The purpose of this paper has been to reach a greater understanding in how moral inflicts social workers way of handling everyday situations. In what way, if in any way, moral comes to play a part in the making of decisions. In order to reach this understanding we have interviewed two different groups of social workers which we also later on came to compare . One of the groups contained six interviewees and the other group contained five interviewees. Both of these groups were in the ages between 27 ? 52.To shed some light over this phenomenon did we use two theoretical perspectives, first Kant?s morale theory and second, consequentialistic utilitarism theory.As a result from the interviews we?ve made, we came to an understanding that the meaning of morale and in what way it can be applied in the everyday work differs between these two professional groups.

I Lgr 11 (Skolverket, 2011) står det att ingen ska utsättas för kränkande behandling. Uppsatsen belyser åtgärder som finns mot mobbning, vilket ingår under begreppet kränkande behandling enligt Skolverket (2004). Det finns otaliga åtgärder mot mobbning och en gemensam nämnare hos dem, som belyses i uppsatsen, är att kommunikation är viktigt för att kunna bekämpa mobbning.Syftet med undersökningen är att ta reda på hur man arbetar med åtgärder mot mobbning ute i verksamheten. För att ta reda på detta gjordes en kvalitativ studie där vi intervjuade sex verksamma lärare. Vi har även bearbetat litteratur och tillsammans med det och resultatet av intervjuerna har vi kunnat dra slutsatser.Resultatet av vår undersökning visar att kommunikation, likabehandlingsplanen, grupper som arbetar mot mobbning och Kuratorn är viktiga åtgärder i arbetet mot mobbning.

Syftet med studien var att beskriva hur närstående till intensivvårdspatienter upplevde en intensivvårdsavdelning (IVA) med fokus på delaktighet och omvårdnad. I studien intervjuades fem närstående. Intervjuerna analyserades med hjälp av en förenklad variant av meningskodning och tre kategorier som beskrev de närståendes upplevelser av IVA utvecklades. Kategorierna benämndes: "Första intrycket av IVA", Att leva med osäkerhet" och "Att vara delaktig". De närstående upplevde ett inre kaos när deras anhörig vårdades på IVA och använde sig av olika copingstrategier.

Syftet med uppsatsen är att genom en fallstudie undersöka på vilket sätt en specifik skola belägen i Uppsala arbetar med traumatiserade flykting - elever. För att uppfylla syftet har jag använt mig av kvalitativa samtalsintervjuer med Kurator, bildlärare, musikterapeut samt bildterapeut. Resultatet pekar på att skolans sätt att arbeta stämmer överens med den forskningsöversikt som gjorts för uppsatsen. Exempelvis finns på skolan tillgång till estetiska uttrycksmedel, så som bild och musik. Lektioner av estetisk karaktär är mycket gynnsam i arbetet med traumatiserade flyktingelever.

Denna uppsats ger en tillbakablick på skolämnet svenska som andraspråks något komplexa historia och karaktär. Här undersöks även hur det ser ut för elever med huvudämnet svenska som andraspråk i dagens skolverklighet, samt hur elevernas utbildning i sin tur ses på av lärare och skolledning: det vill säga vilken status ämnet har. En kvalitativ intervjuundersökning har genomförts på IVIK (individuella programmet introduktionskurs för invandrare) på gymnasieskolan. Fyra lärare, en rektor samt en Kurator har intervjuats, alla med koppling till IVIK. Resultatet visar att det råder stor okunskap om ämnet svenska som andraspråk inom skolvärlden, och många däri ser ämnet som ett stödämne.

Syftet med denna studie är att undersöka elevers tankar, känslor och upplevelser av studier inom det individuella gymnasieprogrammet. Enligt tidigare forskning och enligt teorierna framgår det att elever som går det individuella programmet har negativa tankemönster, upplever psykisk ohälsa och depressiva symtom. I undersökningen har både kvantitativa och kvalitativa data analyserats. En enkätundersökning har skickats ut hos eleverna och två intervjuer har gjorts, en intervju med en lärare och en med en Kurator. Resultatet visar höga procent av negativa tankemönster, depression och psykisk ohälsa hos eleverna.

Elevhälsa innebär främjande av elevers hälsa, lärande och utveckling. På skolor i Sverige ska tillgång finnas till Kurator, skolsköterska, skolläkare, skolpsykolog och personal med specialpedagogisk kompetens. Lite forskning kring elevhälsoarbetet sett ur elevhälsopersonalens synvinkel har gjorts i Sverige. Syftet med undersökningen var att studera hur elevhälsopersonal upplever stödverksamheten samt vilka mål de har med stödverksamheten. Deltagarna valdes målinriktat och bestod av sju kvinnor inom elevhälsoteam på gymnasieskolor i en kommun i Mellansverige.

I Sverige ska unga lagöverträdare i första hand dömas till ungdomsvård. Denna studie bygger på sju intervjuer med ungdomar om deras erfarenheter av påföljden ungdomsvård. Ungdoms-vård är en individuellt inriktad insats för unga som begått brott och innebär att den unge ska delta i en samtalsserie. Insatsen är individuellt utformad utifrån vilket brott den unge har be-gått och den unges aktuella situation, motivation och resurser. Syftet med studien är att stude-ra ungdomars beskrivningar av påföljden ungdomsvård och undersöka om de anser att påfölj-den har bidragit till en förändring av deras brottsliga beteende.

Syftet med denna studie är att undersöka elevers tankar, känslor och upplevelser av studier inom det individuella gymnasieprogrammet. Enligt tidigare forskning och enligt teorierna framgår det att elever som går det individuella programmet har negativa tankemönster, upplever psykisk ohälsa och depressiva symtom. I undersökningen har både kvantitativa och kvalitativa data analyserats. En enkätundersökning har skickats ut hos eleverna och två intervjuer har gjorts, en intervju med en lärare och en med en Kurator. Resultatet visar höga procent av negativa tankemönster, depression och psykisk ohälsa hos eleverna.

Denna uppsats har velat belysa hur fem unga föräldrar utifrån egna erfarenheter har upplevt sin skolgång men även hur ett återupptagande av studier kan möjliggöras. Undersökningen baseras på elevernas egna livsberättelser där inte bara de direkt studierelaterade frågorna berörts, utan också en del allmänmänskliga/sociala aspekter. Även två professionella har blivit intervjuade: en Kurator och en studie-och yrkesvägledare. Bemötandet från skolans professionella har framstått som viktigt eftersom detta påverkar elevernas självbild och härigenom också elevens förutsättningar att fullfölja utbildning. Resultaten visar att skolans organisation och samhällets övriga insatser är mycket viktiga när det handlar om att uppmärksamma denna elevgrupp och att erbjuda det särskilda stöd den kan behöva..

Elevhälsa innebär främjande av elevers hälsa, lärande och utveckling. På skolor i Sverige ska tillgång finnas till Kurator, skolsköterska, skolläkare, skolpsykolog och personal med specialpedagogisk kompetens. Lite forskning kring elevhälsoarbetet sett ur elevhälsopersonalens synvinkel har gjorts i Sverige. Syftet med undersökningen var att studera hur elevhälsopersonal upplever stödverksamheten samt vilka mål de har med stödverksamheten. Deltagarna valdes målinriktat och bestod av sju kvinnor inom elevhälsoteam på gymnasieskolor i en kommun i Mellansverige.

Abstract: The aim of this study was to examine how the sexuality of young people with intellectual disability (ID) are constructed, based on how school counselors describe the situatuation of these youths and based on how the counselors describe their role in giving advice and discussing sex and relationships. The empirical data were collected through semi-structured interviewes with seven scool counselors and one consultant. The material was analyzed on the basis of theories about sexual script, stigma and social constructivism. The results showed that school counselors saw the young people with ID as a vulnerable group and as a group worthy of protection. Most of them had a picture of young girls as more vulnerable than young boys.

Studien syftade till att undersöka skolKuratorers upplevelser och erfarenheter av att arbeta med nyanlända elever. För att uppfylla syftet genomfördes kvalitativa intervjuer med fem skolKuratorer. Studien visade att professionen skolKurator omfattas av ett stort handlingsutrymme, men att detta handlingsutrymme inskränktes av olika organisatoriska begränsningar, till största delen resursbristen hos skolorna. Resursbristen resulterade i ett för stort elevantal per Kurator, vilket medförde en tidsbrist för Kuratorerna. Studien visade också att Kuratorerna utgår från ett helhetsperspektiv i arbetet med eleverna, genom att uppmärksamma både psykiska och sociala behov.

Att behärska två språk och två länders syn på pedagogik är en bra förutsättning om man vill undersöka och jämföra dessa två länders syn på barn med funktionsnedsättning. Syftet med föreliggande uppsats är därmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsättning. En del av syftet är också att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ändamålet används den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys där jag har analyserat språket som beskriver barn med funktionsnedsättning.Resultaten visar att båda skollagarna har en tydlig koppling till de gällande internationella dokumenten där allas lika värde poängteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn på funktionsnedsättning medan den ungerska Utbildningslagen, som är 17 år äldre än den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Studien syftar till att belysa faktorer som kan påverka de möten som sker inom svenska sprutbytesprogram. Utöver målet med att minska smittspridning av blodsjukdomar ska sprutbytesprogrammen vara en kontaktskapande arena där deltagarna motiveras till vård och behandling. Den metodologiska utgångspunkten är en hermeneutisk kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Tre sprutbytesprogram har besökts och två stycken respondenter på varje verksamhet har intervjuats. Resultatet undersöks tillsammans med Wrights teorier om punktuella och relationella pedagogiska möten.