Politiker och tjÀnstemÀn, forskare, skolledare och lÀrare ? alla Àlskar grupparbeten och dÀrmed kollektivt lÀrande. För den enskilde eleven blir det dÀremot problem nÀr det som huvudsakligen ska bedömas Àr processen, eftersom betygen ska sÀttas individuellt och lÀrarens möjlighet att fÄ insyn i processen Àr begrÀnsad. Skillnaden mellan ett MVG och ett G i en kurs pÄ 200 poÀng Àr sÄ mycket som 1,6 meritpoÀng av slutbetygets maximala meritvÀrde pÄ 20. Ett betyg i en enskild kurs kan alltsÄ fÄ stor betydelse för en elevs möjlighet att i framtiden kunna komma in pÄ en populÀr eftergymnasial utbildning. Detta examensarbete har undersökt nya metoder för att bÀttre sÀkerstÀlla en likvÀrdig bedömning vid projektbaserade grupparbeten pÄ Medieprogrammet, och hur dessa metoder upplevdes av eleverna jÀmfört med vÄra traditionella sÀtt att mÀta kunskaper och prestationer.

MÄnga lÀrosÀten anvÀnder idag fler Àn en lÀrplattform, ibland inom en och samma institution, program eller kurs. Uppsatsens syfte var dÀrför att ta fram riktlinjer för vad som bör beaktas vid val av lÀrplattform för att fylla organisationens behov och passa dess förutsÀttningar. Undersökningen genomfördes med en kvalitativ datainsamlingsmetod dÀr vi genom intervjuer med fem lÀrare vid Linnéuniversitetet samlade in deras krav. Resultatet blev en checklista som listar lÀrarnas krav och genom att kritiskt granskat litteratur kan vi rekommendera organisationer vad de bör övervÀga inför implementationen av en lÀrplattform..

Syftet med arbetet Àr att undersöka  distanselevers motivation till distanskurser ochom det finns nÄgra samband mellan elevernas motivation och deras prestationer. Detta görs för att förhoppningsvis kunna anpassa framtida utbildning efter de elever som lÀser. Tidigare forskning har visat att det finns ett problem inom distansundervisningen dÄ det kommer till elever som hoppar av sina kurser. Forskning inom omrÄdet har visat att det inte finns nÄgon enkel förklaring till varför fler hoppar av vid distansundervisning Àn vid vanliga studier.Detta var Àven ett problem vid den undersökta skolan dÄ det var en stor andel elever som antingen hoppade av sin kurs eller gick ut utan ett godkÀnt betyg. En enkÀtstudie anvÀndes för att fÄ en bred bild av elevernas motivation och sedan anvÀndes intervjuer bland de elever som ej fullföljt vald kurs.

What is creativity? Why is it important? How can you stimulate pupils to becomemore creative? These are some of the questions that are studied in this thesis.The discussion is focused on programming as the medium of creativity and theresult is a setup for a course book that teaches programming at the same time asit makes the reader more creative. The results are based on literature study aswell as observations and interviews with teachers and pupils from three differentschools in Stockholm, Sweden. The study shows that gets more important everyday as more and more jobs are replaced by computers and we live in an age ofabundance. The teachers would like the pupils to be more creative but don?tknow how achieve that at the same time as they have to teach them everythingthat they are supposed to know when the course ends..

Studien undersöker redan bedömda skriftliga tester frÄn nationella provet i svenska för invandrare (sfi) i syfte att pröva relevansen hos processbarhetsteorin (PT) som ett stöd i summativ bedömning av andrasprÄksutveckling. Betydelsefulla infallsvinklar kommer frÄn innebörden av kommunikativ sprÄkförmÄga och stÀllningstagandet till s.k. icke mÄlsprÄksenliga former och kriterier för systematisk anvÀndning. I metoden tillÀmpas bÄde kategorier och kriterier frÄn Rahkonen och HÄkansson (2008). Resultaten visar en viss skillnad mellan underkÀnda texter och godkÀnda texter pÄ gruppnivÄ men ocksÄ en stor individuell variation pÄ individnivÄ..

Kvakificerad kunskap eller kuriosa Àr en lÀromedelsanalys av lÀroböcker för gymnasiets kurs Historia A. Studien tar sikte pÄ att granska om de utvalda lÀroböckerna genom aktörperspektiv förklarar mÀnniskans delaktighet i historisk utveckling och ger kvalificerade kunskaper, eller om historiska aktörer enbart försigkommer som kuriös information. Studien tar sin utgÄngspunkt i tidigare forskning kring lÀromedelsanalyser och historiemedvetenhet. Resultatet visar att lÀroböckerna tenderar att skrivas som stÀngda berÀttelser dÀr aktörerna framstÀlls som enskild isolerad fakta, vilket gör det svÄrt för lÀsaren att utvinna kvalificerade kunskaper frÄn den fakta som lÀroböckerna erbjuder..

Titel: Stresshantering ur ett ledarskapsperspektiv Författare: Lina Jonsson, Kristian Olsson, Mattias Olsson,Shabnam Tahajjod Handledare: Marie Aurell Institution: Institutionen för ekonomi och management Kurs: Kandidatarbete i företagsekonomi, FEC 007 FrÄgestÀllning: Hur kan vi förstÄ stresshantering ur ett ledarskapsperspektiv? Metod: För vÄr uppsats har vi valt en kvalitativ metod med intervjuer som kvalitativ datainsamling. Intervjuerna hade en lÄg grad av standardisering. Slutsatser: UtifrÄn vÄr frÄgestÀllning har vi kommit fram till att det Àr vik-tigt att skapa trivsel pÄ arbetsplatsen, att det finns en trygghet och kÀnsla av att klara av arbetsuppgifterna samt att det sker ett rikligt informationsflöde mellan chef och anstÀllda för att kun-na hantera arbetsplatsens stressituation..

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med arbetet var att undersöka och analysera om, och i sÄ fall hur, lÀrares egna erfarenheter frÄn föreningsidrotten har betydelse för planeringen av undervisningen i skolans Àmne Idrott och hÀlsa samt belysa de eventuella konsekvenserna detta kan fÄ för eleverna.Studien anvÀnde sig av följande frÄgestÀllningar:Undervisar lÀrare i Idrott och hÀlsa i större utstrÀckning inom moment som de har egna erfarenheter av frÄn föreningsidrotten Àn inom moment dÀr de saknar egna erfarenheter?AnvÀnder lÀrare i Idrott och hÀlsa de idrotter som de sjÀlva har erfarenhet av inom Àmnets undervisning i syfte att eleverna skall lÀra sig nÄgot mer Àn sjÀlva idrottens utförande?Finns det elevgrupper som gynnas eller missgynnas av lÀrarens egna föreningsidrottsliga erfarenheter?MetodDatainsamlingen gjordes genom kvalitativa intervjuer med lÀrare i tvÄ F-9 skolor i Stockholms lÀn. Totalt genomfördes sex intervjuer. Intervjupersonerna var tre mÀn och tre kvinnor i Äldrarna 28 till 63, samtliga med behörighet att undervisa i Àmnet Idrott och hÀlsa. En dokumentinsamling med lÀrarnas lektionsplaneringar kompletterade intervjuerna.

I denna uppsats studeras förekomsten av vĂ€rden i geometrikapitel i lĂ€romedel för gymnasieskolans Matematik A. En metod baserad pĂ„ innehĂ„llsanalys som anvĂ€nts i en tidigare studie om förekomst av vĂ€rden i algebrakapitel har vidareutvecklats. Sammanlagt 955 uppgifter i geometrikapitlen i fem olika lĂ€roböcker har analyserats. Resultatet visar pĂ„ en skillnad mellan intentionerna i gymnasieskolans styrdokument och det utrymme olika vĂ€rden ges. Även skillnader mellan det utrymme studerade lĂ€romedel ger Ă„t olika vĂ€rden har pĂ„visats..

Abstract VĂ„rt syfte med detta examensarbete Ă€r att skapa en medial undervisningsplattform med utgĂ„ng i IT-pedagogik och datorspel för Ă„rskurs 5. Datorer och IT har under lĂ€ngre tid anvĂ€nts i skolan i olika syften. Vi har undersökt hur datorspel och IT kan anvĂ€ndas som ett verktyg för att utveckla och fördjupa elevers historiemedvetande. Vi kommer att utgĂ„ ifrĂ„n tvĂ„ frĂ„gor i detta arbete. VĂ„r huvudfrĂ„ga Ă€r Hur kan en medial undervisningsplattform baserad pĂ„ spel och IT utformas för att stĂ€rka elevers historiemedvetande? och delfrĂ„gan Ă€r Hur kan undervisningen anpassas sĂ„ att elever i ett mĂ„ngkulturellt klassrum frĂ€mjar, utvecklar och skapar ett historiemedvetande? För att forska pĂ„ detta omrĂ„de har vi anvĂ€nt oss av bland annat Jörn RĂŒsens teorier om hur ett berĂ€ttande pĂ„verkar elevers/mĂ€nniskans historiemedvetande genom att berĂ€ttelsen anknyter till vĂ„ra erfarenheter och vĂ„r identitet.

Abstract Titel: Inkludering i förskolan - Pedagogers tankar om möjligheter och svĂ„righeter Inclusion in pre-school ? Teachers? thoughts about actabilities and difficulties. Författare: Petra Bauer och Petra Johansson Typ av arbete: C-uppsats 15 högskolepoĂ€ng Handledare: Kristian Lutz, Examinator: Marie Leijon Kurs: förberedande kurs i specialpedagogik, Malmö högskola Datum: 29 mars, 2011 Syfte Vi vill med vĂ„r undersökning fĂ„ en bild av pĂ„ vilket sĂ€tt pedagoger i förskolan arbetar mot en ?förskola för alla? . Hur lyckas man skapa inkluderande miljöer? Är förskolan anpassad för att möta alla barn? Inkludering, exkludering utesluter det ena begreppet det andra eller gĂ„r det att kombinera dem? Metod Vi valde att lĂ„ta vĂ„r studie anta ett kvalitativt perspektiv med en hermeneutisk inriktning. Vi anvĂ€nde oss av kvalitativa intervjuer och enkĂ€ter.

The aim of the study was to look at the differences in groups in Karlskrona Kommun in comparison to a larger population of work-groups in Sweden. The instrument used was the Team Diagnostic Survey developed by Ruth Wageman, J. Richard Hackman and Erin Lehman (2005) in order to diagnose the strengths and weaknesses in work-groups, as well as explore the group?s behaviours and effectiveness. The results show that there was a significant difference between the Karlskrona Kommun groups and the larger population of Swedish groups in the following areas: stable, clarity, challenge, diversity, whole task, resources and availability..

Uppsatsen behandlar deltidsarbetets betydelse för en ojÀmstÀlld arbetsdelning.Genom samtalsintervjuer med offentliga aktörer, sÄ som politiker och företrÀdare för arbetsgivarsidan, har de samband respoendenterna ser mellan deltidsarbete och arbetsdelning kartlagts. Samtliga identifierar deltidsfrÄgan som en av arbetsmarknadens viktigaste. Respondenterna ser samband mellan deltid och obetalt hemarbete samt att organisering av lönearbete prÀglas av manliga normer. Av resultatet framgÄr ocksÄ att Sverige tagit ut en ny kurs i jÀmstÀlldhetsarbetet som prÀglas av en borgerlig diskurs..

Ekologi Àr en central del inom biologin och studier visar att elever har svÄrt för att resonera kring ekologi. Med hjÀlp av brickintervjuer har nÄgra gymnasieelevers förmÄga att anvÀnda artkunskap vid tolkning av ett ekosystem studerats. Brickintervjuer Àr en form av kvalitativ intervjumetod, dÀr eleverna fÄr resonera kring föremÄl frÄn ett ekosystem. Dessa intervjuer utfördes före och efter en kurs om det rinnande vattnets ekologi. Jag fann i min studie att fyra av fem elever förbÀttrade sina artkunskaper under kursen och dessa fyra elever kunde dessutom uttrycka en ökad förstÄelse för ekosystemet.

Arbetet söker kartlÀgga visuella/estetiska kunskapsformers representation i den nya lÀrarutbildningens allmÀnna utbildningsomrÄde. Med utgÄngspunkt i kursplaneanalyser undersöks frÄgan vidare genom djupintervjuer av kurs- och Àmnesansvariga lÀrare vid tre lÀrarutbildningssÀten.Undersökningen ger vid handen att de visuella/estetiska kunskapsformernas representation i det allmÀnna utbildningsomrÄdet Àr förhÄllandevis blygsam. Omfattningen kan beskrivas som ringa eller marginell.UtifrÄn en fenomenologisk/hermeneutisk ansatts utkristalliseras och diskuteras ett antal bakomliggande perspektiv/teman med ambitionen om att klargöra de visuella/estetiska kunskapsformernas belÀgenhet i sammanhanget..