fallstudie pÄ tre av Kristianstads största bankerKurs: Examensarbete i Företagsekonomi, FEC 632.Författare: Martin Antonsson, Fredrik Bertilsson, Therese Norberg.Handledare: Professor Sven-Olof Yrjö Collin.Bakgrund: Den senaste tidens uppmÀrksamhet kring finansiella rÄdgivarnas förtroende har resulterat i en ny lagstiftning. Det Àr frÀmst ifrÄgasÀttningen om rÄdgivarnas kompetens som lett kunderna till att krÀva bankerna pÄ skadestÄnd dÄ de anser sig erhÄllit vÄrdslös rÄdgivning.Finansiella RÄdgivare: Resultatet av kundernas anmÀlningar mot bankerna blev sÄledes lagen om finansiell rÄdgivning dÀr ett ökat krav pÄ rÄdgivarnas kompetens och förfarande har skÀrpts. Detta har för rÄdgivarna inneburit ett ökat kompetenslyft och Àven utökade krav pÄ hur en rÄdgivning fÄr tillÀmpas. RÄdgivaren ska iaktta god rÄdgivningssed och med tillbörlig omsorg ta tillvara kundens intressen.

Titel: Köpt, Àgd och förtjÀnad ? en studie om attityder gentemot olika reklamtyper pÄ Facebook.Författare: Albin Yngve och Anton FridolfssonUppdragsgivare: Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet.Kurs: Kandidatuppsats i medie- och kommunikationsvetenskap vid Institutionen förjournalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet.Termin: Höstterminen 2014Handledare: Malin SveningssonSidantal: 51 sidor, inklusive bilagor.Antal ord: 18202Syfte: Att undersöka anvÀndarnas instÀllning och attityd nÀr det kommer till att ta del av olika formerav reklam pÄ Facebook.Metod: Kvalitativa fokusgrupper.Material: TvÄ fokusgruppsintervjuer med personer frÄn olika generationer (60-talister vs 90-talister).Huvudresultat: Resultatet visar att de tillfrÄgade respondenterna inte anser att reklamen pÄ FacebookÀr irriterande i den mÄn att det förstör anvÀndarupplevelsen. Den reklamtyp som uppfattas mest positivÀr förtjÀnad reklam. Den reklamtyp som uppfattas mest negativt Àr den köpta reklam som Àr placeradtillsammans med det anvÀndargenererade innehÄllet - och dÀrmed stör mÄlet med huvudanvÀndningen.Dessa uppfattningar Àr generellt sett likvÀrdiga sett över bÄda de undersökta generationerna.Respondenternas instÀllningar till riktade marknadsföringsinsatser Àr nÄgot tudelad. Ur ettintegritetsperspektiv Àr de tillfrÄgade sextiotalisterna nÄgot mer tveksamma till riktad reklam Ànnittiotalisterna.

Skolans roll som socialisationsagent Àr vida omtalad. I ett land som Sverige, dÀr jÀmstÀlldhet Àr ett högprioriterat omrÄde, borde verksamheten i skolan dÀrför vara prÀglad av ett genusperspektiv. Gymnasieskolans styrdokument, i form av lÀroplaner samt kurs- och Àmnesplaner, formulerar skolans vÀrdegrund och strÀvansmÄl. DÀri stÄr att skolan ska fostra eleverna till demokratiska och jÀmstÀllda samhÀllsmedborgare som inte rÀds att uttrycka sina stÄndpunkter.I den traditionella kanonförmedling som skolan Àgnat sig Ät i decennier, har kvinnliga författare sÀllan lyfts fram, varför kvinnliga perspektiv och livsvillkor inte har uppdagats och diskuterats i klassrummen. Med detta som utgÄngspunkt har jag sökt finna en förstÄelse för hur svensklÀrare i gymnasieskolan resonerar och arbetar med sin litteraturundervisning.Med hjÀlp av samtalsintervjuer med fyra svensklÀrare har jag försökt klargöra deras litteraturuppfattningar, gÀllande synen pÄ litteraturundervisningens syfte, urvalsprocesser för texter och eventuella genusperspektiv i detta sammanhang.Resultaten visar att endast en av de fyra lÀrarna har en medveten genuspedagogik och aktivt strÀvar efter att finna en balans mellan kvinnliga och manliga författare i sin undervisning.

Uppsatsens titel: HĂ€xa, offer, moder, revolutionĂ€r eller fjortis? ? En analys av hur kvinnor framstĂ€lls pĂ„ nutida svensk film baserade pĂ„ originalmanus Seminariedatum: 2011-05-31 Ämne/Kurs: Filmproduktion 7, examensarbete filmproduktion Författare: Marie Lindberg & Linda Nilsson Handledare: Maj Asplund Carlsson Nyckelord: Filmanalys, genus, kvinnliga stereotyper, originalmanus, svensk film. Syfte: Syftet med vĂ„rt arbete Ă€r att analysera hur kvinnor framstĂ€lls i fem svenska filmer med originalmanus och som utspelas i nutiden. Vi vill undersöka vilka tydliga stereotyper vi kan hitta och om det finns ett genomgĂ„ende tema mellan filmerna. Vi kommer avslutningsvis att se det ur ett producentperspektiv och se vad det kan finnas för konsekvenser av filmerna och hur man som producent i framtiden kan hantera dessa. Metod: Vi har med hjĂ€lp av den kvalitativa forskningsmetoden rörlig bildanalys studerat vĂ„ra fem filmer utifrĂ„n ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Teoretiska perspektiv: VĂ„r huvudsakliga teori bestĂ„r av teorier kring genusvetenskap, populĂ€rkultur samt Ă€ven stereotyper pĂ„ film. Empiri: För att besvara frĂ„gestĂ€llningen har vi analyserat filmerna De ofrivilliga, Du & jag, NĂ€r mörkret faller, SĂ„ som i himmelen och Vingar av glas. Resultat: Det vi har kommit fram till efter arbetes slut Ă€r att kvinnor till viss del framstĂ€lls stereotypt och dĂ„ ofta pĂ„ ett negativt sĂ€tt. DĂ€remot finns det undantag, dĂ„ vissa kvinnor startar med att vara svaga under filmens början och utvecklas och vĂ€xer sig sĂ„ pass starka att de orkar bryta sig loss i slutet av historien.

I studien granskas hur lÀrare i kursen Instrument och sÄng 1 planerar sin undervisning, hur eleverna kan pÄverka undervisningen samt vad de tycker om den nya kursplanen i Gy11. Studien genomfördes i form av sex stycken kvalitativa intervjuer dÀr informanterna var verksamma instrumentallÀrare som undervisar pÄ gymnasiet med olika lÄng erfarenhet av att undervisa. Kursplanen anvÀndes som grund för studien. Syftet med studien var att öka förstÄelsen för hur verksamma instrumental- och sÄnglÀrare i gymnasieskolan planerar utifrÄn kursplanen i Instrument och sÄng 1. Inför studien tog vi del av tidigare forskning och litteratur inom omrÄdena planering, elevinflytande, kursplan, bedömning samt musik.

Titel: Riksdagspartiernas kommunikation pÄ Facebook.Författare: Kristin Claréus WÀstlund, Jakob SÀw, Klara SchÄltz Bodinson.Handledare: Nicklas HÄkansson.Kurs: Examensarbete i Media- och kommunikationsvetenskap, Institutionen för journalistikoch kommunikation, Göteborgs Universitet.Termin: Höstterminen 2014.Syfte: Syftet med studien Àr att systematiskt analysera hur de politiska partierna kommunicerar pÄ Facebook.Sidantal: 53Metod: Kvantitativ innehÄllsanalys.Material: Studien undersöker riksdagspartiernas publicerade inlÀgg pÄ Facebook under de tre sista veckorna innan riksdagsvalet Är 2014.Huvudresultat: Studiens resultat visar att kanalen Facebooks anvÀndning för politisk kommunikation Àr under utveckling. Medan samtliga svenska riksdagspartier Àr aktiva pÄ kanalen sÄ differentierar sig sÀttet det faktiska bruket. De mest frekventa publiceringarna innehÄller text ihop med bild eller video och framförallt syftar de till att sakpolitiskt informeraeller kampanjuppdatera. Vidare konstateras att Facebook anvÀnds fristÄende frÄn de traditionella massmedierna och vid lÀnkning sker det framförallt till andra sociala medier.Kanalen nyttjas flitigast bland de mindre partierna exempelvis Miljöpartier och Folkpartiet men nÀr det kommer till att anvÀnda kanalens interaktiva funktioner för relationsarbete sÀrskiljer sig partierna. DÄ gÄr det istÀllet att se att de bland somliga partier finns en strÀvan att interagera med sina publiker medan samspelet helt exkluderas hos andra.

Kurs: Examensarbete i logistik för Civilekonomprogramet, 4FE05E, VT14Författare: Christian Sjöström och Joel Cederberg Handledare: LinnĂ©universitetet: Åsa Gustavsson                       VCE i BraĂ„s: Cecilia Ekstrand och Carl Sigfridsson Examinator: Helena Forslund Titel: En studie om kvalitetsbrister samt förslag till förbĂ€ttring av godshanteringsprocessen pĂ„ VCE i BraĂ„s Bakgrund: Företag har skiftat fokus frĂ„n priskonkurrens till fokus pĂ„ kvalitet och leveransförmĂ„ga. Kvalitet Ă€r en nyckelfaktor för att kunna tillfredsstĂ€lla kunden, skapa lönsamhet i företaget och skapa ekonomisk tillvĂ€xt. Om processer som finns för att tillfredstĂ€lla kunden innehĂ„ller kvalitetsbrister orsakar det problem för hela företaget. Det Ă€r av vikt att effektivisera processerna som finns i företag genom verktyg som processkartlĂ€ggning för att motverka kvalitetsbristerna. Syfte: Syftet med uppsatsen Ă€r att, genom en kartlĂ€ggning av godshanteringsprocessen frĂ„n godsregistreringen till intern kund, identifiera kvalitetsbrister samt orsaker till dessa i processen samt föreslĂ„ Ă„tgĂ€rder för minimering av dessa kvalitetsbrister. Metod: Studien Ă€r deduktiv och följer ett positivistiskt synsĂ€tt och empiri har samlats in genom en kvalitativ fallstudie dĂ€r observationer, ostrukturerade och semi-strukturerade intervjuer har anvĂ€nts. Den teoretiska datainsamlingen har gjorts genom databaser och litteratur frĂ„n LinnĂ©universitetes universitetsbibliotek.

SammanfattningFörfattare: Catarina CuibeTitel: Socialsekreterares upplevelse av hur sociala relationer till arbetskollegor pÄverkar hÀlsan.Kurs: Projektkurs i arbetshÀlsovetenskap, magisternivÄLÀrosÀte: Högskolan i GÀvle.Socialsekreterare Àr en yrkesgrupp dÀr sjukskrivningar Àr vanligt förekommande pÄ grund av tillstÄnd som orsakats av en pressad arbetssituation. De beskrivningar som ges idag gÀllande socialsekreterares arbetssituation tyder pÄ att det finns behov av att titta nÀrmare pÄ faktorer som pÄverkar hÀlsa hos socialsekreterare. Flera studier visar att sociala relationer till arbetskollegor har betydelse för socialsekreterares hÀlsa. Det saknas dock en djupare förstÄelse och förklaring till vad det Àr i de sociala relationerna som pÄverkar hÀlsan utifrÄn socialsekreterares eget perspektiv. Syftet med denna studie var att undersöka hur socialsekreterare upplever och beskriver de sociala relationerna till arbetskollegor och hur relationerna till arbetskollegor pÄverkar hÀlsan.

Sammanfattning Uppsatsens titel: Metodikutveckling för investeringar i humankapital Seminariedatum:8 juni 2007 Ämne/kurs: FEK 591 Magisteruppsats, Företagsekonomi 10p Författare: Frank Fagerlund, David Gustavsson och Johan Lundquist Handledare: Ekonomie doktor och lektor pĂ„ Lunds Universitet Christer Kedström Fem nyckelord: Humankapital, DCF, ROI, reala optioner och Strategy Canvas Syfte: Syftet Ă€r att utveckla en metodik för att underlĂ€tta beslutsfattandet för investeringar i humankapital. Metodiken ska kunna anvĂ€ndas för att identifiera, strukturera och beskriva investeringens effekt, och pĂ„ sĂ„ sĂ€tt minska osĂ€kerheten vid beslutstagandet. Metod: Författarna har valt en teoriutvecklande studie med deduktiv ansats. Genom ingĂ„ende litteraturstudie av modeller och metoder för investeringar, humankapital och strategiska verktyg skapas en teoretisk referensram för analys av problematiken vid investeringar i humankapital. Författarna anvĂ€nder sig Ă€ven av ett fallföretag med syftet att fĂ„ inblick i det praktiska arbetet bakom investeringar i humankapital.

Titel: En kartlÀggning av tolkningsproblem och brister i Eurokoderna.Högskola: Högskolan i Halmstad.Kurs: Examensarbete, 15 högskolepoÀng pÄ Byggingenjörsprogrammet.Nyckelord: Eurokoderna, tolkningsproblem, brister, enkÀtundersökning.Syfte: Syftet var att undersöka om det behövs en förbÀttring av Eurokoderna, och i sÄ fall redogöra för vilka delar det gÀller. Undersökningen kan pÄ sÄ sÀtt vara ett steg mot en ytterligare förbÀttring av Eurokoderna, och dÀrmed ett bidrag till att underlÀtta konstruktörens dagliga arbete.Metod: KartlÀggningen grundades pÄ resultatet frÄn en enkÀtundersökning som i sin tur grundades pÄ ett antal intervjuer. BÄde intervjuerna och enkÀterna besvarades av byggkonstruktörer som arbetade mycket med Eurokoderna. Under intervjuerna ombads respondenterna att redogöra för de Eurokod-delar som ansÄgs vara svÄra att tolka. DÀrefter utformades en enkÀt som behandlade frÄgor pÄ de delarna som lyftes fram som problematiska under intervjuerna.Slutsats: Enligt den hÀr studien kan det konstateras att konstruktörer tolkar vissa delar i Eurokoderna pÄ olika sÀtt.

Syftet Àr att analysera och beskriva hur lÀrare erfar en förÀndrad lÀrarroll i samband med nÀtbaserad undervisning som bygger pÄ relationen mellan det lokala och det globala klassrummet. Young Masters Programme Àr en nÀtbaserad global kurs inom omrÄdet hÄllbar utveckling. Data till denna studie kommer frÄn medverkande lÀrares skriftliga svar pÄ intervjufrÄgor, vilka analyseras genom ett fenomenografiskt angreppssÀtt. Forskningsdata utgörs av lÀrares redogörelser av deras erfarenheter. Studien visar att flertalet av de deltagande lÀrarna ser komplexiteten i lÀrandet för hÄllbar utveckling i globala sammanhang, Global Learning for Sustainable Development (GLSD), och vill arbeta multidisciplinÀrt och ÀmnesgrÀnsöverskridande med Education for Sustainable Development (ESD) i globala nÀtverk.

Utvecklandet av en förmÄga att kunna programmera Àr beroende av mÄnga olika delar ? lÀrarens förmÄga att förklara, instruera och ge stöd, kursens begriplighet, programmeringssprÄkets lÀttförstÄelighet, kamraters stöd och elevens inre motivation och intresse. Hur skall man kunna föra samman alla delar i undervisningen sÄ att det kanske mer blir som den efterlÀngtade dansen pÄ rosorna nÀr det gÀller att lÀra sig bemÀstra programmeringens underbara vÀrld?Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om det Àr möjligt att realisera de delar av ProgrammeringsFörmÄgans UtvecklingsModell, PFUM, som berör undervisning och lÀrarens roll, utvÀrdera modellen samt anpassa utvecklingsmodellen till en gymnasial nivÄ inom programmeringsundervisningen.Ursprunget till PFUM baseras pÄ uppsatsförfattarna Carlsson och Mattin-Lasseis utredning kring nÄgot de kallar för programmeringsförmÄga. ProgrammeringsförmÄgan bestÄr av mentala och kunskapsmÀssiga förutsÀttningar.