Syftet med denna studie Àr att undersöka hur skolkuratorer uppmÀrksammar barn som bevittnat vÄld i hemmet samt hur barnpsykiatrikuratorer uppfattar att barnen pÄverkas av detta. Vi har valt att anvÀnda en kvalitativ metod och samlat in material frÄn respondenterna genom semistrukturerade intervjuer. Enligt tidigare forskning kan barn pÄverkas negativt av att bevittna vÄld i hemmet, vilket visas genom inÄtagerande eller utÄtagerande beteende samt genom att barnet upplever somatiska besvÀr. Resultatet frÄn respondenterna överensstÀmmer till stor del med forskningen gÀllande hur barnen visar att de inte mÄr bra samt hur de kan pÄverkas bÄde kort- och lÄngsiktigt.Slutsatserna för denna studie Àr att barnen oftast uppmÀrksammas av skolkuratorer genom att en lÀrare eller skolsköterska gör dem medvetna om att ett barn har problem, samt att en empatisk kurator i en inbjudande miljö skapar trygghet för barnen. Det behövs dessutom mer resurser vid vidarehÀnvisning av barnen, för att de skall fÄ nödvÀndigt stöd och skydd.

Det övergripande syftet med undersökningen var att undersöka vilka kunskaper ungdomsmottagningskuratorer upplever sig ha om bemötande och stöd till homo- och bisexuella ungdomar. FrÄgestÀllningarna berörde kuratorernas HB-kunskaper, hur ungdomsmottagningen var anpassad sÄ att homo- och bisexuella ungdomar skulle kÀnna sig vÀlkomna, hur mÄnga kuratorer som genomgÄtt en HB-utbildning, vad de hade för attityder till en sÄdan och om det fanns skillnader mellan kuratorer som gÄtt respektive inte gÄtt en HB-utbildning. Tidigare forskning visar att homo- och bisexuella ungdomar har specifika behov och problem och att kunskapsbrist hos professionella kan leda till att homo- och bisexuella kÀnner sig krÀnkta. En kvantitativ enkÀtstudie genomfördes med samtliga av Stockholm lÀns ungdomsmottagningskuratorer. Analysen gjordes utifrÄn socialkonstruktivistiska teorier om heteronormativitet.

Denna uppsats syftar till att beskriva den psykosociala kuratorsutredning som görs vid Àgg- och spermadonation av heterosexuella par. Studien avser den metod som kuratorerna anvÀnder vid denna utredning och görs pÄ uppdrag av kurator Viveca Ekdahl ? Lindgren, enhetschef för kuratorsverksamheten ? OSS SU/Sahlgrenska. UtifrÄn syftet Àr frÄgestÀllningarna följande:? Vad anvÀnder kuratorerna för metod nÀr de arbetar med den psykosociala utredning som görs i samband med Àgg ? eller spermiedonation? ? Vad syftar denna utredning till?Jag ville ocksÄ undersöka:? PÄ vilket sÀtt vÀrderingar pÄverkar utredningenStudien har en deskriptiv ansats dÄ den syftar till att beskriva metoden och utgÄr frÄn en kvalitativ metod.

Mental health problems among young people - causes and actions Results from several studies indicate that the prevalence of mental illness among young people has increased recently. This paper has a qualitative approach where three counselors and a school nurse was interviewed. The purpose of this study is to try to get an idea of how these staff are working with young people suffering from mental illness at school. The aim is also to examine whether there is an opportunity for the staff to work proactively to promote mental health..

Syftet med studien Àr att undersöka hur kuratorer möter barn i sorg och hur kuratorer samtalar med barn i sorg. Metoden för studien har varit intervjuer, och 6 kuratorer i östra Sverige har blivit intervjuade. Studiens förhÄllningssÀtt har varit fenomenologiskt. Resultatet som kom fram var varierande beroende pÄ vilken kurator man talade med samt var denne arbetade nÄgonstans. Resultatet har analyserats med hjÀlp av Johan Cullbergs kristeori och Gurli Fyhrs sorgteori..

Studien syftar till att belysa faktorer som kan pÄverka de möten som sker inom svenska sprutbytesprogram. Utöver mÄlet med att minska smittspridning av blodsjukdomar ska sprutbytesprogrammen vara en kontaktskapande arena dÀr deltagarna motiveras till vÄrd och behandling. Den metodologiska utgÄngspunkten Àr en hermeneutisk kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Tre sprutbytesprogram har besökts och tvÄ stycken respondenter pÄ varje verksamhet har intervjuats. Resultatet undersöks tillsammans med Wrights teorier om punktuella och relationella pedagogiska möten.

Samverkan innebÀr att förÀldrarna, lÀraren och eleven utför mÄlinriktade samverkansformer för att frÀmja elevens kunskapsmÀssiga och sociala utveckling. Vi undrar dÀrför hur förÀldrarnas och skolans uppfattningar Àr kring samverkan. För att fÄ fram dessa uppfattningar har vi gjort intervjuer med tvÄ förÀldrar, tvÄ lÀrare, en kurator och en rektor. Slutsatserna frÄn intervjuerna diskuteras och analyseras med hjÀlp av lÀroplanen samt relevant litteratur. Vi har kommit fram till att samverkan fungerar mellan skola och hem.

Bakgrund: Missbruk av substanser ?r ett globalt problem och kr?ver insatser fr?n h?lso- och sjukv?rd f?r att b?de hj?lpa personer att ta sig ur ett missbruk och hantera andra symtom eller sjukdomar. Samtidigt ?r det l?ngt ifr?n alla som har missbruk som s?ker v?rd n?r de beh?ver f? hj?lp. Ovilja att s?ka v?rd kan resultera i negativa konsekvenser p? b?de individ- och samh?llsniv?.

Syftet med studien har varit att kartlÀgga och beskriva primÀrvÄrdskuratorns förekomst och arbetsuppgifter. För att uppfylla syftet har jag utgÄtt frÄn följande frÄgestÀllningar: Hur ser historiken ut för primÀrvÄrdskuratorer? Vilka ramar styr primÀrvÄrdskurators arbete? Vilka arbetsuppgifter har kuratorn inom primÀrvÄrden? Vilken roll har kuratorn i primÀrvÄrdsteamet? I vilka slags Àrenden kopplas primÀrvÄrdskuratorn in? Vilken utbildning och utvecklingsmöjligheter har kuratorn inom primÀrvÄrden?Det empiriska materialet bestÄr av tidigare forskning, en litteraturstudie av insamlad empiri och tvÄ kvalitativa intervjuer med primÀrvÄrdskuratorer som arbetar pÄ tvÄ olika vÄrdcentraler. Empirin har analyserats utifrÄn teorin psykosocialt behandlingsarbete.Resultatet har visat att kuratorns roll i primÀrvÄrdsteamet Àr att besitta kunskap om den psyksociala aspekten kring patienten och om hur det sociala nÀtverket fungerar. NÄgra av de vanligaste arbetsomrÄdena för primÀrvÄrdskuratorer i patientarbetet Àr; kriser, depressioner och arbetsrelaterade problem.

BAKGRUND: Ungef?r 40 miljoner m?nniskor lever med HIV idag. Personer som drabbats av HIV kr?ver livsl?ng behandling f?r att viruset inte ska utvecklas till AIDS. Stigmatisering och diskriminering mot HIV-positiva personer ?r frekvent ute i samh?llet, men ?ven inom sjukv?rden.

Jag har under ett Är arbetat som Pro Kurator pÄ en av Lunds 13 nationer. Mitt jobb gick ut pÄ att sköta kontakten med de drygt 50 utskottscheferna och ansvara för bestÀllningar och leveranser. Nationens högste ansvarige Àr kuratorn. Denna personen har hand om kontakt med myndigheter och universitet och Àr nationens ansikte utÄt. Kuratorn sköter mÄnga administrativa uppgifter som t.ex stipendiefonder och registerhantering.

Det sociala arbetet har historiskt sÀtt haft en marginell plats inom hÀlso- och sjukvÄrd trots att det finns tydliga kopplingar mellan mÀnniskors vÀlmÄende och deras sociala situation. Inom psykiatrin Àr kuratorer den enda yrkesgruppen som Àr utbildad inom socialt arbete. Kuratorerna spelar dÀrför en viktig roll nÀr det kommer till att tillvarata patienternas rÀttigheter. Samtidigt visar forskningen att det finns en otydlighet kring kuratorernas roll och att arbetet har rört sig frÄn att samordna sociala resurser till att arbete mer terapeutiskt.Det övergripande syftet med studien har varit att ta reda pÄ vilken plats det sociala arbetet har inom den psykiatriska heldygnsvÄrden genom att undersöka hur kuratorer ser pÄ och beskriver sitt arbete.För att besvara syftet har det gjorts 5 kvalitativa intervjuer med kuratorer inom den psykiatriska heldygnsvÄrden. Resultatet frÄn intervjuerna har sedan kopplats till tidigare forskning och analyserats med hjÀlp av begrepp hÀmtade frÄn makt och professions teori.Undersökning visar pÄ att kuratorernas arbete inom den psykiatriska heldygnsvÄrden kretsar kring att hjÀlpa patienterna med deras sociala situation.

Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Denna uppsats ger en tillbakablick pÄ skolÀmnet svenska som andrasprÄks nÄgot komplexa historia och karaktÀr. HÀr undersöks Àven hur det ser ut för elever med huvudÀmnet svenska som andrasprÄk i dagens skolverklighet, samt hur elevernas utbildning i sin tur ses pÄ av lÀrare och skolledning: det vill sÀga vilken status Àmnet har. En kvalitativ intervjuundersökning har genomförts pÄ IVIK (individuella programmet introduktionskurs för invandrare) pÄ gymnasieskolan. Fyra lÀrare, en rektor samt en kurator har intervjuats, alla med koppling till IVIK. Resultatet visar att det rÄder stor okunskap om Àmnet svenska som andrasprÄk inom skolvÀrlden, och mÄnga dÀri ser Àmnet som ett stödÀmne.

Kuratorns arbete i psykiatrin innebĂ€r mĂ„nga olika arbetsuppgifter med skiftande kompetenskrav, flertalet rolluppsĂ€ttningar, överlappande kompetens och delad kunskapsbas med andra yrkeskategorier. Forskning har visat hur oklar kuratorsrollen har blivit genom det stora antal förvĂ€ntningar som stĂ€lls och den oklarhet som finns i rollföreskrifterna. Även kuratorns yrkesidentitet har i tidigare studier framstĂ„tt som diffus. MĂ„nga kuratorer i psykiatrin vidareutbildar sig i psykoterapi för att utveckla sin kompetens och sitt kunskapsomrĂ„de, och tillĂ€gnar sig dĂ„ teorier och metoder som kan anvĂ€ndas i det psykosociala arbetet. Vidareutbildningen kan Ă€ven ses som ett professionaliseringsstrĂ€vande och en viktig bidragande faktor till att skapa en yrkesidentitet och utveckla yrkesrollen.