Vid samma kronologiska Älder Àr Àldre mÀnniskor olika gamla i funktionell mening. Denna olikhet blir större ju Àldre vi blir. Det kan till exempel röra sig om tillbakagÄng i fysisk styrka, minne, blodtryck, och syn, samt ett Äldrat utseende. Denna olikhet kan ha mÄnga orsaker. I denna studie prövas om kÀnslan av sammanhang (KASAM), som Àr ett indirekt mÄtt pÄ stresstÄlighet, Àr relaterat till markörer för funktionell Älder, i Äldersgrupperna 66 respektive 86 Är.

Forskningsrapporter visar pÄ att elever idag tycker att matematikÀmnet Àr trÄkigt. Kan denna instÀllning bero pÄ att de inte fÄr utveckla sitt matematiska tÀnkande utan blir fast och arbetar med liknande mÄl och uppgifter för lÀnge? För att fÄ en grund till att svara pÄ denna frÄga försöker detta arbete ta reda pÄ i vilken mÄn ny kunskap inom geometri presenteras för eleverna under grundskolans Är 5 till och med gymnasiets matematik A samt i vilken utstrÀckning gammal kunskap repeteras som om den vore ny. I arbetet har lÀroplaner, lÀromedel och nationella prov studerats.Undersökningen har studerat hur grundskolelÀromedlet Mattestegen och gymnasielÀromedlet Matematik 4000 kurs A tar upp geometri. Resultatet visar att det faktum att den positiva instÀllningen till matematik avtar genom grundskolan frÄn Är 5 till Är 9 inte kan förklaras med att matematiken upprepas genom grundskolÄren.

SammanfattningTitel: Studie i företagsvÀrdering - En granskning av vÀrderarens                         situation vid företagsvÀrdering.Datum: VÀsterÄs 2009-05-29Kurs: Kandidatuppsats i företagsekonomi. 15 hp.Författare: Daniel BÀckström, Lars Formgren.Handledare: Riitta Lehtisalo.Nyckel ord: Objektivitet, pÄverkan, vÀrdering, köp- och sÀljsituationer,                         vÀrderare, uppdragsgivare.FrÄgestÀllning: Hur ser vÀrderare pÄ objektivitet vid företagsvÀrdering?Syfte: VÄrt syfte Àr att ta reda pÄ faktorer som kan pÄverka en vÀrdering samt förklara dem.Metod: Uppsatsen bygger pÄ primÀr- och sekundÀrdata dÄ vi valt att anvÀnda en kvalitativ metod med tanke pÄ att vi anvÀnder oss utav intervjuer för att besvara vÄrt syfte. Vi har Àven gjort litteratursökningar via olika databaser för att införskaffa material. Teori: Vi har valt att utgÄ ifrÄn, enligt vÄr mening, de vanligast förekommande vÀrderingsmetoderna.

Syftet med mitt arbete var att utreda vilka effekterna av styrketrÀning Àr samt att undersöka hur idrottslÀrare anvÀnder styrketrÀning i sin undervisning. För att fÄ kunskap om styrketrÀningens effekter gjordes en litteraturstudie som fokuserade pÄ styrketrÀningens effekter ur ett samhÀlls-, ett psykologiskt- och ett fysiologiskt perspektiv. En enkÀt konstruerades för undersökningen och delades ut till lÀrarna som undervisar i Idrott och hÀlsa A pÄ de kommunala gymnasieskolorna i Helsingborg. EnkÀten innehöll frÄgor relaterade till styrketrÀning i undervisningen. NÄgra av styrketrÀningens effekter visade sig vara, ökad styrka, ökad fettfri kroppsvikt, ökad fysisk funktionalitet, minskad rygg och ledsmÀrta mm.

Medarbetarengagemang har fÄtt större betydelse i arbetslivet de senaste Ären som en konsekvens av organisationers strÀvan efter flexibilitet, marknadsanpassning samt attraktionskraft. Psykologisk forskning visar att medarbetarengagemang Àr en avgörande drivkraft för en organisations framgÄng och har samband med arbetsprestation, kundtillfredstÀllelse samt ekonomi (Bakker, Albrecht & Leiter, 2011). För att skapa bÀttre förutsÀttningar att nÄ önskade resultat samt underlag till förbÀttringsarbete anvÀnds medarbetarenkÀter som instrument. HÄllbart medarbetarengagemang (HME) Àr en enkÀt framtagen för att mÀta hur engagerade medarbetare Àr och för att visa vilka faktorer kan förbÀttras för att behÄlla och öka engagemanget i kommuner och landsting. Syftet med studien var att beskriva begreppet HME, att undersöka reliabilitet, samband mellan HME-enkÀtens delomrÄden motivation, ledarskap och styrning samt eventuell uppkomst av skillnader nÀr det gÀller Älder och kön i förhÄllande till delomrÄdena.

Kurs: Kandidatuppsats 41-60p, vÄren - 2002, Företagsekonomi Titel: KartlÀggning och utvÀrdering av utbildningar - en svaghet i företag? Författare: Annika Andersson , Nina Blomkvist och Goce Lamevski Handledare: Göran Alsén, IEM, Blekinge Tekniska Högskola Syfte: VÄrt syfte med uppsatsen Àr att beskriva och skapa förstÄelse för vilka faktorer som ligger bakom hur företag kartlÀgger utbildningsbehov, vilka utvÀrderingsmetoder som anvÀnds samt hur effekter kan tydliggöras i organisationen. Vidare Àr syftet att efter studien kunna bemöta den kritik som vi tar upp i problemdiskussionen. Metod: Vi har i denna studie anvÀnt oss av semistrukturerade, kvalitativa intervjuer med utbildningsansvariga inom telecombranschen. Slutsats: I vÄr studie har vi kommit fram till att företag lÀgger ner, ett till synes noggrant arbete med att karlÀgga behov för utbildning, i kontrast till den kritik som har framhÄllits av forskare.

Syftet med studien var att med fokus pÄ en allmÀn kurs med musikinriktning belysa folkhögskoledeltagares förstÄelse för musik som aktivitet och fenomen. UtifrÄn en kvalitativ ansats inom ramen för en hermeneutisk forskningstradition intervjuades sex respondenter för att undersöka om deras tidigare erfarenheter av samt deras nuvarande syn pÄ musik kunde leda till förstÄelse inom sammanhang som lÄg utanför musiken. Resultatet visade att musik Àr ett utmÀrkt instrument med vilket man kan förstÄ och tolka sin omvÀrld. Respondenter som utvecklas i musik upplever att de ocksÄ utvecklar andra egenskaper, som förstÄelse för sig sjÀlva, förstÄelse för andra samt en djupare förstÄelse för vad som menas med kunskap. En förutsÀttning för detta Àr dock att intresset för musiken Àr vÀldigt stort samt att intresset inte leder till ett avskÀrmande frÄn omvÀrlden.

Titel: ObegrĂ€nsat skattskyldig vid utflyttning frĂ„n SverigeÄmne/kurs: BeskattningsrĂ€tt, Examensarbete, HA6035, 15 HPFörfattare: Adnan ElkazHandledare: Bengt ÅkessonNyckelord: ObegrĂ€nsat skattskyldig, VĂ€sentlig anknytning, AnknytningsmomentSyftet med uppsatsen Ă€r att undersöka nĂ€r en person blir obegrĂ€nsat skattskyldig trots att han Ă€r utflyttad frĂ„n Sverige. Uppsatsen behandlar vĂ€sentlig anknytning som Ă€r ett centralt begrepp. En person blir obegrĂ€nsat skattskyldig i Sverige efter utflyttningen om han har vĂ€sentlig anknytning hit. För att ge uppsatsen en helhetsbild har jag Ă€ven tagit upp de fall dĂ€r personen inte fĂ„r vĂ€sentlig anknytning till Sverige och dĂ€rmed inte Ă€r obegrĂ€nsat skattskyldig hĂ€r.En person som Ă€r bosatt utomlands, men som tidigare har varit bosatt i Sverige och som fortfarande har vĂ€sentlig anknytning hit Ă€r obegrĂ€nsat skattskyldig i Sverige. DĂ„ Ă€r han skattskyldig för samtliga sina inkomster, oavsett varifrĂ„n dessa kommer.

Som en del av allmÀnt utbildningsomrÄde tre i lÀrarutbildningen ingÄr det att genomföra ett examensarbete. Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att granska hur stort utrymmet Àr för utomhusundervisning inom förskola, förskoleklass och skolans tidigare Är, samt ta reda pÄ pedagogernas tanke och syfte med verksamheten utomhus. Olika undersökningar visar pÄ att barns kontakt med naturen minskar, vilket jag under mina verksamhetsförlagda utbildningsveckor inom lÀrarutbildningen mÀrkt tendenser av.För att fÄ svar pÄ min frÄgestÀllning har jag anvÀnt mig av kurs och referenslitteratur inom Àmnet utomhuspedagogik, samt tagit del av tidigare forskning och studier inom naturvetenskapsomrÄdet (se referenser i den löpande texten).Syftet med mitt examensarbete Àr att ta reda pÄ hur pedagoger i förskola, förskoleklass och skolans tidiga Är arbetar med utomhuspedagogik. Jag har valt att göra en kvalitativ undersökning, dÀr jag intervjuat fem pedagoger vilka i sin tur arbetar i förskolan, förskoleklassen eller i skolans tidigare Är. I diskussionen lÀgger jag störst vikt vid och understryker betydelsen av pedagogens arbete utanför klassrummet.

Jag har undersökt en webbaserad undervisning i Svenska A. Mitt syfte Àr att ta reda pÄ hur svenskÀmnet gestaltas, och hur lÀrandet som impliceras ska förstÄs i denna webbaserade undervisning. Den metod jag anvÀnt Àr att med hjÀlp av teorier frÄn forskarna Per Olov Svedner och Tomas Englund analysera Svenska A-kursen pÄ webbsidan HÀrnöstudier. Jag har begrÀnsat min undersökning till det material som finns publicerat pÄ nÀtet. Genom att lÀgga Svedners svenskÀmnesteori som ett raster över HÀrnöstudier har jag kommit fram till att sprÄktrÀningsambitionen, kunskapsambitionen och kulturambitionen Àr de ambitioner som dominerar i HÀrnöstudier.

Enligt tidigare forskning upplever homosexuella, bisexuella och transpersoner (HBT) att de blir diskriminerade och osynliggjorda i vÄrden till skillnad frÄn heterosexuell befolkning. HBT-personer undviker delvis att uppsöka vÄrden, samt att vara öppna med sin sexuella lÀggning av rÀdsla för negativt bemötande vilket fÄr konsekvenser för deras hÀlsa. DÀrför efterfrÄgas mer HBT-kunskap i vÄrden av dessa patienter. HBT-patienter efterfrÄgar en öppenhet för att kunna tala om livet i alla dess aspekter i vÄrden. Studiens syfte var att undersöka vad sjuksköterskor innefattar i HBT-kunskap och hur det pÄverkar vÄrden, bemötande för denna patientgrupp i praktiken.

Under en kurs om mÀnniskans fysiologi letade jag anvÀndbara hemsidor pÄ Internet. Jag slogs dÄ av att det fanns mÄnga bra hemsidor pÄ engelska, men knappt nÄgra pÄ svenska. Jag bestÀmde mig dÄ för att göra en svensk sida som Àr anvÀndbar för skolbruk. DÄ datorer och Internet mest anvÀnds för faktasökande i samband med eget arbete ville jag bygga upp nÄgot annorlunda. Meningen med detta arbete Àr att försöka bygga upp ett interaktivt lÀromedel med program som gÄr att hitta gratis pÄ Internet, samt att undersöka vilka problem som kan uppstÄ vid framstÀllningen.

Studiens syfte var att söka en förstÄelse för hur pappor, som deltar i en gruppverksamhet för mÀn som misshandlar sina barns mammor, kan beskriva sin syn pÄ vÄldet samt hur en sÄdan verksamhet kan hjÀlpa dessa mÀn att förÀndra sitt beteende sÄ att deras barns situation förbÀttras. Den gruppverksamhet som studeras i denna uppsats heter Pappaverksamheten och Àr en kurs som utgÄr frÄn kognitiva teorier. Kursens upplÀgg Àr inspirerat av Duluthmodellen frÄn USA och Changing Ways i Kanada, men har kompletterats med tydligt barnfokus. Studien har genomförts med kvalitativa intervjuer dÀr personal inom Pappaverksamheten samt socialsekreterare som trÀffat dessa pappor, berÀttar om hur de uppfattar att papporna ser pÄ sina vÄldshandlingar samt hur de tÀnker sig att pappor kan upphöra med vÄldet och hur en sÄdan förÀndring gÄr till. Resultatet visar att papporna oftast förnekar eller bagatelliseras vÄldet och dess konsekvenser.

MITTUNIVERSITETETInstitutionen för Socialt Arbete ÄMNE: Socialt arbete, C-kurs HANDLEDARE: Catarina Lundström ABSTRAKT: År 2010 berĂ€knades 5 % av svenska skolungdomar ha diagnosen ADHD. Den höga frekvensen av diagnosen och debatten som förts kring den visar pĂ„ behovet av att granska diagnosen grundligare. Avsikten med denna studie Ă€r att problematisera utredningsprocessen och diskutera diagnostiserandet av ADHD. Vi vill Ă€ven belysa socionomens roll vid en utredning av diagnosen. I denna uppsats diskuteras ADHD-utredningar utifrĂ„n olika synsĂ€tt pĂ„ diagnosen.

Detta arbete bygger pÄ videoinspelningar av samtal, dÀr tvÄ elevgrupper löste vardera tvÄ uppgifter inom ramen för gymnasieskolans kurs svenska A. Syftet Àr att undersöka hur gruppsamtal kring sprÄkliga frÄgor fungerar och hur eleverna anvÀnder i sprÄksammanhang adekvata fackuttryck.Den teoretiska bakgrunden utgörs av Lev Vygotskijs sprÄksyn och begreppet nÀrmaste utvecklingszon samt en sociokulturell uppfattning om sprÄket som medierande verktyg för att uttrycka vÄr bild av omvÀrlden. GrundlÀggande Àr att individens sprÄkutveckling sker genom kommunikation och samspel.Som analysverktyg fungerar teorier om samtalsstilar och skapande av gemensam mening. SÀrskild uppmÀrksamhet Àgnas Ät hur eleverna försöker skapa en fungerande kommunikation genom att anvÀnda stringenta uttryck i form av facksprÄk.Analysen visar att eleverna, Àven dÄ de Àr orienterade mot gruppen och mot uppgiften och med en asymmetrisk och samarbetande samtalsstil, brister i effektivitet dÄ de inte anvÀnder ett gemensamt fungerande facksprÄk. I frÄga om en av de tvÄ uppgifter som eleverna arbetade med, valde eleverna helt enkelt en diskurs som möjliggjorde en privat kod.Arbetet belyser didaktiska problem i förhÄllande till uppgiftskonstruktion och undervisningens organisation och föreslÄr framtida forskning om elevers sprÄkliga diskurs..