Syftet med detta examensarbete är att belysa vilken variation som kan finnas i elevers åsikter om elevinflytande i klassrummet och dessutom att ta reda på om elevers inflytande över lärandet påverkar studiemotivationen och trivseln. Studien genomfördes i en gymnasieklass inom ramen för ett kursmoment i ämnet geografi på det samhällsvetenskapliga programmet. Resultatet visar att det finns en stor variation mellan elevernas åsikter om vilken grad av elevinflytande som de föredrar, att studiemotivationen inte ökar nämnvärt, men att trivseln i klassen ökar något genom den modell för elevinflytande som prövades. Förklaringar till detta kan vara flera, bl.a. att eleverna i fråga har olikartade upplevelser av inflytandets innebörd och konsekvenser, att de mer uppskattar andra och mer varierade uttryck för inflytande än vad de fick pröva och att deras uppfattning om nyttan med det valda kursmomentet varierade..

Arbetets art: MagisteruppsatsProgram/Kurs/Kurskod: Barnmorskeprogrammet/ Reproduktivoch perinatal hälsa ? examensarbete II/ OM1660.

Syftet med arbetet är att undersöka vilken eller vilka undervisningsmetoder som passar elever inom SFI, svenskundervisning för invandrare, kurs B bäst så att de kan lära sig svenska bättre och fortare. Metoder är att undersöka och intervjua två sfi lärare och sex elever inom SFI kurs B för att få svar på hur sfi lärare undervisar svenska och vad vuxna invandrare vill att sfi lärare gör för att hjälpa dem lära sig svenska bättre. Jag använder jämförande analys för att jämföra elevers åsikter om lärarens undervisning och diskutera vilka undervisningsmetoder som är bättre. Resultatet har överensstämmelse med tidigare forskning. Tidigare forskning visar att undervisning borde planeras och utformas tillsammans med vuxna invandrare och anpassas till deras intresse, erfarenheter, kunskaper och långsiktiga mål. Skolans arbetssätt måste anpassas till elevernas ålder, mognad och innehållet. Den visar också att klassundervisning är bra. Slutsatsen är att klassundervisning är bättre till början inom SFI kurs B.

Den senaste forskningen inom svenska som andraspråk förespråkar genrepedagogik, för att eleverna bättre ska förstå vad språket gör för arbete åt oss, beroende på val av genre. Detta skapar en större språklig medvetenhet hos eleverna. Som metod för att nå genre- kompetens används cirkelmodellen, vilket gynnar ett sociokonstruktivistiskt lärande i klassrummet. För att som lärare lättare kunna anamma de senaste rönen inom forsk- ningen skulle det vara önskvärt om läromedelsförfattare också tog ett mer tydligt avstamp i både forskning och kursplanernas krav på språkkompetens. Den här under- sökningen är en analys av ett läromedel för sfi kurs B och C ur ett genrepedagogiskt perspektiv och en analys av kursplanen för läs och skriv inom C-kursen.

Under 2009-2010 genomfördes en kurs i kolning med både teoretiska och praktiska inslag vid institutionen för skogens ekologi och skötsel vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Umeå. Kursen som omfattade 15 hp initierades av åtta intresserade elever från kurs 07/12; Håkan Johansson, Carl Kling, Henrik Nises, Jonas Strandberg, Erik Sundström, Jonas Svensson, Erik Söderberg, Daniel Timblad.Inom ramen för kursen så genomfördes olika aktiviteter; en serie litteratur-seminarer om kolningens historia och praktik samt om kolningen i ett internationellt perspektiv, omsorgsfullt förberedande och praktisk genomförande av milkolning samt intervjuer med äldre personer som kolat tidigare. Slutresultatet av arbetet presenteras i föreliggande rapport samt i form av ett bildspel och en kort videofilm från kolningen. Allt arbete finns tillgängligt via Epsilon på Skogsbibliotekets hemsida.Professor Lars Östlund (lars.ostlund@svek.slu.se) har varit ansvarig och examinerande lärare för denna kurs, men arbetet har i hög grad byggt på studenternas egna initiativ och eget arbete.Rapporten är indelad i tre avsnitt:1) Kolningsdagbok inklusive litteraturlista2) Kolningsintervju 1: Kurt Johansson i Långträsk3) Kolningsintervju 2: Martin Åslin i Gnarp.

Arbetes art: MagisteruppsatsProgram/kurs/kurskod: Barnmorskeprogrammet/Reproduktiv och perinatal hälsa ?Examensarbete II/OM 1660.

Arbetets art: Magisteruppsats.Program/kurs/kurskod: Barnmorskeprogrammet/Reproduktiv och perinatal hälsa ?Examensarbete II/ OM 1660.

av C-kursen, vad de bedömer och vilka bedömningsmetoder de använder sig av. Bedömningen jämförs med kursplanens mål och betygskriterier. Dessutom reflekterar jag över vilka skillnader i bedömning som finns mellan olika lärare. För att få flera aspekter på bedömningen har jag gjort kvalitativa intervjuer med fem sfi-lärare på fyra olika orter.Studien visar att alla informanter försöker finna stöd i kursplanen i sin bedömning men att två informanter explicit nämner att de upplever kursplanen som otydlig. Samma två lärare arbetar också på de två orter där man utvecklat egna C-prov som till formen påminner om de nationella proven.

Studiens syfte är att undersöka vilka undervisningsmetoder och strategier som tillämpas i ett urval av gymnasiala Aspergergrupper. Undersökningen lägger fokus på konkreta undervisningsstrategier, elevens grundläggande behov som måste tillgodoses i en undervisningssituation, diagnosens hinder och möjligheter samt hur undervisande lärare upplevelser sitt yrke. I studien intervjuas sex personer som alla har kopplingar till en Aspergerverksamhet. Förutom en omfattande intervjudel finns en övergripande redovisning av diagnosbegreppet samt tidigare forskning kring Aspergerelevens skolsituation med i arbetet. Några av de slutsatser som framkommer i studien är vikten av individualiserad undervisning, grundläggande anpassningsbehov av läromedel, kursmoment och övningar samt behovet av noggranna förberedelser inför ett mottagande av en Aspergerelev.

Titel: Beslutsprocesser under företagsetableringen - En studie av tre tjänsteföretag. Författare: Susanne Augustsson och Nicklas Petersson Handledare: Henrick Gyllberg och Björn Ljunggren Institution: Managementhögskolan, Blekinge Tekniska Högskola. Kurs: Kandidatarbete i Företagsekonomi, 15 poäng. Syfte: Syftet med studien är att studera beslutsprocesser under företagsetableringen i tjänsteföretag. Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ ansats för att nå vårt syfte, där vi har samlat in primärdata genom intervjuer med grundarna för varje företag.

Malmö högskola Lärarutbildningen Skolutveckling och ledarskap Specialpedagogik Vårterminen 2009 ABSTRAKT Stålhammar, Gertie (2009). Den längsta vägen. Några kursdeltagares tankar om förutsättningarna att klara kursmålen för sfi. (The longest road. Some course participants? thoughts on the prerequisites to meet the course objectives in Swedish for immigrants.) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Undersökningens syfte var att belysa förutsättningar som ges kursdeltagarna vid Svenska för invandrare (sfi) på studieväg 1 genom ett inifrånperspektiv.

Arbetets art: Eget arbete, fördjupningsnivå IIProgram/kurs/kurskod/ Barnmorskeprogrammet, 90 högskolepoäng/Reproduktiv ochperinatal hälsa/OM1660.

Studien i denna uppsats är explorativ och förståelseinriktad. Syftet med undersökningen är att undersöka om respondenterna uppfattar att man med hjälp av Web 2.0-verktyg kan stödja lärande utifrån tankebokens koncept.Undersökningen har genomförts på en grupp studenter på Digitala Medieprogrammet vid Högskolan Väst. Studenterna läste vid tillfället en kurs som heter Digitala Distributionsformer, en kurs kring hur man använder olika former av digitala distributionsformer både via internet och mobil. Undersökningen består av en fokusgrupp av dessa studenter, samt observationer kring studenternas användning av de digitala verktygen.Resultatet visar att bloggar ger fördelar och uppmuntrar studenter till ett reflekterat lärande genom t.ex. tankebok som form.

Genom kvantitativ såväl som kvalitativ metodteori utvärdera om ett belöningssystem fungerar som ett styrinstrument..

För att en elev ska börja på ett nationellt gymnasieprogram krävs att hon/han har godkända betyg i tre ämnen från grundskolan och ett av dessa ämnen är matematik. Men godkända elever i matematik från åk 9 visar sig ha stora svårigheter med kurs A på gymnasiets yrkesförberedande program.Syftet med den här studien är att belysa vilka skillnader som finns i den matematik som lärs på grundskolans högstadium och gymnasiets kurs Matematik A med avseende på de kunskapsmål som ska uppnås. Är dessa skillnader stora eller kommer kursen matematik A vara en repetition av tidigare matematik för de elever som går på yrkesförberedande programmen? Som ett annat syfte söker jag svar på frågan om elevernas svårigheter med att uppnå godkänt betyg i matematik A kan härröras till dessa skillnader.Undersökningen har gjorts genom sammanställning av kursplanerna i matematik för grundskolan år 9 och kurs A för gymnasieskolan samt kartläggning av det matematiska innehållet i de vanliga läroböckerna på två skolor. Därefter har jag gjort en kvalitativ undersökning genom intervjuer av fyra lärare på de två skolorna.